Facken får mer tid att utvärdera krisavtalet

Vårdförbundet är missnöjt med krislägesavtalet och planerade att säga upp det vid stupstocken den sista februari. Men nu ges mer tid för att tillsammans med arbetsgivaren utvärdera och korrigera brister.

I slutet av januari berättade Vårdfokus att Region Kalmar län, Region Gävleborg och Västra Götalandsregionen inaktiverat krislägesavtalet, utan att det använts. Agerandet fick kritik från Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro som anser att dessa regioner har flyttat personal och låtit vårdens medarbetare jobba långa veckor och mycket övertid, utan att ge dem betalt enligt det kollektivavtal för kris som finns.

Efter de dåliga erfarenheterna lutade det åt att förbundet skulle dra sig ur, något som i så fall behövde göras senast den sista februari då uppsägningstiden är sex månader och avtalet endast kan frångås den 1 september varje år.

Men nu har Sveriges kommuner och regioner, SKR, och fackförbunden kommit överens om att korta uppsägningstiden till tre månader, vilket innebär att den sista maj blir ny stupstock.

— Vi vill inte att någon på grund av tidsnöd ska känna sig tvingad att säga upp avtalet. Det vore olyckligt eftersom vi är mitt i en pandemi. Nu får vi mer tid till utvärderingen, och vi har fler regioner att titta på. Förhoppningen är att vi får till en dialog om nödvändiga justeringar utan att hamna i ett skarpt förhandlingsläge, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Inne i en tuff period

Efter årsskiftet ändrades hanteringen av avtalet. De regioner som nu begär aktivering måste samtidigt redovisa en plan för när och hur personal ska anvisas. Jeanette Hedberg menar att det finns en del ”barnsjukdomar” av det slaget som kan behöva korrigeras. Men det stora problemet är enligt henne inte villkoren i avtalet, utan hur personalen ska orka en utdragen kris med längre arbetstider.

— Vi anar en tredje våg, samtidigt som vaccinationer och uppskjuten vård ska hinnas med. Det är väldigt tufft nu. Krislägesavtalet är ett verktyg för att kunna hantera det, men arbetsgivarna måste hitta sätt att förlägga arbetstiden som ger möjlighet till återhämtning, säger Jeanette Hedberg.

”Onödigt och stötande”

Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg ser positivt på att mer tid ges för utvärderingen, och att det finns fler regioner att titta på. Det blir mer rättvisande än att bara utgå ifrån Stockholm där hon anser att krislägesavtalet användes på ett extremt sätt i våras, med långa anvisningsperioder och arbetsveckor som översteg de avtalade 48 timmarna.

Annelie Söderberg tror att det kan bli aktuellt att ändra både i avtalstexten och i kommentarsdelen, för att få ordning på det hon anser är det absolut största problemet – hur avtalet har använts, eller snarare inte använts.

— Många arbetsgivare har tänjt på gränserna i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser, vilket lett till rekordmånga tvister samtidigt som personalen gått miste om den ersättning de har rätt till. Det är stötande — och onödigt eftersom vi har ett avtal på plats om hur vi ska agera i en kris, säger Annelie Söderberg.

Högt krav för att få aktivera avtalet

Hon tror att ett av grundproblemen är att arbetsgivarna måste visa att de uttömt alla andra möjligheter att bemanna innan krislägesavtalet begärs aktiverat.

— Det innebär att man egentligen redan har passerat gränsen för vad som är hållbart, vi vill inte att personalen ska vara helt slutkörd redan innan avtalet börjar användas. Egentligen borde det räcka att arbetsgivarna visar att det inte går att möta vågen av sjuka patienter inom ramen för en normal bemanning och normal arbetstid, säger Annelie Söderberg.

Men den viktigaste frågan för Vårdförbundet är arbetstiderna och hur länge man kan anvisas. Krislägesavtalet ger arbetsgivaren möjlighet att schemalägga personal 48 timmar per vecka, fyra veckor i rad. Men detta behöver ses över menar Annelie Söderberg, och arbetsgivarna måste fundera på om det verkligen är lämpligt med tanke på att personalen redan är oerhört trött.

— Det här är en kris som pågått i ett år, och som vi inte vet när den tar slut. Det måste finnas en långsiktighet, personalen måste få tid att återhämta sig. Det vore bättre att exempelvis anvisa personalen två veckor i taget, med ett avbrott på minst två veckor för normal arbetstid, säger Annelie Söderberg.

Mer om ämnet

• Hundratals arbetar fortfarande enligt krislägesavtalet