Svenska löner ligger lågt

Svenska sjuksköterskor är lågavlönade. De tjänar minst av alla i de tio länder som ingår i en undersökning utförd av den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN.

30 april 2008

Om den genomsnittliga ingångslönen är 100, får svenska sjuksköterskor bara 87. Eller bara 74.

Det framgår av en sammanställning över löneläget 2006 som icn har gjort. Begränsar man sig till de sju europeiska länder som ingår i undersökningen, ser man att svenska sjuksköterskor tjänar 87 procent av genomsnittslönen.

I USA och Kanada ligger lönerna betydligt högre. Tar man med de länderna och Japan (som ligger nästan lika lågt som Sverige), hamnar de svenska sjuksköterskornas löner på 74 procent av genomsnittet

Sammanställningen bygger på enkätsvar från tio av icn:s medlemsländer. De sju europeiska länderna är Danmark, Norge, Sverige, Island, Tyskland, Storbritannien och Irland.

Just den här delen av undersökningen gäller ingångslöner på sjukhus. De löne­nivåer som anges är omräknade till jämförbar köpkraft, (pni, prisnivåindex). Det betyder att det inte är växlingskursen som är avgörande för jämförelsen med de andra länderna, utan vad man kan köpa för sin lön.

I den europeiska jämförelsen ligger Irland i topp. Där tjänar sjuksköterskorna 118 procent av det europeiska genomsnittet. De brittiska sjukskötersk­orna ligger på 106, de danska på 105, de norska på 100 och de isländska på 92 procent. I Tyskland tjänar sjuksköterskorna 99 procent av genomsnittet.

Ändå är de europeiska lönerna låga jämfört med de transatlantiska. I Europa ligger de pni-justerade ingångslönerna på 28288 dollar om året. I Kanada får enligt undersökningen en nybliven sjuksköterska 44373 dollar, i usa en offentliganställd 39276 och en privatanställd (vilket de flesta är i USA) 54 986 dollar.

Svenska sjuksköterskor får 24 483 dollar.

Även om det finns nyansskillnader kan man av ICN-studien se att svenska sjuksköterskor, oavsett om de är nybörjare eller erfarna och oavsett var de arbetar, lönemässigt ligger i botten.

I Sverige är den andel av bruttonationalprodukten, bnp, som går till vården lika stor som den var 1980. Då gick 9 procent av BNP till hälso- och sjukvården. Efter en dipp ned till strax över 8 procent i mitten av 1990-talet är BNP-andelen tillbaka på samma nivå som 1980. För genomsnittet av OECD-länderna (de västliga industriländerna) har BNP-nivån under samma period däremot stadigt ökat, från strax under 7 procent till nära 9,5 procent.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida