Hopp och förtvivlan när sjuksköterskor från hela världen möts

Stärka sjuksköterskorna. Öka kårens möjligheter att påverka i maktens rum. Det är fokus under sjuksköterskornas internationella riksdag som pågår i Helsingfors. Samtidigt märks oron över krig, ekonomisk kris, klimatförändringar, sociala klyftor, människor på flykt och stora politiska förändringar.

Över helgen har ledare för sjuksköterskor från många av världens länder träffats för att fatta beslut om gemensamma frågor och policys.  Internationella sjuksköterskeorganisationens, ICN:s, styrande möte är att likna vid en riksdag. Runt 90 företrädare från medlemsländerna har kommit till Helsingfors för att påverka och rösta fram bland annat en ny policy för vad professionen sjuksköterska innebär och en ny ledning.

Den nya sjuksköterskedefinitionen är viktig för vilken utbildning, ansvarsnivå och rätt till och beslutsfattande yrket innebär. Det har pågått ett intensivt arbete i Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening gemensamma internationella organisation med definitionen.

 – Vi fick med mycket av det vi föreslagit från svenskt håll. Utbildningens nivå är viktig. Vi fick med att det ska krävas högre utbildning. Vi fick inte med ett krav på legitimation, som kallas registered nurse, säger Sineva Ribeiro och Oili Dahl, ordförande respektive förbund, på plats i Helsingfors.

Den avgående presidenten, amerikanska Pamela Cipriano och chefen för ICN Howard Catton har de senaste åren talat i en rad internationella forum för att stärka sjuksköterskornas position i världen.

– Vi lyfter sjuksköterskors betydelsefulla arbete överallt. Genom att länder satsar på sina sjuksköterskor får de bättre hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor vårdar, helar och räddar liv. Sjuksköterskor kan förändra världen och är fredsstiftare, säger hon.

De samarbetar tätt med Världshälsoorganisationen, WHO, och ser med oro på USA:s besked i januari att dra sig ur.

– Vi vet inte fullt ut alla konsekvenser det får. Vi ser att det innebär ett enormt ekonomiskt gap. Andra länder inom WHO går in och ökar sitt ekonomiska stöd. Men pengagapet är fortfarande mellan 1,4 till 1,6 miljarder US-dollar. Det måste lösas. Det påverkar direkt satsningar på hälsoprogram, speciellt i Afrika, säger Howard Catton.

Internationellt arbete gentemot WHO och FN

När han och Pamela Cipriano lyfter sjuksköterskors betydelse i WHO, FN, Världsbanken och till världsledare inom G7, G20 och olika nationers regeringar får de visserligen oftast medhåll. Men problemet är att få till satsningar på kåren och säkra deras arbetsvillkor, som på många ställen i världen är mycket hårda.

– Det är ingen brist på förståelse för hur viktiga sjuksköterskor och omvårdnad är. De lyssnar. Problemet är när investeringarna ska göras. Idag betalar många länder mer för sina skulder än på sina hälso- och sjukvårdssystem. Vissa satsar mycket på sitt försvar, säger Pamela Cipriano.

Minskning av biståndspengar

Dessutom är minskningen av bistånd påfallande. Inte bara från USA utan en rad andra länder också.

– Pengarna som dras in nu kanske aldrig mer kommer tillbaka. Vi vill att regeringar förstår att investering i sjuksköterskor är ingen kostnad. Tvärtom, det ger ekonomisk tillväxt. Sjuksköterskors arbete leder till en friskare befolkning, säger Pamela Cipriano. 

Sjuksköterskeledare från olika världsdelar ber om ordet och för fram sin oro för de rådande svåra tiderna till styrelsen under mötet. Den rör också de krig i olika länder som pågått flera år och drabbat befolkningarna hårt.

Varken Ryssland eller Ukraina, det sistnämnda landet är aktuellt för att bli medlem i ICN, är på plats. Men långt ifrån varandra i plenissalen sitter representanter för sjuksköterskeförbunden i Palestina respektive Israel.

De är alla sjuksköterskor på hög, ledande nivå, och för fred. Men deras syn på situationen i Gaza idag är väsensskild.

Ibrahim Namoora är ordförande för Palestinska sjuksköterske- och barnmorskeorganisationen.

– Situationen i Gaza är katastrofal. Kriget måste stoppas. Mitt hjärta blöder. Det humanitära stödet har stoppats. Omkring 500 sjuksköterskor har dödats och ofta tillsammans med sina familjer, säger han.

Samtidigt som han anlände till Helsingfors från Västbanken pausades utdelningen av nödhjälp av den amerikansk-israeliska organisationen Gaza Humanitarian Foundation, GHF, som styr hur förnödenheterna delas ut. De kommunicerade att pausen berodde på säkerhetsskäl. Minst 27 personer dödades och 161 skadades vid de kaotiska utdelningsställena förra veckan, rapporterar amerikanska CBS.

– Sjuksköterskorna har inte fått lön sedan kriget började. De har inte mat och många saknar hem. Ändå fortsätter de att arbeta under förskräckliga omständigheter, utan sjukhus eller vårdinrättningar. De medicinska teamen tvingas prioritera och genomföra ingrepp utan anestesi, säger han.

De israeliska sjuksköterskedelegaterna på plats i Helsingfors berättar för Vårdfokus att de vill se fred. Men säger att det också är avhängigt av att gisslan släpps.

Efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 svarade Israel med att invadera Gaza. Det har lett till svåra humanitära förhållanden och tiotusentals civila dödsoffer. ICN har vid flera tillfällen kommit med uttalanden där de uppmanar till fred, frigivning av gisslan och skydd av sjukvårdspersonal, ambulanser och oskyldiga civila.

– Sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste kunna utföra sina arbeten i skydd. Vi fördömer att attacker sjukvårdspersonal som ökat i konflikter. Det sker så ofta att det riskerar normaliseras. Vi tar upp det med FN och olika regeringar. De måste stoppa den utvecklingen och hålla de skyldiga ansvariga, säger Pamela Cipriano, ordförande i Internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN.

Vissa länder har under ICN-mötet önskat att organisationen fördömer situationen i Gaza. Pamela Cipriano hänvisar till de tidigare ”statements” som gjorts och förtydligar att ICN:s roll är att stötta sjuksköterskor i alla länder, inte ta ställning i pågående konflikter.

Fördömer attacker mot sjukvårdspersonal

Under måndagen väntas ett gemensamt dokument från den pågående kongressen presenteras. I dokumentet fördöms avsiktliga attacker på sjuksköterskor, annan vårdpersonal och på sjukvårdsinrättningar under konflikter och krig, som kränker mänskliga rättigheter och internationell, humanitär lagstiftning.

Pamela Cipriano menar inför kongressen att ICN outtröttligt kommer fortsätta verka för fred, bland annat genom projektet Nurses for peace.  Hon tackas för sitt positiva, engagerade och varma ledarskap av land efter land som tar till orda. Det kanske speglar temat för resten av kongressen som är Nursing power to change the world. Under måndagen ska också en ny president för organisationen väljas och tre kandidater – från Kina, Sydafrika och Spanien – har kampanjat intensivt under våren.

Samtidigt strömmar omkring 7000 sjuksköterskor in från hela världen för en stor invigningsceremoni och för att resten av veckan ta del av ett digert vetenskapligt program och ha möjlighet att dela erfarenheter också inom områden som omvårdnad, sjuksköterskeutbildning och ledarskap.