”Gäller att inte få panik om det värsta händer”
När en ny pandemi hotar landet kan biomedicinska analytikern Claire Keane vara den första som upptäcker det. På Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium hanterar hon särskilt farliga smittämnen och nya infektioner.
Luftslussar, separat ventilation, skyddshjälmar och dubbla handskar. Säkerhetsrutinerna är rigorösa på Folkhälsomyndighetens laboratorium i Solna, som är Nordens enda med den högsta skyddsnivån.
Biomedicinska analytikern Claire Keane jobbar på enheten för beredskap och smittskyddsdiagnostik och har behörighet för skyddsnivå 3, den näst högsta. Inför anställningen genomgick hon både psykologtester och säkerhetskontroller. Dessutom krävdes svenskt medborgarskap.
– Jag har länge tänkt att jag ville jobba här, men jag kommer från Irland. Först när jag fick mitt medborgarskap 2021 kunde jag söka en tjänst, och det gjorde jag samma år, säger hon.
Främst virala smittämnen
Elva personer, varav åtta är biomedicinska analytiker, har dygnet runt-beredskap för att rycka in och analysera akuta prover där det föreligger misstänkt samhällsfara eller kan finnas begränsade resurser att bota och förebygga sjukdom.
– Vi analyserar främst virala smittämnen inom beredskapsdiagnostiken. Det kan röra sig om till exempel ebola eller lassavirus som kan orsaka blödarfeber, men de vanligaste analyserna är fågelinfluensa-, MERS- och rabiesvirus.
När dessa misstänks hos en patient kontaktar behandlande läkare klinisk mikrobiolog i beredskap på Folkhälsomyndigheten, som också är en läkare. Om det bedöms befogat rings laborerande personal in.
– Då ska vi infinna oss på arbetsplatsen inom två timmar för att genomföra efterfrågad analys, förklarar Claire Keane.
Vissa veckor inkommer inga sådana fall alls, men i perioder kan det vara flera i veckan.
– Det beror på hur det ser ut i omvärlden – om det finns ett känt utbrott någonstans. Vi har haft fågelinfluensa på ett par ställen i Sverige och då får vi in frågor ifall någon som haft kontakt med de aktuella gårdarna blivit sjuk.
Avancerad diagnostik och forskning
Vid Folkhälsomyndigheten bedrivs forskning i syfte att stärka den svenska och europeiska beredskapen att hantera utbrott av allvarlig smitta.
Säkerhetslaboratoriet har varit i drift sedan 2001.
Kapaciteten att i detalj analysera ett ämnes arvsmassa ger en unik möjlighet att identifiera okända eller kraftigt förändrade smittämnen och etablera specifika diagnostiska metoder.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium bedriver även rutindiagnostik för bland annat rabies och TBE samt odling av högpatogena bakterier. Rutindiagnostik för virus och bakterier, till exempel West Nilevirus och denguefeber, utförs på skyddsnivå 2.
– Det kommer in prover med många olika frågeställningar, så vi har alltid mycket att göra. Det är roligt eftersom det ofta rör sig om udda analyser. Jag får kunskap om sjukdomar som jag inte ens visste fanns innan jag började här, säger Claire Keane.
Många udda analyser
Om hon skulle upptäcka en samhällsfarlig smitta gäller det att behålla lugnet.
– En viktig egenskap i den här rollen är att veta vad man ska göra och inte få panik om det värsta händer.