Röntgen

Har röntgat 50 djurarter: ”Man får vara vaksam så att de inte ställer sig upp och springer iväg”

Har röntgat 50 djurarter: ”Man får vara vaksam så att de inte ställer sig upp och springer iväg”
I början var det främst svenska jaktdjur som älg, ren, hjort och vildsvin som röntgades på CMIV. Foto: Bengt Röken.

Hitta tårkanalerna på en huggorm. Sätta venkateter på ett lejon. Få en älg att ligga still i datortomografen. Det är några av utmaningarna i röntgensjuksköterskan Petter Quicks jobb. "På de flesta arbetsplatser har det nog hänt att en läkare tagit med sin katt eller kanin och undersökt den för att den mår dåligt. Men vi är unika i omfattning och variation", säger han.

Petter Quick har varit med om att röntga ett femtiotal olika arter, bland annat björn, antilop och snöleopard.

– Det mest udda var nog när vi skulle köra valhuvuden som legat i en frys i 30 år. Det stank av härsket fett. Dessutom var varje huvud stort som tre människokroppar.

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet samarbetar sedan cirka femton år med Kolmården och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). De flesta röntgenbilderna används inom veterinärutbildning för att studera anatomi. Oftast är djuren döda när de kommer till Petter Quick och hans kollegor.

– Många av de anatomibilder som finns är teckningar från 1930- och 40-talen, förklarar han.  

Mäter storleken i förväg

Till en början var det främst svenska ”jaktdjur” – ren, hjort, älg och vildsvin – som röntgades.

– De användes för att lära jägare att skjuta rätt, säger Petter Quick.

Med tiden anlände allt fler exotiska djur i sällskap med veterinären Bengt Röken, som haft speciellt tillstånd för den här typen av undersökningar.

– Han har byggt en ring så att han kan mäta om djuren går in i hålet på maskinen. Vissa björnar har nätt och jämnt fått plats, säger Petter Quick.

Förra sommaren hade Bengt Röken med sig tre olika krokodiler och en orm, en svart mamba. Forskare skulle studera krokodilernas öron.

– När krokodiler förlorat hörseln kan de generera nya flimmerhår i snäckan. Det vore förstås bra om människor också hade den möjligheten, säger Petter Quick.

Kan vakna ur narkosen

Det är ett av de tillfällen då han erfarit hur mycket anatomin skiljer sig mellan arter.

– Organen sitter på väldigt olika ställen. Krokodilens öron finns till exempel långt in i skallen.

De olika djuren har även andra fysiska egenheter som han måste ta hänsyn till.

– ­Gräsätande flockdjur är lättskrämda och kan vakna ur narkosen fort. Man får vara vaksam så att de inte ställer sig upp och springer i väg helt plötsligt. De är också lättstressade och blir överhettade, då får man jobba lite snabbare. Vi hade en häst som vaknade och började sparka omkring sig.

Med vissa kräldjur är det tvärtom.

– När de somnar blir ämnesomsättningen så låg att de kan sova i flera dygn om de inte får motgift.

När han skulle sätta venkateter på ett lejon förvånades han över hur hårdhudade de faktiskt är.

– Alla nålar, hur tjocka de än var, vek sig. Det slutade med att vi först fick göra hål i skinnet och sedan i kärlet.

Åtta gånger högre upplösning

Lokalerna på CMIV:s forskningsavdelning är byggda för att kunna ta emot djur, med särskilda ingångar och separat ventilation. Även utrustningen är extra kraftig.

– Vi forskar på tekniken, så vi har alltid de bästa maskinerna som går att få tag i. De måste vara tillräckligt kraftiga för att orka röntga igenom riktigt stora djur. Upplösningen är mellan fyra och åtta gånger högre än normalt, vilket är nödvändigt om man till exempel ska studera tårkanalerna på en huggorm.

Ett annat finkalibrigt uppdrag var hjärtröntgen på okläckta kycklingar.

– Jag visste inte att det var möjligt innan vi gjorde det. Man sätter katetern i äggets moderkaka, som är fäst vid en artärsträng på fostret, säger Petter Quick.  

Bajsar på bordet

Efter de fyrbenta eller krälande besökarna krävs storstädning av undersökningsrummet. Det händer att däggdjuren kissar eller bajsar i sömnen, därför placeras stora mängder papper och blöjor på bordet så att datortomografen inte skadas. Spår av päls eller liknande riskerar att orsaka allergiska reaktioner hos mänskliga patienter.

– Det har blivit många sena kvällar, konstaterar Petter Quick.

Men erfarenheten har utvecklat honom som röntgensjuksköterska.

– Det är udda träning i att anpassa sig efter olika situationer, och ett välkommet avbrott i vardagen.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida