Ensamarbete när ambulansen i NU-sjukvården sparar pengar
För att minska övertiden och spara pengar jobbar ambulanspersonalen inom NU-sjukvården ensam i akutambulanser vid kollegors sjukfrånvaro. Personalen känner stark oro. Nu kopplar Vårdförbundet in Arbetsmiljöverket.
Rutinen kallas ”dynamisk förändring” och infördes redan i våras vid ambulansen i NU-sjukvården. För att spara pengar ska övertid användas sparsamt vid sjukfrånvaro i personalen. Innan dess prövas om det är möjligt att göra om ambulansen till en så kallad tillfällig bedömningsenhet.
Det innebär att en sjuksköterska eller sjukvårdare jobbar ensam och åker ut på larm för att bedöma och vårda på plats. Patienter får inte lastas, om sjukhusvård krävs måste en annan ambulans komma till platsen.
Klump i magen
Det var först under hösten som rutinen började användas, och då i stor omfattning. Anna Tjus, Vårdförbundets huvudskyddsombud inom NU-sjukvården, kan inte minnas senast medlemmarna reagerade lika kraftigt på en förändring.

– Vi får massvis av mejl och samtal om hur dåligt personalen mår. De går till jobbet med en klump i magen, oroliga för att de ska behöva jobba ensamma. När vi undersökte saken närmare upptäckte vi att arbetsgivaren inte hade samverkat med oss, säger Anna Tjus.
Hon gjorde en 6:6a-anmälan om arbetsmiljöåtgärder, där hon krävde att arbetsgivaren skulle pausa rutinen i väntan på att en risk- och konsekvensanalys genomförts.
Ambulansledningen svarade att det inte var ett nytt arbetssätt. De hänvisade till äldre rutiner om ensamarbete och tillfällig bedömningsenhet som hade samverkats och riskbedömts i flera led.
Svårt att säga nej
Anna Tjus och de lokala skyddsombuden var inte nöjd med förklaringen och gick vidare till Arbetsmiljöverket. Hon menar att de äldre rutinerna handlar om personbilar som det står bedömningsbil på. I dessa jobbar personer som självmant valt det och som känner sig bekväma med ensamarbete.
– Det är stor skillnad mot att ofrivilligt behöva åka själv i en akutambulans, särskilt nattetid. Dessutom har samhällsklimatet förändrats mycket de senaste åren, det är mer hot och våld. Man måste riskbedöma utifrån de faktiska omständigheterna, säger Anna Tjus.
Hon får medhåll av ambulanssjuksköterskan Niklaes Nathén, lokalt skyddsombud vid distrikt Bohus Väst som omfattar stationerna i Lysekil, Hallinden och Munkedal. Han berättar att flera har känt sig tvingade att arbeta själva, trots att det enligt rutinen ska vara möjligt att avböja.
– Det är svårt att säga nej och samtidigt vara lojal mot kollegor och patienter, man vill inte att de ska drabbas. Det blir ett etiskt dilemma och ett ansvar som arbetsgivaren lägger i vårt knä. Det har lett till att många mår dåligt, en del funderar på om det är värt att jobba kvar, säger Niklaes Nathén.
Upplever en etisk stress
Det handlar bland annat om en oro för att tvingas möta förtvivlade patienter och anhöriga. Det är svårt att förklara varför en fullutrustad ambulans inte har möjlighet att ta med dem till sjukhus. Det kan även hända att patienten är i sämre skick än väntat och behöver åka in snabbt samtidigt som förstärkningen är långt borta.
– I praktiken handlar det om att vi dagligdags ställer ambulanser, eftersom vi inte kan köra in patienten till sjukhus. Vi kan absolut vårda på plats, men det är stor skillnad på vad man kan göra själv jämfört med att vara två. Risken är att patienterna drabbas. För oss är det en etisk stress, säger Niklaes Nathén.
Ytterligare ett stort problem är otryggheten.
– Vi utsätts ofta för hot och våld. Det gör ensamarbete olämpligt, särskilt nattetid. Tyvärr har vi varit dåliga på att skriva avvikelser om det, vilket ger ledningen en falsk bild av att det är tryggt, säger Niklaes Nathén.
Vårdförbundet håller med om att övertidsarbetet behöver minimeras, men ser nuvarande lösning som sämsta tänkbara. Det vore bättre att göra arbetsplatsen mer attraktiv och höja grundbemanningen.
Måste spara pengar
Tomas Hallgren, tillförordnad verksamhetschef för ambulansen, menar att det finns en överkapacitet och att befintlig personal i normalfallet kan täcka upp vid sjukdom. Den senaste tiden har det dock varit mycket sjukfrånvaro vilket gjort att ensamarbetet ökat.
– Rutinen med tillfällig bedömningsenhet har funnits länge i regionen, den är samverkad och har genomgått risk- och konsekvensanalys, däremot har vi använt det sparsamt. Nu behöver vi göra det oftare för att komma ner i budgetram och för att minska övertiden, säger Tomas Hallgren.
Men om det är en gammal rutin, varför har ni nu påbörjat en risk- och konsekvensanalys?
– För att det är en del ändringar i rutinen, framför allt i hur ofta den används. Vi vill vara transparanta och fånga in synpunkter på arbetssättet.
Det låter bakvänt, för nu när rutinen används strömmar det in oro från personalen. Vad säger du om det?
– Det stämmer att det har framkommit en del risker som vi behöver åtgärda. Exempelvis måste vi kanske vara tydligare mot den som ringer in till larmcentralen att det är en singelbemannad enhet utan lastmöjlighet som kommer.
Olika bild av patientsäkerheten
Personalen anser att arbetsmiljön kraftigt försämras av detta? Vad tänker du om det?
– Det är något vi tar på allvar och försöker lyssna in i risk- och konsekvensanalysen, men också genom dagliga samtal med personalen. När det är aktuellt att använda en tillfällig bedömningsenhet så har vi en dialog med medarbetarna.
Varför har några motvilligt fått åka ensamma?
– Vid varje tillfälle försöker vi identifiera den som är bäst lämpad att utföra det här, och det ska så långt som möjligt ske frivilligt. Det kanske inte alltid går. Men jag upplever att vi har en bra dialog med personalen.
Är det lika säkert att skicka en bedömningsenhet som ambulans?
– Alla patienter behöver inte åka till sjukhus. I ett fåtal fall kan transport till sjukhus bli något fördröjd.
Hur påverkar det patientsäkerheten?
– Vi upprätthåller patientsäkerheten eftersom en tillfällig bedömningsenhet kan ge vård, även livsuppehållande åtgärder om det krävs, i väntan på ambulans.
Risk- och konsekvensanalysen och åtgärdsplanen väntas bli klar under oktober. Arbetsmiljöverket har ännu inte lämnat besked om de kommer gå vidare med ärendet och göra en inspektion.