De hjälper till att lösa diabetesgåtan

Viggo Karlssons familj vet att han har skyhög risk att få typ 1-diabetes. Sjukdomen ligger och lurar i bukspottkörtelns celler. Samtidigt tyder ny forskning på att det snarare finns fem olika diabetes än dagens två.

Viggo Karlsson svarar vant på barnsjuksköterskan Birgitta Sjöbergs frågor om allt från fotbollsträningen till infektioner. Han lämnar stolt in en mjölktand som lossnade i bilen och har själv satt på Emlaplåstret, för snart ska det stickas i armen.

Fyra gånger per år, hela sitt tolvåriga liv, har Viggo Karlsson kommit till någon av de skånska TEDDY-mottagningarna och låtit sig undersökas. Han kan hjälpa till att lösa gåtan bakom typ 1-diabetes, tillsammans med 2 500 andra svenska barn som ingår i den internationella studien med nallebjörnsnamnet.

— Han är en hjälte. Jag har världens bästa jobb, som får följa samma barn i 15 år. Jag brukar säga att jag har 145 barnbarn, säger Birgitta Sjöberg på mottagningen i Kristianstad.

Genetisk sårbarhet

Svenskar och finländare hör till de nationaliteter som har högst risk att få typ 1-diabetes. Forskare tror att generna har sorterats fram i många tusen år, sedan istiden då de nordiska jägare som bäst klarade då livshotande sjukdomar var de som överlevde. Priset blev en genetisk sårbarhet för andra sjukdomar där det egna immunförsvaret anfaller organ eller vävnader, autoimmuna sjukdomar, varav diabetes är en.

Av personer med ursprung från Skandinavien har hela 40 procent den genetiska sårbarheten för typ 1-diabetes. Den märks på den så kallade HLA-typen i arvsmassan, som för det mesta hjälper immunförsvaret, men hos vissa slår slint. Många har alltså sårbarheten, men något mer ska till för att diabetes ska utvecklas.

Den gåtan är orsaken till att den svenske diabetesprofessorn Åke Lernmark vid Lunds universitet inte kan gå i pension. Han är som en envis poliskommissarie som gräver sig djupare och djupare ner i ett kriminalfall. Tillsammans med sina svenska, amerikanska, finländska och tyska kolleger är han något på spåren. I TEDDY-studien har de följt 8 000 barn i de olika länderna i 14 år, för att se vilka med den ärftliga risken som senare får diabetes.

Kallar diabetes en virussjukdom

De har upptäckt två olika, eller flera, så kallade autoantikroppar i de barns blod som senare, ibland efter 10—15 år, får typ 1-diabetes. Autoantikropparna är spår av att sjukdomen pågår i mycket liten skala. De visar att betacellerna i bukspottkörteln redan är utsatta för en mindre attack.

— Vi har också upptäckt att en faktor som verkar påverka att barnen först får autoantikropparna är två olika tarmvirus. Många av barnen i studien som har autoantikroppar har innan dess smittats av dessa virus, säger Åke Lernmark.

TEDDY-forskarnas teori är att virus triggar sjukdomen att börja småpyra, vilket ger en utsöndring av autoantikroppar. När samma person långt senare drabbas av ytterligare virussjukdomar, eller andra omgivningsfaktorer som stress, bryter diabetesen ut. Åke Lernmark sticker ut hakan rejält och kallar typ 1-diabetes en virussjukdom, utifrån de här forskningsresultaten.

Virusteorin är egentligen gammal. Redan på 1800-talet smittades invånarna i en norsk by av påssjuka och efter det insjuknade flera av barnen i diabetes.

— Sedan hände inget under en lång tid. Nu vet vi att barn som haft två autoantikroppar i blodet, i de flesta fall kommer att få diabetes, och det efter smitta från något av 10 till 15 vanliga virus. Men starkt stressande omvälvande upplevelser kan också trigga i gång sjukdomen, det har vi sett i studien, till exempel våld i hemmet.

Diabetes ökar snabbt

Viggo Karlsson får glass, majskrokar och en present efter sticket i armen och funderar inte mycket på sina autoantikroppar, utan mer på fotbollslaget Liverpools nästa match i engelska ligan.

Studiens teori har väckt uppmärksamhet. Det finns forskare i hela världen som drar åt andra håll i försöken att lösa diabetesgåtan. I Norge och Finland studeras till exempel kvinnor under graviditeten för att se om något de är utsatta för möjligen skyddar eller provocerar fram diabetes hos bebisen senare i livet.

Diabetes är den snabbast ökande sjukdomen i världen, mest på grund av explosionen av vällevnadssjukdomen typ 2-diabetes. Här vet man att förutom ärftligheten spelar övervikt, för lite motion, rökning och stress roll.

Typ 1 och typ 2 är två helt olika sjukdomar som båda leder till högt blodsocker. Vid typ 1 förstör det egna immunförsvaret bukspottkörtelns celler, som slutar producera insulin. Cellerna behöver insulin för att kunna ta upp socker och få energi. Vid typ 2-diabetes bildas otillräckligt med insulin, ofta samtidigt som kroppens celler får allt svårare att ta emot insulin, vilket kallas insulinresistens.

Diabetes kan vara fem sorter

Men två sorters diabetes verkar inte räcka längre. Ny svensk-finländsk forskning tyder på att diabetes bör delas in i fem sorter, där typ 1-diabetes är den första gruppen. Sedan delas typ 2-diabetes in i fyra olika diagnoser.

Efter att diabetesprofessorn Leif Groops forskargrupp föreslog den indelningen förra året har han inte haft en lugn stund. Han intervjuas och föreläser världen runt. Flera länder är i startgroparna för att själva göra kontrollstudier i sina befolkningar.

Genom att mata in sex olika värden, som ålder, bmi och långtidsblodsocker HbA1c, från en stor grupp svenskar med diabetes, urskiljde sig de fem grupperna efter datorns statistiska analys. När ett nytt test gjordes i Finland visade sig samma grupper.

Hög risk för njurskador

De fyra grupperna som i dag alla bildar typ 2-diabetes, visade sig skilja sig åt markant. I exempelvis grupp 3 samlar sig kraftigt överviktiga patienter med insulinresistens, i dag ofta felbehandlade, och med högst risk för njurskador. Å andra sidan fann forskarna att runt hälften av dem som har typ 2-diabetes har en lindrigare variant, grupp 5, och skulle klara sig bra med ett läkarbesök per år och behandling med förstahandsvalet, tabletten Metformin.

— Vi behöver börja använda den här indelningen nu för att kunna ge rätt behandling till varje patient. Det handlar om att kunna förebygga svåra komplikationer i de grupper där risken är störst. Vi kan inte fortsätta se patienter med typ 2-diabetes som en stor, grå massa, säger Leif Groop, professor vid Lunds universitet.

Han menar att studien är första steget mot ett paradigmskifte.

Definition av diabetes fråga för WHO

David Nathanson, ordförande i Svensk förening för diabetologi och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, är nyfiken på vilken betydelse de ovan beskrivna studierna kommer att få, men vill inte dra för stora växlar på dem än.

— Båda studierna är intressanta och välgjorda. Infektionsteorin bakom typ 1-diabetes är intressant. Det verkar finnas något mer än autoimmuniteten som orsakar typ 1-diabetes. Det är dock sällan så att man endast kan hitta en bov i dramat, utan sannolikt finns flera orsaker till sjukdomen där genetik, epigenetik och miljö spelar roll.

David Nathanson tycker också att det är för tidigt att göra om definitionen av typ 1- och typ 2-diabetes till flera grupper.

— Alla kliniker känner igen att typ 2-diabetes har olika ansikten. Studien är mycket intressant, men man kan inte generalisera fynden, utan den behöver upprepas i fler delar av världen. Dessutom behövs behandlingsstudier som visar på en vinst att gå över till en ny klassifikation. Det är en stor fråga där det krävs ett konsensus bland experter i världen. Rimligen faller det på Världshälsoorganisationen, WHO, och internationella, medicinska diabetesorganisationer som ADA och EASD att bedöma om det finns ett behov.

Mer om TEDDY-studien