Erica Axman i Örebro: ”Bara att tacka, bocka och acceptera lönen”

Örebro universitetssjukhus ligger i botten av lönelistan vad gäller förstalönen för sjuksköterskor, visar Vårdfokus granskning. Erica Axman är en av många som inte lyckades förhandla upp sin lön: "Jag tycker att lönerna känns respektlösa för den utbildning vi har och det arbete vi faktiskt gör."

Örebro universitetssjukhus ligger lägst av landets tio största sjukhus vad gäller förstalönen för sjuksköterskor, visar Vårdfokus granskning. Den lägsta lönen är 27 200 kronor. Men sedan kommer en grupp på 20 sjuksköterskor som har 27 500 kronor i lön, precis som i Uppsala. Efter det kommer ytterligare grupperingar på 26 sjuksköterskor som har 27 800 kronor och lönestrukturen fortsätter på liknande sätt (se tabell). Detta beroende på att arbetsgivaren har bestämda lägstalöner för nyanställda.

Vårdfokus har kartlagt lönerna på de tio största sjukhusen och mönstret är liknande på flera håll. Hr-avdelningar begränsar de lönesättande chefernas utrymme att ge ”individuella och differentierade” löner vid nyanställning, trots att löneavtalet föreskriver det. Stora grupper av nyanställda får samma löner och upplever frustration kring förhandlingar som inte leder någon vart, eftersom lönerna är förutbestämda.

”Omöjligt här i Örebro”

Erica Axman, som själv har jobbat som undersköterska i ett år under sin studietid, erbjöds 28 000 kronor på grund av sin erfarenhet när hon sökte jobb på Örebro universitetssjukhus. Hon har även andra kandidatexamen och arbetslivserfarenheter i bagaget.

­– Jag försökte förhandla upp lönen till 30 000, men det är en omöjlighet här i Örebro. Jag fick beskedet att det är 27 500 kr som gäller för nyanställda och erbjudanden över 28 000 inte är förhandlingsbart. 

Erica Axman tycker att hon, liksom studentkamraterna, borde ha bedömts mer individuellt när de anställdes.

­–  Vi erbjöds mer eller mindre samma lön, trots att några har jobbat som undersköterska i många år, medan andra inte hade någon erfarenhet alls.

Lönenivån tycker Erica Axman är alldeles för låg för arbetet hon och kollegorna gör.

­–  Den representerar inte vikten av vårt arbete. Jag jobbar på en neonatalavdelning där vi dagligen kämpar för barnens liv. Vi kan skicka hem familjer tillsammans för en lycklig start på livet. Men lönerna vi erbjuds känns respektlösa både för kompetensen vi har och arbetet vi gör.

Löner ska sporra och motivera till verksamhetsutveckling, påpekar Erica Axman. Men med regionens löneläge blir det svårt att göra något åt personalbristen i vårdyrkena.

­–  Jättemånga väljer att sluta som sjuksköterska för att dom inte känner att det riktigt är värt det. Då blir ju belastningen på dom som väljer att vara kvar ännu tyngre. 

”Lägstalöner en svår nöt att knäcka”

Region Örebros hr-chef, Åsa Thor-Gustafsson, kan inte förklara den lägsta lönen på 27 200 kronor, som hon tycker är felaktig och behöver ses över. Men hon bekräftar att under 2023 var 27 500 kronor den så kallade lägstalönen som lönesättande chefer fick sätta på nyexaminerade. I ytterområden, utanför Örebro centralort, och inom psykiatrin, var motsvarande lön 28 500 kronor för sjuksköterskor. Förklaringen är längre restider och att det är svårare att rekrytera.

Tycker du att lönerna är differentierade och individuella, när så många har samma lön?

­–  Cheferna har mandat att sätta lönen utifrån kompetens och erfarenhet. Men på utbildningsorterna, när vi tar in många nyexaminerade som inte har någon erfarenhet, då kommer vi överens med cheferna kring en lön som man inte ska ligga under.

Enligt Åsa Thor-Gustafsson är förstalönerna en ”svår nöt att knäcka” i relation till hela lönesättningen.

­–  Man tycker från chefshåll att det också ska finnas en lönespridning. Det blir ett dilemma hur mycket man ska gå upp i lägstanivåerna. Det skapar irritation hos de redan anställda om det inte finns någon skillnad i lönerna.  

Lönenivåerna beror också på att Örebro är en studieort och lyckas ändå rekrytera en stor majoritet av de färdigutbildade sjuksköterskorna som det är, förklarar Åsa Thor-Gustafsson.

­–  Jag tror att de unga gärna tar sin första anställning i regionen. Vi har bland annat ett introduktionsår, och man får många kollegor att lära sig av.

Åsa Thor-Gustafsson påpekar att det blir något missvisande att jämföra lönesumman 27 500 med andra sjukhus, eftersom sjuksköterskorna i Örebros dygnet-runt-vård har ett ob-tillägg på 60 procent. Hon vill även lyfta fram ett lokalt arbetstidsavtal i sammanhanget.

­–  Även om det inte handlar om grundlönen, är det också bitar som ger en hel del i lönekuvertet, säger Åsa Thor-Gustafsson.

Åsa Thor-Gustafsson förklarar att regionen sneglar på andra regioner i området och lönesättningen. Vad gäller snittlönen för sjuksköterskor ligger Örebro nu på plats 11 av 17 jämfört med andra regioner, borträknat storstadsregionerna.

Med allt detta sagt, tycker du att 27 500 kronor är en rimlig lön för en person med tre års universitetsutbildning, och det ansvar som de här unga sjuksköterskorna får ta?

­–  Jag tänker att rimligheten måste ses i relation till annat. Till lönespridningen och till andra yrken, till exempel.

Enligt Åsa Thor-Gustafsson gör regionen jämförelser mellan de anställda i olika yrkesgrupper internt i regionen, även ur ett jämställdhetsperspektiv.

­– Jag har inte fått någon indikation på att det skulle vara något konstigt kring detta.

”Siffrorna är en väckarklocka för oss”

Ulrika Hedelind, Vårdförbundets ordförande i region Örebro, tycker att regionens löner ligger för lågt generellt sett och tycker inte att ob-tillägg hör hemma i grundlönediskussionen.

­–  Vi har de senaste åren främst tryckt på vikten av löneutveckling under yrkeslivet. Men vi har också alltid flikat in att det måste vara en relevant startlön. Vi kan inte vara sämst i landet. Vi kan inte tjäna mindre än de som får ett jobb direkt efter gymnasiet.

Problemet som hon ser är att lönestrukturen tar tid att förändra när det inte finns mer resurser till lönerna generellt sett.

­–  Lönerna är en hjärtefråga för mig, och vi har tagit några steg upp de senaste åren. Men vi har en sammanpressad lönestruktur. Vi har ganska många sjuksköterskor med ett par års erfarenhet som inte heller har passerat 30 000 i månadslön.

Att många nyanställda klumpas ihop i låglönegrupper är upprörande, enligt Ulrika Hedelind.

­–  Det här har blivit en liten väckarklocka för oss också, när vi ser siffrorna. Vi kommer att ta upp den här vinklingen med arbetsgivaren nästa gång vi sätter oss med lönerna tillsammans.

Nyexaminerade Erica Axman har inga planer på att söka sig någon annanstans just nu. Hon trivs bra både med avdelningen, uppgifterna och kollegorna, berättar hon. Hon har just blivit fackligt förtroendevald och vill gärna påverka utvecklingen på arbetsplatsen i positiv riktning. Men på sikt, om löneläget kvarstår, måste hon kanske tänka om, berättar hon.

­– Då kommer jag inte ha så många andra val, oavsett om jag trivs eller inte. Det blir en omöjlighet att vara kvar när priserna bara stiger man lönerna inte följer med. Man ska ju ha råd att leva också.