Debatt   |  NPF i vården 10 augusti

Åsa Hedlund: Dags att samhället får upp ögonen för sjuksköterskor med autism och adhd

Dags att samhället får upp ögonen för sjuksköterskor med autism och adhd
Sannolikt behöver personer med autism eller adhd ses som en naturlig variation av befolkningen, och våra arbetsplatser inklusive sjukvården behöver vara naturligt anpassade efter dessa, skriver sjuksköterskan Åsa Hedlund. Foto: Privat och Getty Images.
Detta är en debattartikel. Åsikter och synpunkter är skribentens egna.

Vi vet att personer med autism och adhd besitter enorma resurser som är värda att ta vara på i ett arbete som sjuksköterska - och att alla har något att vinna på att dessa kan användas fullt ut. Det är dags att samhället börjar öppna upp ögonen för den här gruppen sjuksköterskor, skriver Åsa Hedlund, sjuksköterska och doktorand med autism.

Finns det ens sjuksköterskor med autism och adhd? Jag fick nyligen höra från en internationellt känd psykiatriker att personer med autism inte söker sig till vårdyrken. Detta eftersom de varken är intresserade av människor eller har empati. Personer med adhd däremot, kan möjligtvis söka sig till vårdyrken, dock med psykisk ohälsa som följd. Sociala medier vittnar emellertid om någonting helt annat. Här och där i diskussionsgrupper dyker det upp sjuksköterskor med neuropsykiatriska diagnos som undrar om någon känner igen sig i deras problematik på arbetet. Sedan något år tillbaka finns det till och med en särskild Facebookgrupp för sjuksköterskor med autism eller adhd, med flera hundra medlemmar. Vi kan alltså med stor säkerhet dra slutsatsen att de här sjuksköterskorna existerar.

Det vi dock vet, är att personer med autism och adhd besitter enorma resurser som är värda att ta vara på i ett arbete som sjuksköterska.

Så vad vet vi om de här sjuksköterskorna? Inte mycket alls, visar det sig. Forskning om sjuksköterskor med neuropsykiatrisk problematik handlar om vård av patienter med dessa diagnoser. Att sjuksköterskorna själva skulle kunna ha diagnosen, verkar inte ha föresvävat forskningsvärlden. Detta trots att allt fler kvinnor blir diagnosticerade i vuxen ålder och att prevalensen ökar över lag. Vissa forskare tror även att mörkertalet är betydligt större än de 5-7% av befolkningen som vi känner till idag, kanske ända uppåt 20%. Sannolikt behöver personer med autism eller adhd ses som en naturlig variation av befolkningen, och våra arbetsplatser inklusive sjukvården behöver därmed vara naturligt anpassade efter dessa för att behålla personal som både mår bra och fungerar väl i sin yrkesroll.

Det finns lagstiftning som klargör arbetsgivarens skyldighet att undersöka behov av individuell anpassning hos medarbetare och att därefter anpassa, men vad är det för typ av anpassning som kan behövas när det gäller autism och adhd? Vet arbetsgivare det? Vet sjuksköterskorna själva det? Vågar sjuksköterskor med autism och adhd berätta om sin diagnos för sin chef och/eller sina kollegor? Hur långt är arbetsgivare beredda att anpassa för sjuksköterskorna i fråga? Vad kan kollegorna göra?

I arbetsmiljön inom sjukvården finns en rad utmaningar som man skulle kunna föreställa sig är särskilt utmanande för personer med autism eller adhd. Till exempel att hålla flera saker i huvudet samtidigt i stället för att ha möjlighet att koncentrera sig på en sak i taget, att jobba sent på kvällen och börja tidigt på morgonen dagen efter (vissa med neuropsykiatrisk diagnos kan ha svårt att varva ner på kvällen för att sova) eller oregelbundna arbetstider eftersom rutiner kommer ur fas. Man kan också tänka sig att det kan vara svårt att begränsa sig vad gäller att ta på sig extrapass eller projekt samt att ha smidiga relationer med chef och kollegor (man kan upplevas som socialt annorlunda eller ”för ärlig”). Vid autism förekommer dessutom ofta en ojämn begåvning, vilket innebär att personen kan vara högt begåvad inom vissa områden, men under medel på andra. En sjuksköterska förväntas att vara allsidig, varför den ojämna begåvningen skulle kunna orsaka problem. Att arbeta heltid skulle även det kunna vara en extra utmaning. Men det här är mest spekulationer från min sida, eftersom vi faktiskt inte vet nästan någonting om de här sjuksköterskorna.

Det vi dock vet, är att personer med autism och adhd besitter enorma resurser som är värda att ta vara på i ett arbete som sjuksköterska. En neuropsykiatrisk diagnos säger ingenting om en persons empatiska förmåga eller intelligens. En sjuksköterska med adhd kan troligen driva igenom saker som annars inte skulle bli gjorda, medan en sjuksköterska med autism kan göra underverk om hon/han får ägna sig åt det som bäst motsvarar hennes/hans begåvning. Sannolikt finns flera sjuksköterskor med autism och/eller adhd som fungerar väl på sitt arbete och inte behöver ytterligare anpassningar, men det är knappast hela sanningen. Riksförbundet Attention har sammanställt vad personer med adhd kan tänka på i arbetslivet generellt, men många av de tipsen är inte optimala att tillämpa inom ett arbete som sjuksköterska. Till exempel att ta korta pauser enligt ett eget schema, arbeta avskilt, ha hörlurar och medvetet göra misstag. När det gäller autism finns i princip ingenting skrivet. Man verkar utgå ifrån att personer med autism är arbetslösa eller har specialjobb av olika slag. Finns de inom akademiska yrken är det människofrånvända sådana.

Det är dags att samhället börjar öppna upp ögonen för den här gruppen sjuksköterskor. Att göra arbetsplatser autism- och adhd-vänliga kan vara en del i arbetet att förebygga sjukskrivningar för psykisk ohälsa. Vidare har alla något att vinna på att de här sjuksköterskornas resurser kan användas fullt ut. I en välfärdsstat borde vi inte acceptera mindre. För att komma vidare i detta behöver vi dock veta mer om de här sjuksköterskornas behov och förutsättningar. Att de existerar, det kan vi konstatera redan idag.

/Åsa Hedlund, sjuksköterska, doktorand och autist

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetstiden, vårdplatsbristen — vad får dig att tända till? Vilka är de viktigaste frågorna för dig?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du har att säga om allt som rör din jobbvardag. Vi kommer att publicera texter här på vårdfokus.se och i tidningen.

Tänk på att:

  • Skriv kort och kärnfullt.
  • Vi kommer att välja bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
  • Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
  • Skicka gärna med ett foto på dig.
  • Mejla texten till debatt@vardfokus.se.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida