Ny rapport: ”Dumma” it-system stjäl tid och skapar stress bland sjuksköterskor
Datorstrul är både en stressfaktor och en tidstjuv för vårdpersonal, visar en ny rapport från Vårdförbundet. Under Almedalsveckan deltar förbundsordförande Sineva Ribeiro i flera panelsamtal om digitaliseringen i hälso- och sjukvården, som enligt flera experter är eftersatt och samtidigt nödvändig för att möta både behov och hot i framtiden.
En sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård kan behöva logga in i 36 olika IT-system på en enda arbetsdag. I genomsnitt spenderar en sjuksköterska fem timmar per dag framför datorn, vilket är mer tid än de lägger på patienterna.
Detta framgår av rapporten ”Den dumma digitaliseringen” som Vårdförbundet nyligen publicerat.
Enligt en enkät som besvarades av 1 653 slumpvis utvalda, yrkesverksamma medlemmar slösas i snitt 19 minuter varje dag på datorstrul. Även in- och utloggningen är tidskrävande och stressande, bland annat på grund av bristande tillgång till datorer. Ett stort problem är också att olika IT-system inte kan kommunicera med varandra.
– Vi visste att det skulle vara dåligt, men inte att det var så här illa, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro till Vårdfokus.
Papper och penna i stället för dator
Förutom enkätundersökningen har två forskare följt 30 sjuksköterskor som är anställda inom hemsjukvård eller särskilt boende i en kommun, för att mäta deras IT-användning. Resultatet visar att heltidsarbetande endast träffar patienter 1,5 av totalt 8 timmar. Resten ägnas åt dokumentation, planering, resor, administration och interna möten. I djupintervjuer med forskarna framkommer att sjuksköterskorna känner stress över sin arbetssituation och att mängden IT-system för exempelvis rapportering och dokumentation skapar arbetsmiljöproblem.
En majoritet av sjuksköterskorna uppger till exempel att de använder papper och penna som primärt arbetsverktyg i patientmöten eftersom de inte har tillgång till de digitala systemen vid själva besöket. Ofta har inte sjuksköterskorna heller tillgång till samma system som de patienter som använder mobiltelefon och surfplatta för egenmonitorering i hemmet, och kan därmed inte se dokumentation och andra viktiga uppgifter.
Totalt upplever endast 15 procent av sjuksköterskorna som svarat på enkäten att IT-systemen de använder på jobbet är optimalt utformade för att stödja dem i arbetet.
– Man har skapat stuprör och silos inom hälso- och sjukvården, konstaterar Sineva Ribeiro.Underfinansiering ger ”billig skit-it”
Under Almedalsveckan i Visby deltar hon i flera panelsamtal om digitalisering. Ett av dem har rubriken ”Handling framför hinder – hur kan vårdens digitalisering stärka Sverige i fred och kris”.
Johan Magnusson, professor i informatik vid Göteborgs universitet, beskriver hela den digitala infrastrukturen i vården som gammaldags och underfinansierad.
– I dag läggs i snitt tre procent av budgeten på it. Då får man ”skit-it”. Och det är väldigt dyrt att ha billig it, säger han.
Förklaringen till varför systemen inte kan kommunicera med varandra är enkel, enligt Johan Magnusson.
– I alla andra branscher, till exempel logistik och transport, har man enats om standarder, men inte i vården. Se på byggsektorn. De har jättehäftiga grejer, medan man på sjukhus sitter med Biltema-prylar i jämförelse.
I händelse av krig och kris anses digitala system som klarar av att vara i drift trots elavbrott eller begränsad internetuppkoppling avgörande. I Ukraina satsas exempelvis mycket resurser på primärvården för att kunna hjälpa kroniskt sjuka som bor nära fronten och inte kan förflyttas till sjukhus. Här ligger Sverige långt efter, enligt experterna i panelen. Johan Magnusson tror inte att det oroliga världsläget kan snabba på utvecklingen.
– Nej, det enda som fungerar är skambeläggande, till exempel rapporter om att människor blir sjukskrivna eller bevis på att kostnaderna skenar, säger han.
Föreslår digital arbetsmiljörond
Vårdförbundets rapport varnar för ohälsa till följd av teknikstress. Men den föreslår också en rad åtgärder för en förbättrad digital arbetsmiljö för sjuksköterskor (se faktaruta här intill).
Sineva Ribeiro framhåller särskilt vikten av att involvera berörda professioner på vårdgolvet när IT-system utvecklas, upphandlas och implementeras. En annan konstruktiv idé är digitala arbetsmiljöronder, menar hon.
– Då skulle man få ner problemen på papper och det skulle bli synligt att IT-systemen idag inte hjälper utan stjälper oss, till exempel att ha 36 inloggningar på en dag. Det skulle någon bli tvungen att ta tag i!
Läs rapporten Den dumma digitaliseringen här.
Så kan den digitala arbetsmiljön förbättras
I rapporten "Den dumma digitaliseringen finns sju förslag:
1. Inför användarvänliga och integrerade IT-system. Minska antalet parallella system och säkerställ att de är integrerade för att undvika dubbelarbete och öka effektiviteten i det dagliga arbetet.
2. Implementera Single Sign-On (SSO). En inloggning till alla system skulle spara tid, minska frustration och förbättra arbetsflödet.
3. Prioritera digitala verktyg som stödjer det kliniska arbetet. IT-system ska utformas för att stödja sjuksköterskans arbetsprocesser och professionens behov.
4. Gör det möjligt att enkelt beskriva och dokumentera omvårdnadsprocessen. Ställ krav på att dokumentationen i omvårdnad sker i enlighet med ICNP (International Classification for Nursing Practice) direkt i journalsystemet.
5. Säkerställ trådlös tillgång till IT-system vid patientmöten. Möjliggör dokumentation i realtid och minska behovet av pappershantering genom att ge alla sjuksköterskor tillgång till digitala verktyg även utanför kontorsmiljön.
6. Minska den administrativa bördan genom automatisering. Identifiera och automatisera uppgifter som schemaläggning, tidrapportering och statistikrapportering för att frigöra tid till patientnära arbete.
7. Involvera personalen i utveckling och upphandling av digitala system. Sjuksköterskor bör vara delaktiga i kravställning, testning och implementering av nya digitala lösningar för att säkerställa att systemen möter verksamhetens behov.