Digitalstress slår mot äldrevården: ”Skytteltrafik mellan system som inte synkar”

Dubbeldokumentation, trippelrapportering och multipla journalsystem. Den digitala utvecklingen inom äldrevården släpar efter och skapar stress. Trots att sjuksköterskan Elin Svennberg spenderar större delen av sin arbetsdag vid skrivbordet kommer hon aldrig i fas.

Inne på sjuksköterskeexpeditionen på Älvsjögårdens vård- och omsorgsboende är det full fart som vanligt. En anhörig knackar på och undrar om hans pappa kan få sjukgymnastik samtidigt som postbudet kommer in med ett större paket. I läkemedelsrummet intill står sjuksköterskan Ayan Hassan och delar dosetter och en undersköterska kikar in för att hämta batterier.

– Som sjuksköterska här har man många roller att fylla. Vi ska vara brevbärare, bemanningsansvariga och rörmokare, allt hamnar hos oss, säger sjuksköterskan Elin Svennberg.

Osynkade journalsystem

Själv har hon precis kommit tillbaka från semestern och försöker skapa sig en bild av hur hennes boende har haft det under sommaren. Har planeringen hon så noggrant dokumenterade innan hon gick på ledigheten fungerat? Har alla fått sina mediciner, omläggningar och uppföljningar som ordinerats?

På skrivbordet använder Elin Svennberg dubbla skärmar för att få en överblick. För varje boende behöver hon logga in i minst fyra olika system och en ny flik läggs till. En en för att läsa omvårdnadspersonalens anteckningar, en för sjuksköterskornas dokumentation, en för tandvårdsremisser och så vidare.

– Det är skytteltrafik mellan de olika systemen som inte är synkade med varandra. Det gör det hela väldigt svårarbetat, samtidigt som vi sjuksköterskor förväntas ha ett helhetsperspektiv på patienten, säger Elin Svennberg.

”Enormt frustrerande”

Vilka som har behörighet till de olika systemen styrs av de olika lagar som reglerar hälso- och sjukvården i den kommunala äldrevården.

– Vi har inte tillgång till läkemedelslistan i Take Care utan den måste läkaren skriva ut på papper i samband med ronden en gång i veckan. Det är enormt frustrerande att vi sjuksköterskor inte kommer in i samma journalsystem som läkarna.

På Elin Svennbergs skrivbord ligger flera högar med papper. Det är ”pinnlistor” för statistik, signeringslistor som legat ute hos patienterna och olika kvalitetsindikatorer. Allt måste matas in manuellt av sjuksköterskorna i olika system innan de sorteras in i det stora arkivskåpet på sjuksköterskeexpeditionen.

Risk att information missas

Med flera parallella system ökar risken för att viktig information missas. Elin Svennberg uppmuntrar alltid sina kollegor att skriva avvikelser när det sker, även om det kan vara svårt att hinna med det.

– Det är så många steg som ska fyllas i för varje avvikelse – när ska vi kunna göra det? Jag har tagit fram en förenklad variant i ett worddokument i stället för komplicerade formulär. Det är mer effektivt. Vi skickar till chefen som ett mail och då blir det i alla fall registrerat.

Elin Svennberg uppskattar att 70 till 90 procent av hennes arbetstid går till administrativa uppgifter. Den siffran stämmer väl överens med den undersökning som Vårdförbundet nyligen publicerat om digital stress i vården, ” Den dumma digitaliseringen”.

Rapporten bygger på en enkät som besvarades av 1 653 slumpvis utvalda, yrkesverksamma medlemmar Förutom enkätundersökningen har två forskare följt 30 sjuksköterskor som är anställda inom hemsjukvård eller särskilt boende i en kommun, för att mäta deras it-användning.

Resultatet visar att heltidsarbetande endast träffar patienter 1,5 av totalt 8 timmar. Resten ägnas åt dokumentation, planering, resor, administration och interna möten. I djupintervjuer med forskarna framkommer att sjuksköterskorna känner stress över sin arbetssituation och att mängden it-system för exempelvis rapportering och dokumentation skapar arbetsmiljöproblem.

Totalt upplever endast 15 procent av sjuksköterskorna som svarat på enkäten att it-systemen de använder på jobbet är optimalt utformade för att stödja dem i arbetet.

Administration som skapar stress

Trots att Elin Svennberg spenderar större delen av sin arbetstid framför datorn hamnar hon aldrig i fas. Alltid är det något som hon ligger efter med – en anteckning som inte förts in i tre olika systemen, en omvårdnadsåtgärd som inte utvärderats eller en signeringslista som inte granskats.

– Administrationen är den största stressfaktorn och gör att man aldrig känner att man gör ett bra jobb med god kvalitet. Jag är inte utbildad att sitta framför en dator. Det är inte där min legitimation ryker, utan på allt det jag inte hinner se där ute hos de boende.

Elin Svennberg vill se gemensamt journalsystem för de som arbetar närmast de boende – omvårdnadspersonalen, sjuksköterskor och läkare.

– Jag skulle önska att digitaliseringen tog fart, men mest av allt önskar jag mig mer tid ute på avdelningen.

För att hinna med all dokumentation behöver Elin Svennberg och hennes kollegor hela tiden prioritera bland sina arbetsuppgifter vilket leder till en gnagande oro.

– Vad händer med det som vi prioriterar bort? Våra boende är så sköra. Om jag inte följer upp när en patient börjar gå ner i vikt förrän tre veckor senare kan det få förödande konsekvenser.

Det som oftast får stryka på foten är samtalsstöd, vilket känns alltid extra svårt för Elin Svennberg.

– Att få prata om sin ensamhet eller annat är en viktig del inom äldrevården. Det är väldigt tråkigt om patienten mår dåligt för att vi inte hunnit vara där hos dem.

Vill lyfta problemen till politikerna

Elin Svennberg, som också är förtroendevald för Vårdförbundet, har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om smartare it-lösningar till sina närmaste chefer. Som digitala signeringslistor för omvårdnadspersonalen till exempel, det skulle underlätta mycket.

– Men cheferna kan inte göra så mycket, alla system är ju upphandlade sedan länge och ekonomin är ansträngd i alla kommuner. Jag tror att det här måste lyftas högre upp, till politiker och andra beslutsfattare.

Under tiden fortsätter Elin Svennberg att navigera mellan de olika systemen samtidigt som hon tar emot paket på expeditionen. Driven av att göra det sitt yttersta för de boende på Älvsjögården.

– Jag har arbetat inom äldrevården sedan jag var 18 år och tycker att de äldre ska få det bästa i livet den sista tiden de har kvar.