”Folk vet knappt att vi är en egen yrkeskategori”
Kategoriseringen av Vårdförbundets yrkesgrupper i en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten har upprört flera biomedicinska analytiker. "Utan våra analyser kanske en patient inte får rätt behandling, då handlar det också om liv och död," säger Omar Arponen, biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi på Centralsjukhuset i Kristianstad.
I mitten av februari skrev Vårdfokus om en rapport från Jämställdhetsmyndigheten, där yrken i olika sektorer jämfördes med syfte att uppvärdera kvinnodominerade yrken.
I rapporten föreslår Jämställdhetsmyndigheten ett annat sätt att beräkna vad likvärdigt arbete innebär, enligt en metod som utvecklats av expertnätverket Lönelotsarna. 428 av de yrken som förekommer i svenska myndigheters statistik över arbetsmarknaden har placerats i tretton grupper (A-M) med utgångspunkt i kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden, aspekter som anses relevanta i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Uppdelningen gör det möjligt att jämföra yrken där fler än 60 procent är kvinnor med övriga yrken i samma grupp.
Medlemmarna i Vårdförbundet hamnade i den här jämförelsen på olika nivåer. Barnmorska är det högst värderade av förbundets fyra yrkesgrupper (grupp C) tillsammans med bland annat civilingenjör och advokat.
Specialistsjuksköterska hamnar i grupp D och likställs med bland annat finansanalytiker, revisor och socialsekreterare, det senare också ett kvinnodominerat yrke.
Röntgensjuksköterska och grundutbildad sjuksköterska placeras i grupp E där exempelvis pilot, polis, präst och affärs- och företagsjurist också återfinns. Här hamnar även skolsköterska, ett yrke som kräver specialistutbildning med inriktning mot barn och unga, distriktssköterska eller just skolsköterska.
Biomedicinsk analytiker hamnar i kategori F, samma som bland annat bibliotekarie, brandman och journalist – något som fått flera biomedicinska analytiker att reagera i kommentarsfälten på sociala medier.
”Betyder inte att vi ser ner på andra yrkesgrupper”
Omar Arponen är biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi på Centralsjukhuset i Kristianstad. Han tycker att jämförelsen är märklig.
– Jag är väldigt skeptisk till hur man tolkar begrepp som ansvar, kompetens och ledarskap i den här rapporten. Det går inte att jämföra vad det innebär i så vitt skilda yrkesgrupper. Biomedicinska analytiker måste värderas i förhållande till andra yrken inom vården och därför blir jag irriterad över att röntgensjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor finns i en högre kategori. Vårdförbundets hållning är att alla vi med treårig utbildning ska ha samma förutsättningar lönemässigt.
Men så ser inte verkligheten ut, enligt Omar Arponen.
– Lön är väldigt känsligt när det gäller biomedicinska analytiker. Det sticker i ögonen när nyanställda sjuksköterskor kommer in på samma arbetsplats med högre ingångslön. Det betyder inte att vi ser ner på andra yrkesgrupper, utan om att biomedicinska analytiker ska stå på egna ben och värderas för vår specifika kompetens och ansvarsområden. Utan våra analyser kanske en patient inte får rätt behandling, då handlar det också om liv och död.
Han anser att löneutvecklingen för en biomedicinsk analytiker idag är ”skamlig”, även för den som har en master- eller magisterexamen.
Varför är det så tror du?
– Jämfört med till exempel sjuksköterskor är vi en liten grupp med få fackligt anslutna. Folk i allmänhet vet väl knappt att vi är en egen yrkeskategori. Jag tycker att utbildningen behöver bli bättre på att separera olika typer av biomedicinska analytiker. Det är stor skillnad mellan att vara på en vårdcentral eller som jag inom klinisk fysiologi. Därför skulle varje inriktning behöva en egen legitimation.
I rapporten har man utgått från Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, för att gruppera yrkena. Där hamnar biomedicinska analytiker i yrkesområde 3, medan övriga yrkesgrupper i Vårdförbundet hamnar i yrkesområde 2. Detta vill Vårdförbundet ändra på:
”Vårdförbundet menar att biomedicinska analytiker ska grupperas i samma område som sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor då samtliga yrkesgrupper har krav på teoretisk eftergymnasial utbildning om minst tre år,” skriver Anne Lindgren, biomedicinsk analytiker och förbundsombudsman på Vårdförbundet, i Biomedicinska analytikerbloggen på Vårdförbundets sajt.