De vill lyfta primärvårdens ansvar inom suicidprevention
Osäkerhet och otydliga rutiner bidrar till att personal i primärvården duckar för att fråga patienter om suicidtankar. Det konstaterar sjuksköterskestudenterna Felicia Eliasson och Simone Markgren i sin kandidatuppsats vid Umeå Universitet.
Vid en av sina vfu-placeringar upplevde Simone Markgren ett etiskt dilemma. En patient sökte vård för somatiska besvär men tycktes också må psykiskt dåligt. När Simone ville ställa frågor om det blev hon avrådd av kollegorna: ”Det är psykiatrins ansvar, inte vårt”.
– Men om vi inte gör det där och då, vem ska då fråga? Primärvården har ett stort ansvar eftersom alla vårdkontakter börjar där.
Denna och flera liknande händelser inspirerade henne och medstudenten Felicia Eliasson till deras kandidatuppsats på sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet, som de skrev under vårterminen. I en litteraturstudie undersökte de vårdpersonalens erfarenheter av suicidprevention i primärvården.
– Från början ville vi enbart inrikta oss på sjuksköterskor, men det blev för smalt, säger Felicia Eliasson.
Såg kulturella skillnader
De vetenskapliga artiklar som användes var publicerade i en mängd olika länder, som Brasilien, Japan, Nicaragua, Sverige, Uganda och USA.
– På vissa håll fanns kulturella eller religiösa aspekter, som att den som uttryckte suicidtankar brast i sin tro eller att det var ett sätt att få uppmärksamhet, eller ett rop på hjälp, säger Felicia Eliasson.
Tre tips inför uppsatsen
1. Välj ämnet noga
”Det är många timmar du ska lägga på examensarbetet och en fördel om du har ett intresse för ämnet.”
2. Ta paus och sluta i tid
”Vi hade våra mest produktiva timmar mellan 08 och 14. Efter det körde vi fast och då valde vi att sluta för dagen. Det är också bra om man kan undvika att tänka på uppsatsen över helgen och komma tillbaka med nya ögon på måndagen. Men det är svårt. Om vi inte kunde släppa en idé skrev vi ner den för att få den ur huvudet.”
3. Se upp med termerna
”Ta hjälp av en biblioteket för att säkerställa att du söker på rätt termer. I vårt fall blev ’suicide prevention’ en MeSH-term (ett medicinskt sökord) först 2023, vilket gjorde att alla artiklar om ämnet innan dess hade andra nyckelord som ’self harm’ eller liknande.”
Källa: Simone Markgren och Felicia Eliasson
Ändå upplevde vårdpersonalen i de olika länderna liknande hinder när det gällde suicidprevention. De saknade ofta tid och kunskap att fånga upp problematiken, och drog sig i många fall för att fråga om suicidtankar eftersom de inte visste hur de skulle hantera svaret eller kände osäkerhet om vart de skulle slussa patienten vidare.
– Många efterfrågade bättre rutiner kring hur de skulle närma sig frågan och jobba med den. Samarbete mellan professioner och tydlig ansvarsfördelning var faktorer som ansågs underlätta arbetet, säger Simone Markgren.
Både tufft och roligt
Uppsatsen har gett de båda studenterna motivation att lyfta suicidprevention på sina framtida arbetsplatser. De har också diskuterat stigman och tabun kring psykisk ohälsa.
– Vår handledare påpekade att psykiatriska kliniker ofta ligger gömda, kanske på baksidan av en sjukhusbyggnad, och det stämmer ju. Det är allvarligt om den psykiatriska vården inte blir lika synlig som den somatiska eftersom det kan göra att folk drar sig för att söka vård, säger Felicia Eliasson.
Uppsatsarbetet var både tufft och roligt, summerar de. Att skriva tillsammans gav dem möjlighet att stötta varandra när de tvivlade på ämnet.
– Vi bröt ihop i omgångar, det var bra, säger Felicia Eliasson.
Skönt med stöd
Innan de satte i gång med kandidatuppsatsen hade de samarbetat i en mindre inlämningsuppgift och märkt att de skrev på liknande sätt. Samtidigt kompletterade de varandra på andra områden.
– Den största fördelen med att vara två är nog att man kan bolla olika frågeställningar. Det är ganska svåra vetenskapliga artiklar man ska analysera, ofta inom ett helt nytt område. Då det är det skönt att höra hur någon annan tolkar samma texter och ha någon att diskutera med.