Barnläkare efterlyser satsningar på att förebygga självmord

Barnläkare efterlyser satsningar på att förebygga självmord
Ett fullbordat självmord bör ses som ett psykiskt olycksfall och säkerhetstänkandet borde förbättras, anser barnläkaren Sven Bremberg. Foto: Maria Ejd

Utanförskap kan vara en av flera anledningar till att självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga.

Världshälsoorganisationen, WHO, ser självmord som ett folkhälsoproblem och betydligt fler dör i självmord än i trafiken. Trots det brister samhällets engagemang för att förhindra att människor tar sitt eget liv. Det anser Sven Bremberg, barnläkare och docent vid Karolinska institutet.

– 1 500 människor i Sverige avlider på grund av självmord varje år. Det kan jämföras med 300 som dör i trafiken – en siffra som har minskat på grund av satsningar på säkerhet. Det efterlyser jag när det gäller självmord också, säger han.

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har släppt en kortrapport med titeln Problemet självmord. Sven Bremberg, som är redaktör för rapporten, deltog i dag vid ett seminarium där han frågade sig varför inte mer görs för att förebygga.

Sågs som en synd

Kanske är det en rest av att självmord en gång sågs som synd, till och med något straffbart. Kanske för att vi närmar oss debatten om människans fria vilja och eutanasi.

– Ändå är det så att de flesta som har överlevt ett självmordsförsök är lättade över att de fortfarande lever.

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga män och det är också den enda gruppen där antalet självmord inte har minskat under de senaste 15 åren.

– Kanske, funderar Sven Bremberg, är det något i övergången från barndom till vuxenliv som är särskilt problematiskt.

Uppskattning kan ha betydelse

Forskningen visar också att det finns ett samband mellan självmord och betyg i årskurs nio, social tillhörighet och social marginalisering. Sex gånger fler självmord begås av unga med dåliga betyg.

– Det finns frågor att ställa kring vad sociala processer – som att inte vara uppskattad av sin omgivning – har för betydelse, säger Sven Bremberg.

Levnadsvillkorens betydelse för självmord diskuteras också. Det är fortfarande ett folkhälsoproblem, men har minskat i omfattning sedan 1970-talet och särskilt mycket har antalet självmord minskat bland äldre. Det gäller både Sverige och övriga Europa.

– Det hävdas ibland att det är tack vare de antidepressiva medicinerna, men jag ser inte det som enda förklaring. En tanke är att det också har med förbättrade livsmöjligheter att göra. Den grupp där man ser minst fattigdom i Sverige i dag är bland äldre.

Tror på stängsel och dörrar

Sven Bremberg tror på förebyggande åtgärder som stängsel vid höga broar, dörrar vid tunnelbaneperronger, och att möta ungdomar med information och stöd i chattar och på olika webbsajter. Det finns inte en åtgärd utan många.

– Psykiatrin har en central roll när det gäller att förebygga självmord, men den räcker inte till. Primärvården bör bli bättre på att möta deprimerade människor. Där ska kunna erbjudas både läkemedel och terapeutiska behandlingar och där borde det finnas fler psykologer och socionomer, säger Sven Bremberg.

I maj fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att utveckla samordningen mellan statliga myndigheter och andra aktörer på nationell nivå som arbetar för att förebygga självmord.

Ny självmordslinje öppnar

  • Den 7 oktober öppnar den ideella organisationen Mind Självmordslinjen, en telefonlinje där stöd erbjuds dygnet runt. Läs mer: www.mind.se.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida