npf i vården

”Adhd är varken en superkraft eller en sjukdom”

”Adhd är varken en superkraft eller en sjukdom”
Lotta Borg Skoglund är specialistläkare i allmänmedicin och psykiatri och Martina Nelson är psykolog och chef på psykiatrimottagningen där de arbetar. Bild: Natur och Kultur

Adhd är en allvarlig diagnos – med god prognos om man tar sig själv på allvar. Det säger författarparet bakom en ny bok om att klara att jobba med en diagnos utan att bli fartblind.

Adhd växer sällan bort med åren, och följer med både på jobbet och i familjelivet. Författarna bakom den nya boken Adhd på jobbet, Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson, vet att med rätt kunskap och anpassning behöver diagnosen inte vara ett hinder i yrkeslivet.

Deras egen yrkesbakgrund är att Lotta Borg Skoglund är specialistläkare i allmänmedicin och psykiatri, och biträdande professor i psykiatri, och Martina Nelson är psykolog och verksamhetschef på en psykiatrimottagning.

 Deras nya bok vänder sig både till dig med funktionsnedsättningen och till dina chefer.

Vad kan vara typiskt i yrkeslivet för den som har adhd?

– En person med adhd har ofta svårigheter att överblicka, organisera och få ihop komplexa uppgifter. Det blir lätt rörigt, stressigt och svårt att planera tiden. Det blir svårt att hålla fokus på det som är viktigt, och personen kan göra mer av samma sak när man egentligen borde försöka med något annat eller be om hjälp. Man har svårigheter att filtrera och sortera bort intryck, brus och ovidkommande information och blir därför trött.

– Det är vanligt att ha svårt att reglera energin och känslorna, man kan hamna i konflikter på jobbet, säger Lotta Borg Skoglund.

Vilka strategier är viktiga för att klara både att gasa och bromsa, och slippa smärtsamma tvärnitar?

– Det är viktigt att få regelbunden återhämtning. Vad som är återhämtande är individuellt och är egentligen vilket beteende eller aktivitet som helst som fyller på med energi. Det brukar vara bra att få korta stunder av återhämtning jämnt fördelat över dagen – precis som att du äter mat flera gånger per dag. Det kan vara en promenad, lyssna på musik en stund, ringa en vän, ta en kaffe i solen ensam eller göra något som inte är kravfyllt. Särskilt viktigt blir det om man gör något som tar mycket energi, säger Martina Nelson.

Vad vill ni särskilt lyfta fram för de som arbetar i vårdyrken?

– Att leva med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara både en belastning och en tillgång. Ofta har man ett helt liv med grundstötningar och missförstånd bakom sig och det påverkar förstås självkänslan och tilltron till att någonsin kunna bli förstådd och få rätt hjälp. Ett öppet, nyfiket och inbjudande förhållningssätt och ett gott bemötande kan göra nästan hela skillnaden och hjälpa en person med adhd att våga öppna upp och be om hjälp, säger Lotta Borg Skoglund.

Ska man berätta på arbetsplatsen att man har adhd?

– I den bästa av världar skulle det vara helt okomplicerat att berätta och vår förhoppning är att vi kommer dit. Men många känner sig eller blir ifrågasatta och diskriminerade när de berättar. Det brukar vara bra att tillsammans med sin chef sätta ord på vad som blir svårt och hitta lösningar och anpassningar för att komma runt problemen. Men också att ta reda på vad som fungerar bra, medarbetarens unika styrkor och drivkrafter, säger Martina Nelson. 

Stämmer det att adhd kan vara en superkraft?

– Nej, adhd är varken en superkraft eller en sjukdom. Däremot finns det en massa framgångsrika personer med adhd som genom en djup självkännedom, en stöttande omgivning och rätt anpassningar kan prestera och fungera fantastiskt, säger Lotta Borg Skoglund.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida