Brittiska sjuksköterskor ökar pressen med nya strejkdagar: ”Kan inte försörja oss på lönerna”
Det är högljutt utanför sjukhusets huvudentré. Strejkande sjuksköterskor ropar i kör ”Rädda vårt NHS!” Bilar, bussar och ambulanser tutar runt dem för att ge sitt stöd. Men fortfarande under andra strejkomgången märks inget lönebud från regeringen.

Det är en rå kyla i sydvästra London där sjuksköterskor samlats utanför stadens största sjukhus som strejkvakter. ”Tuta om du stöttar rättvisa löner till sjuksköterskorna!” Det är en av strejkens slogans, och det tutas hela tiden. Varje tutning möts av ett jubel från de frusna sjuksköterskorna.
Lika bistert och kallt som vädret är bemötandet hittills från deras motpart – den brittiska regeringen. I stället för att komma sjuksköterskorna till mötes har den konservativa regeringen, med premiärminister Rishi Sunak i spetsen, lagt fram ett lagförslag med kraftiga begränsningar av strejkrätten för sjuksköterskor och andra med yrken som påverkar befolkningens säkerhet.
Men sjuksköterskorna här utanför St Georges sjukhus är väl förberedda. De har tjocka mössor, och halsdukarna uppdragna och termosar med te. Men viktigast av allt – de tänker stå på sig.
– Vi gör det här för att rädda NHS, sjukvården i Storbritannien håller på att falla isär. Vi sjuksköterskor kan inte försörja oss på lönerna, och då lämnar fler och fler yrket. Kvar blir en vård som trots att vi springer och springer inte är säker alls längre för patienterna, säger Jenel Parlak, sjuksköterska på en akutvårdsavdelning på St Georges sjukhus i Tooting, i sydvästra London.
Hon arbetade båda de första covidvågorna, innan vaccinen kommit, och har sett kolleger förvandlas till spillror av sig själva, utbrända och sjukskrivna. De smittades alla av viruset, som ju då kallades den brittiska varianten, innan den fick ett grekiskt bokstavsnamn. Vissa av dem är inte kvar på avdelningen – eller i livet.
I Storbritannien är sjukvården statlig och heter National Health Service, NHS. Sjukvården är ryggraden i välfärden och har en speciell plats i allas hjärta. Sedan flera år är sjukvården ständigt i debatten, med långa väntetider, brist på personal, vårdplatser och läkartider. Det senaste året har det eskalerat i en kris. Brexit har lett till att äldreomsorgen och hemtjänsten inte kan rekrytera. Sjukhusen kan därför inte skriva ut sina patienter och frigöra platser. Patienterna stockas på akutmottagningarna i många timmar, eller dygn. Utanför står ambulanser och får inte släppa av sina patienter, utan väntar timme efter timme på parkeringen.
Därför är ambulansernas väntetider på allas läppar just nu. Senast på onsdagen i parlamentet ställde oppositionsledaren regeringen till svars för att befolkningen får vänta i två timmar om de ringer en ambulans.
Ambulanserna som passerar gruppen med strejkvaktande sjuksköterskor utanför St Georges sjukhus tutar och får hurrarop tillbaka. Om inte regeringen kommer med ett bud kommer yrkesgrupperna strejka tillsammans en dag i februari.

Patricia Yiggon vet hur man leder en hejaklack. Hon går fram och tillbaka framför sjuksköterskegruppen och eldar på med ”Vad vill vi ha?” och får ett dundrande ”Rättvist betalt!” tillbaka.
På hennes vita strejkväst står det Royal College of Nurses, RCN, ett av världens största fackförbund, som för första gången i sin 106-åriga historia tagit ut sjuksköterskor i hela Storbritannien till strejk. Under onsdagen och torsdagen är det sjuksköterskor i England som strejkar.
En röd klassisk, brittisk dubbeldäckarbuss passerar och tutar för att stötta. Även bussförarna strejkar den här veckan, men inte i de här delarna av staden. Strejkerna avlöser varandra i landet, passkontrollanter och tågpersonal har strejkat, nyutbildade läkare står på kö, liksom lärare och sjukgymnaster.
Inflationen har skenat, och periodvis varit högre här än i Sverige, dagens siffra är 10,5. Många har fått svårt att försörja sig, och ”foodbanks” har blivit allt vanligare, välgörenhetsaffärerna där fattiga kan komma och hämta en kasse mat och en kasse hygienprodukter. Vid kassorna till andra livsmedelsaffärer kan kunder lägga ett extra paket av något de köpt till välgörenhetsaffärerna, det samlas också in mat i exempelvis skolor och på simhallar.
– Sjuksköterskor som har barn går till matutlämningen, det är inte klokt. Först jobbar de så hårt att folk knappt kan föreställa sig. Vi går 20 000 steg varje arbetspass. Ändå ska de behöva vända sig till välgörenhet för att kunna ställa mat på bordet i slutet av månaden. Mina pengar är slut varje månadsskifte, och jag har inte ens barn, säger Jenel Parlak.
Hon älskar sjuksköterskeyrket och känslan när ett akut-team arbetar snabbt ihop för att rädda någons liv. Hon beskriver den tysta samhörigheten när alla litar på varandras kompetens, och läser av varje signal från patienten, ett sjunkande blodtryck och en blick så har någon gett en injektion och ökat dropptakten.
Hon har arbetat sex år som sjuksköterska mestadels på akuten.
– Jag tvingades sluta där för att rädda mig själv. Det är en obeskrivlig press, och ingen tar hand om personalen. Man kommer till skift efter skift och det ligger patienter i alla korridorer. Personalen man jobbar med är så utbränd.
Hon ser fler och fler sjuksköterskor lämna sjukhusen.
– Vi måste kunna försörja oss på lönen som sjuksköterska. Vi har hög utbildning från universitetet, många har stora studielån, och vi tjänar mer på att ta extrapass på en livsmedelsbutik som Tesco, säger Jenel Parlak, som bor här i stadsdelen Tooting, i en litet hus hon delar med två kollegor.
Sjuksköterskefacket har låtit analysfirman London Economics räkna ut hur löneutvecklingen för sjuksköterskor varit det senaste decenniet. Svaret i deras rapport är att erfarna sjuksköterskor som Jenel Parlak har löner som är 20 procent lägre än 2011. De har gröpts ur år efter år, och siffrorna gäller inte det senaste året då inflationen sänkt allas löner som mest. Men sjuksköterskorna har drabbats extra hårt, då de inte fått motsvarande ökningar som i privata branscher.

Joshua Too är traumasjuksköterska på St Georges sjukhus. Hemma har han två barn att försörja.
– Det går bara om jag tar flera extrapass och det är tufft för trycket på oss är så hårt. Den här strejken är viktig för läget är ohållbart, jag kan inte själv ta hand om 15 patienter. Strejken är viktig, för vill rädda sjukvården och för det behöver våra löner höjas, så vi kan arbeta kvar, säger han.
Sjuksköterskefacket, RCN, slog bakut efter förra årets lönebud från den statliga sjukvårdsbjässen, uträknad av en speciell självständig lönesättningsmyndighet. I stället kräver facket för förra året fem procents ökning – utöver inflationen. I december motsvarade det en ökning med 16 procent, idag en halv procent lägre.
Men sjuksköterskefackets ledare Pat Cullen har inte sett någon annan utväg för att hålla kvar sina medlemmar i yrket. Hon började den här månadens två strejkdagar i Manchester. Hennes historiska drag att ta ut sjuksköterskorna i strejk beklagar hon själv i en kommentar.
– Det är med tungt hjärta som vi sjuksköterskor strejkar. Det här är den enda trovärdiga lösningen för att påverka tiotusentals vakanta sjukskötersketjänster, och patienter som får lida, som aldrig förr. Men hellre än att förhandla med oss har premiärminister Rishi Sunak valt strejk igen. Vi ger honom och hans ministrar ett bud så att de kan rädda sjukvården, säger hon.
Pat Cullen låter mjuk på rösten när hon pratar med sin nordirländska dialekt om patienterna. Men hon hårdnar när regeringens ovilja att förhandla kommer på tal i BBC-intervjuer.
– Jag har sagt om och om igen att vi måste sätta oss vid förhandlingsbordet. Jag har gett dem en olivkvist, ja ett helt träd faktiskt, genom att be dem möta mig halvvägs och börja förhandla.
Regeringen har träffat facket för dialog, men vill inte diskutera lönerna för 2022 och 2023, som facket kräver, utan endast diskutera kommande års löner. Regeringens ovilja att förhandla har blivit lite av en följetong. Därför har sjuksköterskorna i strejkvakterna författat en egen ramsa till premiärminister Rishi Sunak och skanderar:
– One, two, three four, we won´t take it anymore! Five, six, seven, eight, come on Rishi negotiate.
Men sjuksköterskefackets krav på skyhög höjning är en mardröm för regeringen, som sitter fast i inflationsfällan. De försöker bromsa löneökningarna för att hålla tillbaka inflationen. Regeringen kallar kraven orimliga och menar att de skulle ”turboladda” inflationen.
En uppgift som nämns i medierna är en engångssumma till sjuksköterskorna för att stoppa strejken. I en tv-intervju med The Guardian svarar premiärministern Rishi Sunak så här om det:
– Jag kan inte kommentera specifika saker, men det viktigaste är att samtal pågår och att konversationen måste handla om vad som är rimligt, ansvarstagande och landet har råd med.
Som motdrag mot strejken har regeringen presenterat ett lagförslag vars syfte är att öka säkerheten för befolkningen, när yrkesgrupper i offentlig sektor strejkar. Lagförslaget har fått kraftig kritik från fackligt håll för att minska demokratin, och att strejkande ska kunna bestraffas. Lagen förväntas kunna träda i kraft till sommaren.
På onsdagseftermiddagen tågade sjuksköterskor, annan vårdpersonal, lokala politiska företrädare och andra sympatisörer genom centrala London till Downing Street, där protesttal hölls.
Sjuksköterskorna har också höjt insatserna, och varslat om två nya strejkdagar i februari. De kommer att svida mer, för då tas 70 av statens arbetsgivarstiftelser ut, varav många driver fler än ett sjukhus vardera. Dessutom kommer då även ambulanspersonalen strejka samtidigt en av dagarna.
Problemet för regeringen är långt större än sjuksköterskorna. I Storbritannien pågår en strejkvåg som inte skådats sedan 70-talet. Bussförare, tågpersonal, passkontrollanter och ambulansförare strejkar, och lärare, jurister och nyexaminerade läkare står på tur.

Bland viftande skyltar med ”För lite bemanning kostar liv” och ”Rädda vårt NHS” hittar vi Jenel Parlak utanför sjukhuset igen. Hon har varit och hämtat en kopp varmt te borta vid dryckesbordet. Hon bryr sig inte om nationalekonomi, utan vill bara ha råd att fortsätta som sjuksköterska.
– Varje pass är vi för lite bemannade. Det kostar liv. Hela NHS håller på att brytas ned. Jag vet inte om vi kan rädda vår sjukvård. Men jag vet att det här är vår sista chans.
Fakta om strejk och löner
- Royal College of Nurses, RCN har omkring 465 000 medlemmar, som är sjuksköterskor, barnmorskor, sjukvårdsassistenter, och studenter. Det är ett av världens största fackförbund.
- För att kunna strejka lagligt behöver medlemmarna rösta innan, vilket sjuksköterskor över hela Storbritannien gjort.
- I Storbritannien kan du vara sjuksköterska inom band 5, band 6, band 7 och band 8. ”Band” är en lönenivå utifrån utbildning, ansvar och befattning. En nyutbildad sjuksköterska hör till band 5 och tjänar 27 055 pund årligen. En band 6 sjuksköterska mycket mer erfarenhet och ansvarar ofta för en avdelning och tjänar 33 706 pund årligen Källa: NHS.
- Lagen tillåter inte att livsbevarande vård påverkas, exempelvis akutmottagningar, intensivvård, dialys, cancerbehandling och neonatalvård.
- Det finns 47 000 vakanta tjänster för sjuksköterskor i England, och ännu mer om Skottland, Wales och Nordirland läggs till. I samma takt som reallönerna sjunkit har takten ökat för hur många som lämnar yrket.
- Flera miljoner patienter står på väntelistor för olika vårdbesök och behandlingar.