Forskning: Här är utmaningarna i hemsjukvården

Ena stunden knyta upp ett snöre i taket för en blodtransfusion, andra stunden tvätta bilen. Sjuksköterskor tvingas improvisera och göra arbetsuppgifter utanför yrkesrollen, menar forskarna Elzana Odzakovic och Ingrid Hellström.

Forskarna Elzana Odzakovic och Ingrid Hellström har följt sjuksköterskor i hemsjukvården i en studie. De har båda slagits av hur osynliggjorda sjuksköterskorna är. I media visas oftast sjuksköterskor på akutsjukhus fram.

– Att vara sjuksköterska i hemsjukvård framstår inte som högstatus idag. De behöver lyftas fram nu. Hälso- och sjukvården och vi alla är beroende av dem. Fler vårdas kommunalt i sitt hem och där har sjuksköterskan den högsta medicinska kompetensen, säger Ingrid Hellström, professor i vård av äldre vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.

Det är många år sedan en stor del av vården flyttades ut till kommunal regi, efter betydande reformer. Därför tycker de två forskarna att det är märkligt att hemsjukvårdens sjuksköterskor fortfarande är så pass osynliga i media och samhället. Även i svensk forskning saknas de.

– Det finns väldigt få svenska studier. I de utländska studierna blandas sjuksköterskors svar ihop med undersköterskors och vårdbiträdens. Då osynliggörs sjuksköterskornas perspektiv igen, eftersom de har högskoleutbildning, legitimation och större ansvar, säger Elzana Odzakovic, distriktssköterska och lektor vid universitetet i Jönköping.

Hon skuggade 18 sjuksköterskor under deras arbetsdagar och dokumenterade miljön med fotografier.

Studien ingår som en del i hennes avhandlingsarbete, men är ännu inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Däremot har den under vintern väckt uppmärksamhet efter ett populärvetenskapligt reportage i vetenskapsrådet Fortes tidning och ett uppföljande öppet seminarium.

Här kommenterar Elzana Odzakovic de sex utmaningar hon fann för sjuksköterskor i hemsjukvården:

Utmaning 1: Taskshifting

Svåra arbetsuppgifter som att ge patienterna läkemedel eller sätta urinkateter delegerades av sjuksköterskor till undersköterskor och vårdbiträden på grund av tidsbrist.

– Sjuksköterskorna kände press från arbetsgivaren att delegera. De var osäkra på om medarbetarna hade tillräcklig kompetens. Jag märkte också att vissa inte var pålästa eller hade språksvårigheter. Det ledde till svårigheter att förstå instruktioner om läkemedelsdelegering.

Det gällde även potenta läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdom, blodförtunnande och narkotiska preparat.

Utmaning 2: Brist på material och utrustning

Sjuksköterskorna hade otillräckliga förråd när de vårdade svårt sjuka i deras hem. Det kunde exempelvis gälla provrör. De improviserade för sitt medicinska arbete. En sjuksköterska blandade antibiotika på patientens tvättmaskin. En annan saknade en droppställning när patienten skulle få en blodtransfusion och löste det uppfinningsrikt genom att hänga upp ett snöre.

De använde sina privata ryggsäckar som jobbväskor.

– En slående sak för mig var att sjuksköterskor hade samma arbetskläder som undersköterskor och hemtjänstpersonal. Några önskade kläder i en annan färg för att signalera till patienterna att en sjuksköterska var på plats.

Utmaning 3: Kringsysslor och transporter

Både fordon och resor tog tid i anspråk och sjuksköterskorna gjorde arbetsuppgifter som ligger utanför professionen. Det kunde röra sig om att tvätta bilen eller ombesörja att däcken byttes eller en punktering på cykeln lagades.

Det fanns inte heller parkeringsplatser för hemsjukvården, och många letade plats och fick parkeringsböter.  

– Vissa samåkte, ibland fyra personer i samma bil. Då fick de samordna hur de skulle släppa av varandra och hämta upp varandra senare.

Utmaning 4: Kontor som inte passar verksamheten

Hemsjuksköterskornas kontor var inte anpassade till vårdarbete. De kunde vara gamla lägenheter i ett äldreboende. Hemsjukvården fick ta det som blev över när kommunerna hyrde lokaler. Ett kontor var ett tidigare kök.

– Där hade personalen matlådor i samma kylskåp som läkemedlen förvarades. Det är inte bra alls.

Utmaning 5: Stökig arbetsmiljö

När en av sjuksköterskorna skulle köra iväg på morgonen var kopphållaren fylld med salva, från en tidigare användare. Hon får vända och städa bilen. Facken mellan sätena användes till allt möjligt. Forskarnas bilder visar hur det ligger en venkanyl och handsprit, bredvid en youghurtflaska.

– Sjuksköterskorna är väl medvetna om sin dåliga arbetsmiljö. Men deras fokus ligger hela tiden på att göra det bästa för patienten och därför hittar de olika arrangemang.

Utmaning 6: Splittrad information

Sjuksköterskorna hade många samarbeten: med hemtjänst, personliga assistenter, palliativa team, geriatriska team, läkare, vänner, anhöriga, grannar, socialtjänst, organisationer. Många informationsvägar var ostrukturerade.

Sjuksköterskorna loggade in och ut ur upp till tio digitala system för att ge och få information. Läkarna hade ett journalsystem i primärvården. Dessutom kom information i postfack och via fax.

– De upplevde det här stressande. De visste inte i var informationen skulle dyka upp.

Ingrid Hellström avslutar med att poängtera att sjuksköterskorna redan är för få:  

– Ändå visar vår studie att de får ta hand om bilar och städa. Dessa arbetsuppgifter borde skötas av andra så att sjuksköterskornas renodlas och kompetens utnyttjas på bästa sätt.