Forskning

Enkel metod ska hjälpa personal med flashbacks

Enkel metod ska hjälpa personal med flashbacks
Närmare fyra av tio anställda inom intensivvården hade symtom på PTSD efter den första vågen i våras. Det visar en ny studie från Storbritannien. Arkivbild: Mostphotos

Svåra upplevelser från arbetet under pandemin kan etsa sig fast i minnet. Nu ska forskare testa om en metod att hantera återkommande minnen – tidigare använd på traumapatienter – kan hjälpa vårdpersonalen.

Egentligen skulle Marie Kanstrup och hennes forskarkolleger förra våren ha suttit på akuten och inkluderat patienter till en studie om påträngande och återkommande minnen, så kallade flashbacks. Syftet var att undersöka om en enkel intervention kunde hjälpa patienterna att förebygga framtida problem med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, där flashbacks ingår.

Men när pandemin bröt ut stängdes portarna till akuten och forskarna fick tänka om.

– Vi visste sedan tidigare att vårdpersonal, till exempel inom intensivvård och förlossningsvård, också kan få problem med återkommande minnesbilder efter traumatiska händelser på jobbet. Och vi hade också fått frågor från vårdpersonal om den här metoden kunde hjälpa dem att förebygga framtida problem? berättar psykologen Marie Kanstrup.

Att inte räcka till

Porträtt på psykolog Marie Kanstrup
Marie Kanstrup, en av forskarna bakom studien EKUT-P.

Hon är en av forskarna vid Karolinska institutet som tillsammans med kolleger från Uppsala universitet står bakom EKUT-P-studien som nyligen dragit i gång. Den vänder sig till personal inom covidvården som upplever flashbacks. Det kan handla om minnesbilder av svårt sjuka patienter, eller sörjande anhöriga, som ’fastnat’ och fortsätter dyka upp för ens inre syn fast man inte vill.

Under pandemin har många i vården utsatts för extrema påfrestningar. De har sett patienter dö av ett helt nytt virus och beskriver känslor av otillräcklighet och rädsla för att göra fel.

– Även om personalen är van att uppleva svåra saker på jobbet så har mängden varit så stor och den ständiga exponeringen triggar igång flashbacks, säger Marie Kanstrup.

Påverka hjärnan

Minnesbilderna kan komma väldigt plötsligt och upplevas som mycket obehagliga. De kan leda till koncentrationsstörningar, problem med att slappna av, sömnsvårigheter och oro för att situationen ska upprepa sig igen.

Flashbacks kan komma efter:

  • Ett traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient.
  • Hot eller våld mot sjukvårdspersonal.
  • Situationer där vården av en patient misslyckades eller inte fungerade som planerat.
  • Händelser som innebar förhöjd risk för covid-19-smitta.
  • Bevittna händelser som omgärdar en kollega som blivit sjuk eller avlidit av covid-19.

I studien får deltagarna lära sig en enkel kognitiv metod för att hålla de påträngande minnena på avstånd. Metoden har utvecklats av professor Emily Holmes vid Uppsala universitet som redan för tjugo år sedan började studera hur människor påverkas av stress och vilka minnesbilder som lever kvar till exempel efter att ha sett obehagliga filmklipp. Målet är att hitta verktyg för att förebygga att personer utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

– Det handlar om att påverka hjärnans inlagring av minnen genom att göra en enkel kognitiv övning. I studien slumpas man till att göra en av två enkla kognitiva uppgifter på sin smartphone, och specifikt vilken uppgift man får göra får man veta när det är dags att utföra den, berättar Marie Kanstrup.

Förutom att göra själva interventionen- som tar cirka trettio minuter – får deltagarna även i uppgift att kartlägga sina symtom. Forskargruppen undersöker sedan hur deltagarna mår efter en vecka, efter fyra veckor och därefter tre och sex månader.

–  Sedan är det upp till personen om hen vill fortsätta att träna själv. För vissa kanske det kan räcka med ett enda tillfälle, säger Marie Kanstrup.

Metoden ersätter inte dagens evidensbaserade metoder vid PTSD, utan kan fungera som ett komplement, berättar Marie Kanstrup.

Flera av forskarna är sjuksköterskor som själva upplevt flashbacks och de utvärderar också sina egna upplevelser efter att ha testat metoden. En av dem är Veronica Lindström, docent och specialistsjuksköterska i ambulanssjukvården, skrev ned sina känslor så här efter att ha genomfört interventionen:  

Veronica Lindström docent och specialistsjuksköterska i ambulanssjukvården i ambulanskläder
Veronica Lindström, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvården och docent, har testat metoden i projektet. Foto: Privat
  • Jag förstod inte riktigt att det var påträngande minnen …det var ju minnesbilder som kom… men det var störande och jag tappade koncentrationen på det jag gjorde i stunden.
  • Jag har varit med om många känslomässiga händelser när jag jobbat som sjuksköterska och det som blev min påträngande minnesbild var långt ifrån det jobbigast jag varit med om.  
  • Jag var väl lite tveksam till att det skulle hjälpa men jag ville prova jag menar om jag tycker något är jobbigt eller besvärligt så vill jag ju försöka ta bort… det funkade och kort efter att jag gjort  interventionen blev det mindre minnesbilder.
  • När jag kom tillbaka och skulle jobba ett nattpass i ambulansen så var jag lite orolig  och bilden kom tillbaka men den var inte lika intensiv och den påverkade inte min koncentration… jag kunde fokusera på att ta hand om patienten  och sen så jag gjorde övningen igen och efter det har jag inte haft bilden i mitt huvud…. jag oroar mig inte för  att den ska komma tillbaka eftersom jag vet att jag har ett verktyg som funkat för mig.
  • Det är skönt att inte jobbet inte längre tränger på med minnesbilder som jag kan påverka jag blir liksom mera ledig när jag är ledig.

Vill du vara med i studien?

Just nu söker forskarna hälso- och sjukvårdsanställda till studien. Det handlar om personer som har drabbats av flashbacks efter traumatiska händelser kopplat till arbetet med covid-19.

Se EKUT-Ps hemsida https://ki.se/cns/ekut-p

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida