Klimatarbete på kliniken: ”Det är som en grön våg”

Sjukvården står för betydande utsläpp av växthusgaser. Ett av initiativen för att minska klimatavtrycket finns på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus. ”Det finns ett ökat intresse och vi hoppas det ska sprida sig”, säger operationssjuksköterskan Suzanne Korsner Borg.

Det är full fart på operationsavdelningen på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus. När dygnet är slut kommer 24 planerade och akuta operationer ha genomförts. Vårdfokus får kika in i en av salarna där en patient nyss rullats ut och personalen är i färd med att städa och förbereda för nästa.

Bredvid operationsbordet står ett sopkärl med texten ”Hallå där superhjälte!” på.

– Vi i sjukvården står för 20 procent av offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser. Men här driver vi mycket utveckling mot ett mer cirkulärt tänkande. Vi är duktiga! säger Suzanne Korsner Borg som är operationssjuksköterska med försörjnings- och MT-ansvar.

Hon visar förklädet som är ett exempel på miljöarbetet som pågår sedan flera år på ”Gröna kvinnokliniken”, som de kallar sig.

Nu minskas sopberget

Förklädet är cirkulärt och återvinns till ett nytt och likadant. Efter användning är det dessa förkläden som ska hamna i återvinningskärlet med superhjälteskylten.

Tidigare gick alla plastförkläden till förbränning efter användning och det användes mycket mer engångsartiklar. I ett förråd visar Suzanne Korsner Borg benremmar i tvättbar textil och jämför med engångsbenremmar.

– Det är 2,20 meter engångsmaterial och plast bara i en benrem. Det blir ju massor av plast i det långa loppet, utbrister hon och understryker att användningen av tyg i operationssal fått godkänt av vårdhygien.

Alla yrkesgrupper på kliniken är involverade i miljöarbetet. Förtrupp i omställningen är ”gröna gruppen”, som undersökt alternativa material, vad som kan plockas bort och rutiner som behöver ändras.

Handskar ska användas rätt

Undersköterskan Linda Zotterman ingår liksom Suzanne Korsner Borg i gruppen och visar på tunnare undersökningshandskar som väger mindre än de tidigare och ger ett lägre klimatavtryck.

– Vi tänker också noga på när vi använder handskar, det finns risk för en överanvändning som leder till en falsk trygghet. Att tvätta händerna och sprita kan vara lika effektivt, säger Suzanne Korsner Borg.

– Ja, handskarna används när det är blod och andra kroppsvätskor som ska hanteras, fyller Linda Zotterman i.

Att byta rutiner och metoder är inte lätt, intygar hon.

– Det kan vara utmanande att jobba med förändring och det kan ta tid att få rutiner att sätta sig. Men för mig har det varit intressant att se helheten med miljö och ekonomi. Det går att tänka utanför boxen och det är fint att se hur vi kan minska vår klimatpåverkan, säger Linda Zotterman, som arbetar med samordning av förråd och logistik.

Det handlar om att vända på alla stenar, säger Suzanne Korsner Borg. Pappmuggar har bytts till glas, kollegor uppmanas att släcka lampor i tomma rum och att inte låta vattnet rinna onödigt länge. Senaste exemplet är att patienter och medföljande ombeds att ta med egna tofflor i stället för att sätta blå plasttossor på fötterna.

– Ju fler stenar vi vänder på, desto mer hittar vi. Jag upplever att engagemanget också sprider sig här på kliniken, det är som en grön våg. Och ska vi nå målet att vara klimatutsläppsneutrala till 2035 så är det här prioriterat, säger Suzanne Korsner Borg.

Långt kvar till klimatmål

Att inte bidra till större utsläpp av växthusgaser än som fångas in kallas klimatneutralt eller netto noll. Dit är det långt för regionerna.

I en färsk miljörapport från Sveriges kommuner och regioner uppges regionernas samlade klimatpåverkan till 1,9 miljoner ton växthusgaser under 2024. Det kan jämföras med utsläppen från alla lätta lastbilar i Sverige.

Bland direkta utsläpp från regionernas verksamhet är transporter, fastigheter, el och värme stora. Men dominerande utsläppsbovar är de indirekta utsläppen från inköp av produkter och tjänster. Enligt SKR-rapporten ger vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror den största klimatpåverkan bland inköpen, 41 procent.

Vegetariskt ger mindre utsläpp

Kvinnokliniken arbetar på bred front. Att minska svinn och onödig förskrivning av läkemedel är två sätt, en annan förändring skedde för två år sedan på avdelning 14.

Här är all mat vegetarisk eller vegansk, eftersom växtbaserad kost ger ett mindre klimatavtryck än blandkost. Kannika Keawpuk serverar en lasagnette till en patient och berättar att det är en av patienternas favoriter, tillsammans med tikka masala och tomatsoppa.

– Jag blir jätteglad när patienterna äter mycket, säger hon.

Vårdenhetschefen Helene Hillstierna var drivande bakom införandet av den vegetariska maten. Tanken var att det både skulle vara en hälsovinst för patienterna och innebära mindre koldioxidutsläpp.

– Det är bättre för planeten, bättre för måendet och bättre för framtiden för de små som föds här. Och för våra kvinnor, säger Helene Hillstierna.

Personalen fick provsmaka maten

Inför genomförandet fick personalen utbildning om växtbaserad kost och fick provsmaka maten.

– När man ska införa ett nytt koncept så måste det jobbas in. Vi tänkte att det var viktigt att personalen förstod hälsovinsterna för bland annat hjärta och kärl, och att de visste att maten var god och kunde vara stolta över maten. Då kan de också veta hur de ska bemöta frågor och synpunkter från patienterna.

Att vårdtiderna här endast är ett par dagar, att patienterna är kvinnor och oftast unga har varit framgångsfaktorer, menar Helene Hillstierna och berättar att 75-80 procent av patienterna svarat i en undersökning att de är nöjda.

På BB-avdelningen i samma klinik blev det inte lika populärt med bara vego. De medföljande föräldrarna beställde så mycket mat med matbudsleverans att avdelningen beslutade att återinföra köttalternativ på menyn.

Undersköterskan Ninni Alajoki kommer in i köket på avdelning 14 och hämtar en meny för att ta med till en av salarna.

– En del tycker att det är fantastiskt att vi bara har vegetarisk mat och att den är jättegod, medan andra inte är så nöjda och inte äter ordentligt. En del som är nyopererade tycker att det kan bli tungt för magen med mycket bönor. Så det är lite olika, säger Ninni Alajoki.

Maten kommer i enportionsförpackningar i återvinningsbar plast från ett storkök några mil bort. Så är det för hela sjukhuset.

– Det är alltid svårt på sjukhus att balansera mellan att tänka miljövänligt och ta hänsyn till hygienfaktorer. Vi kan inte tillaga maten på samma sätt som i ett skolkök och måste kunna värma maten i mikro här uppe på avdelningen. Om det går att hitta andra förpackningslösningar får vara något att tänka på framåt, säger Helene Hillstierna.

Spekulum i plast tas bort

Ett par våningar ned på gynmottagningen har barnmorskan Cecilia Mau Kronevi varit drivande i att byta ut spekulum och depressorer i plast till metallinstrument.

Det som först var ett test fick stoppas men har nu kommit i gång igen med nya rutiner. Avgörande var att få till ett bra flöde så att instrumenten diskas i höggradigt vatten inom ett par timmar. Med inköpet av ytterligare en diskmaskin på mottagningen flyter det nu på.

– Eftersom det här är en stor mottagning med åtta mottagningsrum där läkare träffar ungefär nio patienter per dag använde vi förut enorma mängder engångsinstrument, så det känns jättebra att vi lyckats med detta, säger Cecilia Mau Kronevi.

Kostnaden för inköp av instrument i metall är högre initialt men är enligt kalkylerna lägre över tid. Planen är nu att implementera flergångsinstrumenten på fler ställen på kliniken.

– Det som är bra är att det är långsiktigt blir billigare, att det är genomförbart och att materialet redan finns. Det blir greppbart när vi genomför det på en begränsad enhet och det är så roligt när det funkar, säger hon.

Hur kom det sig att du engagerade dig i detta?

– Det är ju svårt att inte ha ett engagemang även privat när utvecklingen ser ut som den gör med klimatförändringarna. Jag skulle inte säga att det varit komplikationsfritt att genomföra det, men vi har riktiga eldsjälar här. Och jag tycker att arbetet förenar oss, säger Cecilia Mau Kronevi.

Vill se tydligare mätmetoder

Sjukhuset har inga siffror på kvinnoklinikens utsläpp av växthusgaser kopplat till förbrukningsmaterial, vilket gör det svårt att veta den totala effekten av miljöarbetet.

Enligt en beräkning av sjukhusets hållbarhetsansvariga betyder användandet av cirkulära förkläden på operationsavdelningen en minskning av restavfall med ungefär 1 ton per år jämfört med när plastförkläden gick till förbränning.

Koldioxidutsläppet från de cirkulära förklädena är mindre än hälften av utsläppet från ett vanligt plastförkläde som återvinns och långt mindre än ett förkläde som går till förbränning.

Operationssjuksköterskan Suzanne Korsner Borg har själv försökt beräkna de minskade utsläppen av deras insatser.  

– Det är lite svårt att räkna ut här nere på enheten. Jag hoppas på tydligare mål och mätpunkter framöver, säger Suzanne Korsner Borg.

Hennes starka engagemang går inte att ta miste på. Man måste vara döv och blind för att inte se klimatförändringarna, påpekar hon.

– En del säger att det spelar väl ingen roll vad du gör. Om alla tänker så händer ju ingenting!

Användandet av cirkulära förkläden ger ringar på vattnet. De upphandlas nu av regionen för att användas på alla akutsjukhus i Region Stockholm.