Svårt ta igen övertid för chefer

För chefer kan ökad övertid under pandemin bli en dold belastning, eftersom de flesta har förtroendearbetstid och därför inte registrerar övertid. I Östergötland har Maria Ljung, Vårdförbundets lokala kontaktperson för chefer och ledare, märkt av att det är svårt för chefer att ta ut kompensation för inarbetad tid: "Situationen är extrem."

Övertidstimmarna för vårdpersonal har ökat lavinartat under pandemin, vilket synliggjorts i flera kartläggningar. Vårdfokus skrev i förra veckan om att kostnaden för övertid har ökat med 500 miljoner kronor från 2019 till 2020.

Men vårdchefernas övertid kamoufleras till stor del av att många i sina förordnanden har förtroendearbetstid. Och i hårt belastade perioder – som under pandemin – är det svårt att hålla en balans genom att ta ut sin övertid i lediga timmar.

– Det är många som hör av sig och de jobbar väldigt mycket. Många har också en bra dialog med sina egna chefer, men det finns ändå ingen lösning på hur de ska klara av att få ut kompensationstid för den övertid de arbetat, säger Maria Ljung, ledamot i avdelningsstyrelsen för Vårdförbundet i Östergötland, som jobbar med chefsstöd och rådgivning.

Det är framför allt första linjens chefer inom sjukvården, men också på några vårdcentraler och en del mas:ar, som hör av sig med frågan om övertid som det helt enkelt inte finns utrymme att kompensera för. Maria Ljung brukar då peka på att det enligt arbetsmiljölagen är så att man har rätt att få hjälp med att prioritera och att det innebär en fara att ta på sig för mycket.

– Antingen måste du få mer resurser eller mer stöd. Du kan inte lösa allting själv – det leder bara till att du får dålig hälsa eller slutar, säger hon.

Hon har också hört av sig till regionledningen och fått svaret att de för en dialog med hr kring frågan om chefers övertid. Ändå oroas hon av läget.

– Situationen är extrem – de här cheferna får ibland hoppa in som sjuksköterskor och får ju ingen övertid då heller. Skulle de lämna sitt chefsförordnande och bara arbeta som sjuksköterskor skulle de få det, men inte så länge de gör både och. Har de varit inne i coronastödjande vård som sjuksköterskor får de en ersättning på 300 kronor per pass, som övrig personal.

Hon upplever en uppgivenhet och trötthet hos dem som hör av sig och ber om råd. En arbetsuppgift som blivit extra betungande under pandemin för cheferna är kommunikation och information, med ständigt nya direktiv och kontraorder från många olika håll.

– Att hålla all kommunikation och alla riktlinjer uppdaterade, det tar enormt mycket energi. Rutiner kan ändras från dag till dag.

Men det som är allra tyngst för första linjen-cheferna är att de, trots slitna medarbetare, har ett ansvar för verksamheten och att få ihop schemat. En slags balansgång mellan medarbetarnas välbefinnande och att verksamheten ska fungera.

– De vet att det här är egentligen inte bra för min personal. Det leder till en etisk stress, säger Maria Ljung.