Nu firar bma-legitimationen 20 år: ”Skojades om att det var ett aprilskämt”

Den 1 april är det 20 år sedan biomedicinsk analytiker blev ett legitimationsyrke. Eva Fernvall, som själv tillhör yrkesgruppen, var Vårdförbundets ordförande och en av dem som lyckades driva igenom förändringen. ”På kansliet skojades det om att leggets införande var ett aprilskämt”, säger hon.

Under veckan uppmärksammar Vårdförbundets lokalavdelningar i bland annat Kalmar och Östergötland 20-årsjubiléet med en föreläsning av Eva Fernvall, som var förbundsordförande 1994-2005. I dag är hon styrelseledamot i Equalis och Blomsterfonden och har även suttit i styrelsen för Karolinska universitetssjukhuset.

Vad har legitimationen betytt för biomedicinska analytiker?

– Självklart jättemycket, främst för patientsäkerheten. Yrkesgruppen har fått en annan legitimitet och status i hela sjukvårdssystemet, som en erkänd kompetens och kunskap som behövs.

– Tidigare sågs vi som underordnade läkarna, som var de som man tyckte fattade beslut. Men vi godkände ju redan på min tid analyserna själva så det var en förlegad syn redan då.

Hur gick processen kring legget till?

– Det gjordes utredningar under flera års tid, där Vårdförbundet satt med. Flera andra yrkesgrupper, som arbetsterapeuterna, ingick också. Ingen var väl egentligen emot att biomedicinsk analytiker skulle bli ett legitimationsyrke, men det var samtidigt ingen som tyckte att det var nödvändigt heller, eftersom vi inte hade direkt patientkontakt.

– Det var ett led i en utveckling som började med högskoleutbildningen på 1970-talet, fortsatte med namnbytet på 1990-talet och så kom legitimationen och den skyddade yrkestiteln 2006.

– Det skedde en bred professionalisering av hela hälso- och sjukvården från 1960-talet och framåt där Vårdförbundet var högst delaktig och fick gehör i många vårdpolitiska frågor. Sjuksköterska var ju inte heller någon högskoleutbildning från början.

Medlemmar skickade in förslag

Kan du berätta om namnbytet? Den tidigare titeln var laboratorieassistent…

– Det är faktiskt en fantastisk historia! 1995-1996 gick Vårdförbundet ut i en stor konflikt med Landstingsförbundet, som arbetsgivarorganisationen hette då, om löner och villkor. Ganska snabbt blev det medling eftersom parterna inte kom överens. Varje möte med medlarna avslutade jag med orden: ”Och för övrigt ska vi byta yrkestitel till biomedicinsk analytiker”.

– Landstingsförbundet sade absolut nej. Det här pågick i sju veckor och till slut började medlarna irritera sig på arbetsgivarparten, tror jag. De sade, ”okej, ni får heta biomedicinsk analytiker/laboratorieassistent”, men det gick vi inte med på. Efter ytterligare förhandlingar skrevs biomedicinsk analytiker in i kollektivavtalet, vilket var en stor seger.

Vem kom på yrkestiteln?

– Jag var ordförande i Laboratorieassistentföreningen, där diskussionen pågått en längre tid. Läsarna fick skicka in förslag på ny yrkestitel via medlemstidningen Laboratoriet. Det kom både roliga och seriösa förslag. I Norge hette det bioingenjör, vilket vi inte tyckte passade. Däremot sneglade vi på den engelska titeln biomedical scientist, och då var biomedicinsk analytiker ganska likt.

Starkt stöd för namnbytet

Hur mycket påverkade det att du själv var biomedicinsk analytiker?

– För mig som ordförande i Vårdförbundet var det viktigt att företräda alla yrkesgrupper. Men jag hade gott stöd för namnbytet. På kansliet skojade man om att det var ett aprilskämt, eftersom det infördes 1 april.

I dag vill många röntgensjuksköterskor verka för ett namnbyte till radiograf. Har du något tips till dem?

– För oss var det inte lätt att byta namn på en så stor yrkesgrupp. En bra strategi är nog att få med arbetsgivarna, både lokalt och nationellt. Det var så fysioterapeuterna gjorde när de bytte från sjukgymnast. De hade också draghjälp av internationella titlar, precis som radiograferna kan ha. Jag rekommenderar inte att ta det till en konflikt!

– På Karolinska har jag sett hur radiologin och bilddiagnostiken utvecklats. Det handlar i dag om väldigt mycket mer än röntgen så ett namnbyte är absolut relevant. Och med anledning av den framtida bristen på personal kommer diskussionen kring huruvida andra yrkesgrupper kan utföra delar av jobbet att fortsätta. Det är en strategiskt viktig fråga för både röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Har du själv legitimation?

– Nej, jag hade inte jobbat som biomedicinsk analytiker på över 20 år när den infördes, så det kändes konstigt att ansöka om legitimation då. Jag har stor respekt för legitimationen som jag tycker det är en central del i svensk hälso- och sjukvård.