Beslut utan överklagan oroar

Patientsäkerhetsutredningen föreslår bland annat att Socialstyrelsens beslut i klagomålsärenden inte ska gå att överklaga. Det oroar remissinstanserna Vårdförbundet, Ansvarsnämnden och Sveriges kommuner och landsting.

Utredningen föreslår att klagomål på vården eller vårdpersonalen ska göras till Socialstyrelsen. Hanteringen räknas inte som myndighetsutövning och därför ska besluten inte gå att överklaga. Myndigheten själv vill ha tydligare besked om vilka klagomål som inte behöver utredas, det framgår av Socialstyrelsens remissvar.

Vårdförbundet invänder i sitt svar att ett beslut med individkritik kan påverka en enskilds personliga eller ekonomiska ställning, men instämmer ändå i utredningens bedömning att det skulle vara svårhanterligt med en ordning där det går att överklaga Socialstyrelsens beslut.

Samma öppenhet bör gälla när klagomål och lex Maria-ärenden hanteras av Socialstyrelsen som den som i dag gäller för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Att allmänhetens insyn garanteras är angeläget liksom att Socialstyrelsen för ett register över klagomålsärenden där det är enkelt för allmänheten att få fram uppgifter om anmälda vårdgivare och yrkesutövare, tycker Vårdförbundet.

Utredningen anser att arbetsgivarna borde ta ett större ansvar för att anställda följer författningar och interna rutiner och vidta lämpliga åtgärder om de bryter mot regelverket. Vårdförbundet påpekar att det är viktigt att dagens ordning med erinran och varning inte ersätts med ett disciplinansvar enligt det arbetsrättsliga systemet. Där saknas i regel den kunskap som krävs för att man ska kunna göra patientsäkerhetsbedömningar som utgår från ett systemperspektiv.

Arbetsdomstolens kompetens att bedöma patientsäkerhetsfrågor är också begränsad. Risken finns att yrkesutövarnas rättssäkerhet blir sämre vid en arbetsrättslig prövning än vid en prövning i hsan. Enligt Vårdförbundet borde arbetsgivarnas insatser i stället inriktas på kompetensutveckling och handledning där det kan konstateras att det finns brister hos den enskilde individen.

Enligt utredningsförslaget blir vårdgivaren skyldig att anmäla till Socialstyrelsen då det finns »skälig anledning att befara« att legitimerad personal kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Det är en alldeles för allmänt hållen och knapphändigt motiverad bestämmelse, invänder Vårdförbundet. Socialstyrelsen, hsan och förvaltningsdomstolarna bör inte spekulera i de anställdas framtida möjligheter att utöva yrket, skriver Vårdförbundet. Att grunda ett beslut om prövotid på antaganden kan inte vara förenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet när det gäller grunderna oskicklighet och olämplighet.

Vårdförbundet tycker att det är bra att utredningen betonar vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, men saknar närmare skrivningar om samverkan med andra vårdgivare som man delar vårdprocesser med.

Förbundet efterlyser också en komplettering om verksamhetschefers och medicinskt ansvariga sjuksköterskors ansvar för patientsäkerheten. Det skulle betona deras speciella ställning i patientsäkerhetsarbetet. Insikten och förståelsen för patientsäkerhetsarbete varierar nämligen mycket mellan olika kommuner – i skolhälsovården är det till exempel inte ovanligt att verksamhetschefen är en rektor utan kompetens i hälso- och sjukvård, konstaterar förbundet.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida