Här blir förklädena nya plastprodukter: ”Vi lär oss miljötänk”
Högskolan i Halmstad återvinner numera alla cirka 18 000 plastförkläden som används i sjuksköterskeutbildningen varje år. Förut slängdes de i soporna och brändes. "Det var inget jag reflekterade över. Jag har jobbat som vårdbiträde och då kastar man ju allt material som blivit kontaminerat", säger studenten Hanna Efraimsson.
Ebba Björklund och Hanna Efraimsson utför de basala hygienrutinerna vid vasken, dukar upp utrustningen, klär sig i handskar och förkläden och påbörjar därefter insättningen av den nasogastriska sonden på övningsdockan.
När de är klara kastar de plastförklädena i den genomskinliga återvinningssäcken på Kliniskt träningscentrum, KTC, vid Högskolan i Halmstad, där de går femte terminen på sjuksköterskeprogrammet. Liknande kärl finns i alla övningsrum.
– Under praktiken märker man hur mycket engångsartiklar som används i vården. Genom den här förändringen har vi lärt oss lite mer miljötänk, säger Hanna Efraimsson.
Vill minska klimatavtrycken
Den nya rutinen att återvinna plastförklädena infördes i början av deras utbildning. Innan dess slängdes de i soporna och brändes.
– Det var inget jag reflekterade över. Jag har jobbat som vårdbiträde och då kastar man ju allt material som blivit kontaminerat, säger Hanna Efraimsson.
Initiativet till en mer miljövänlig hantering av plastprodukter kommer från universitetsadjunkten och IVA-sjuksköterskan Åsa Idoffsson, som är en av de ansvariga för inköpen av material till KTC.
Första tanken var att byta fabrikat till gröna förkläden tillverkade av biobaserade ämnen, som ger mindre klimatavtryck när de förbränns.
– Vi är en liten verksamhet, men gör ändå av med cirka 18 000 engångsförkläden per år. Då bör vi bidra med det vi kan för att minska utsläppen, säger hon.
Behöver inte brännas
Åsa Idoffsson konsulterade högskolans miljö- och säkerhetssamordnare Eleonor Gullberg, som vidgade analysen.
– För att få en nyanserad bild behöver man se till hela kedjan: förbrukning, transport och återvinning, förklarar hon.
Hennes rekommendation var därför att återgå till den gamla modellen i genomskinlig plast. Eftersom det inte förekommer några bakterier, kroppsvätskor, läkemedel eller andra kemikalier som kontaminerar förklädena finns inga krav på att bränna upp dem.
– Biobaserade material kan enbart förbrännas, men om vi i stället utgår ifrån hela livscykelperspektivet för produkterna uppnår vi nu en helt cirkulär återvinning. Samma företag som hämtar förklädena hanterar dessutom vårt farliga avfall, vilket gör att det inte blir något extra däckslitage eller avgasutsläpp vid transporten, säger Eleonor Gullberg.
”Bra med liten skala”
En stor vinst är att hanteringen är konkret, visuell och pedagogisk för studenterna.
– När de får uppleva det här ger det en större förståelse för varför vi gör det, säger Eleonor Gullberg.
De båda studenterna håller med. I början var det lite ovant, men den nya rutinen är enkel att följa.
– Ibland kan sådana här förändringar kännas stora och svårgenomförbara i en hel organisation. Därför är det jättebra att införa det i liten skala på en enskild akademi, säger Eleonor Gullberg.