HÖK22: Nytt avtal på plats

Efter intensiva förhandlingar med slutspurt under helgen kom det nya avtalet, HÖK22, på plats på måndagseftermiddagen.

Efter veckor av förhandlingar som kom att pågå in i de första dagarna av april är det nu på plats: Det nya tvååriga kollektivavtalet, HÖK22, mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparten Sveriges kommuner och regioner, SKR och Sobona (de kommunala företagens arbetsgivarorganisation) som omfattar 77 000 medlemmar. Avtalet gäller för den som arbetar i region, kommun och kommunalt bolag och omfattar Vårdförbundets fyra yrken: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro framhåller flera framsteg i nya avtalet.

– Det viktiga för oss har varit att hålla fast vid satsningen på särskilt yrkesskickliga, att erfarenhet lönar sig. Den satsningen har vi kvar. Dessutom att vi tillsammans med arbetsgivaren kommit överens om att vi ska ta fram ett metodstöd, vilket också känns bra, eftersom prioriteringen av särskilt yrkesskickliga ibland har hanterats olika, säger Sineva Ribeiro till Vårdfokus.

Många av Vårdförbundets yrkanden har denna gång handlat om att förbättra arbetsmiljön, som på grund av för få kollegor och kortsiktiga lösningar anses ohållbar. Arbetsgivaren använder övertid, jourtid, mertid, beredskap för att bemanna.

För att minska övertiden införs i HÖK22 krav på uppföljning två gånger per år över mängden övertid och mertid som medarbetarna utfört. En handlingsplan för detta ska tas fram mellan parterna på lokal nivå.

– Vi har fått ett flertal kontrollpunkter som syftar till att begränsa en ohållbar arbetstidsförläggning. Jag vet en medlem som nästan jobbat en heltidstjänst till på ett år, säger Sineva Ribeiro.

Avtalet innehåller också förbud mot återkrav vid utbildningsanställningar, höjd ersättning vid extra mer- och övertid samt fortsatt arbete med utbildningsfrågor och karriär.

Kompetenskommission vid sidan av

Vid sidan av HÖK22 har Vårdförbundet även träffat en överenskommelse med SKR om en kompetenskommission som ska jobba strategiskt långsiktigt med frågor som rör kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Denna ska ske på strategisk nivå, där exempelvis förbundsstyrelseledamöter, berörda direktörer i regioner och förvaltningschefer inom kommunal hälso- och sjukvård håller i ansvaret.

– Vi ser att vi har flera problem när det handlar om kompetensförsörjning och det är att den inte bara riskerar patientsäkerheten utan också arbetsmiljön för medarbetarna, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, till Vårdfokus.

Krav på semester gick inte igenom

Annelie Söderberg har tidigare berättat för Vårdfokus att en tredjedel av förbundets yrkanden var skall-krav, det vill säga att facket i dessa frågor ställt krav på skarpa tydligare skrivningar i avtalstexten, som exempelvis yrkandet om jour och beredskap på natten.

Har ni i nya avtalet fått igenom samtliga av dessa krav?

– Det vi inte har fått igenom är skall-krav kring semester, men vi har fått igenom skall-kraven kring övertid, arbetspassens längd, beredskap och jour och dygnsvilan, säger Annelie Söderberg.

Det handlar bland annat om att arbetsgivaren ska följa upp om de lägger beredskap och jour på natten, om det i så fall är försvarbart och att man värnar dygnsvilan.

– Vi hade också gärna velat få igenom yrkandet om semester, men så som bemanningen ser ut så klarar man förmodligen inte att gå oss till mötes, säger hon.

Att vårdpersonal uppmanas sälja semesterveckor har varit ett problem under flera år. Vårdförbundets yrkande handlade om att ge personal rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti. Detta kan snarare komma med i arbetet genom den nya kompetenskommissionen, genom att säkra bemanning så att man kan ge denna semester, resonerar Annelie Söderberg,

Rätt till tvist

Bland det som hon och Sineva Ribeiro är särskilt nöjda med i nya avtalet är en förstärkt rätt att tvista kring koll- och kontrollfrågor.

Om arbetsgivaren inte gör det man kommit överens om när det exempelvis gäller uppföljning kring övertid och mertid går det att tvista om det, vilket inte har varit möjligt innan.

– Nu kan man möta arbetsgivaren i en förhandling och det ställer också högre krav på oss lokalt, säger Sineva Ribeiro.

Får inte dra tillbaka ersättning

De är också nöjda med förbudet mot återkrav om vårdpersonal avbryter sin specialistutbildning.

-Det är en jätteviktig punkt för att vårdpersonal ska känna sig trygga när de kliver in i en utbildningsanställning – att deras ekonomi inte går om intet om de skulle tvingas avbryta av olika skäl, säger Annelie Söderberg.

Kommer nya avtalet få bukt med sjuksköterskeflykt och arbetsmiljöproblem som i dag råder inom vården?

– Det är förhoppningen. Jag skulle inte svära på att avtalet är hela lösningen, men det kan vara en del av den, säger Sineva Ribeiro.

För att personal ska vilja stanna kvar i verksamheten har arbetsgivaren största ansvaret, nu är det upp till bevis för arbetsgivaren, slår hon fast.

Avkall om semester ”skaver mest”

Det som däremot skaver mest av det Vårdförbundet inte har fått igenom i avtalet är, enligt Sineva Ribeiro, att det inte blivit några förbättringar jämfört mot tidigare avtal vad gäller att ge medlemmarna rätt till fyra veckors semester under sommaren.

– Det handlar om att alla medarbetare i Sverige omfattas av semesterlagen som ger oss fyra veckors sammanhängande möjlighet att tillsammans med våra familjer vara lediga juni, juli eller augusti. Det skaver, för att det blir värre – den situation vi står inför den här sommaren hade vi inte för fem år sedan. Arbetsgivaren jobbar lokalt för litet med denna fråga. Jag tror att detta skaver också för medlemmarna därute, säger hon.

Det binder också ris åt arbetsgivarens egen rygg, resonerar Sineva Ribeiro, eftersom man på detta sätt förlorar ytterligare personal därför att man inte kan ge dem återhämtning.

Tvåårigt avtal

Att avtalet är tvåårigt gynnar medlemmarna, enligt Annelie Söderberg. Vårdförbundet får därmed möjlighet att redan inom två år gå in i nya förhandlingar och arbeta vidare med att förbättra villkoren för medlemmarna, resonerar hon.

Det finns inga lönenivåer i det nya avtalet. Ett skäl till detta är att ge utrymme för lokal lönebildning med individuell och differentierad lönesättning, meddelar förhandlingsdelegationen vid arbetsgivarsidan, SKR (Sveriges kommuner och regioner) i ett pressmeddelande. Även de är nöjda med att prioriteringen av särskilt yrkesskickliga, som infördes i det förra avtalet, består.

− Vi har sett goda resultat av satsningen under den föregående avtalsperioden och har därför kommit överens om att fortsätta med den, uppger Joakim Larsson, ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.

Avtalet gäller från den 1 april 2022 till 31 mars 2024.