Kemikalier tar hormonernas plats

Vissa kemikalier som finns i vår vardag är så lika hormonerna i vår kropp att de kan påverka viktiga processer, stör-ningar som kan leda till exempelvis fetma, diabetes eller autism. ??"

De här ämnena gör så att processer i kroppen startar eller stannar av. Om det sker i en viktig utvecklingsfas tidigt i livet så kan det ge konsekvenser av kronisk karaktär”, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. ?

Mycket tyder på att det inte finns några säkra gränsvärden när det gäller hormonstörande ämnen. Det kanske inte heller är så enkelt, tidpunkten för exponeringen kan vara mer avgörande än dosen. Foster är känsligast mellan vecka sex och tio i graviditeten och allra känsligast är pojkar. Alla foster får samma nivåer kvinnliga könshormoner, men pojkar är dessutom just då beroende av manliga hormoner för att utvecklas rätt. Om en hormonliknande kemikalie i stället tar den platsen så störs den manliga utvecklingen. Följderna kan bli sämre spermiekvalitet senare i livet eller att pojkarna föds med missbildade könsorgan, något som tycks öka. ??

— Man måste utveckla nya sätt att riskvärdera kemikalier. Många av de ämnen som vi oroar oss för i dag finns i låga doser i väldigt många produkter och har förmodade fördröjda effekter, som kanske dyker upp först ett par generationer senare, säger han.?

Hormonstörande ämnen finns runt omkring oss. Några exempel är vissa ftalater som kan finnas i plastgolv, perfluorerade ämnen som man hittar i bland annat vattenavstötande kläder och bisfenol A som kan finnas i konservburkar.?

— Mitt råd till småbarnsföräldrar är att inte gripas av panik, för det är inte hopplöst. Fråga dig i vilka sammanhang du utsätter dig för de här ämnena och lär dig hur du enkelt kan minska exponeringen.

Att barnavårds- och mödravårdscentralerna i Örebro satsar på att informera om hur man skyddar sig, tycker Carl-Gustaf Bornehag är positivt.?

— Om det faller väl ut i Örebro vore det väldigt bra om det sprider sig till resten av landet. Vad ska vi säga om femtio år om vi visste allt detta men inte gjorde något? Vi skrämmer inte i onödan, vi har tillräckligt på fötterna med all forskning och är skyldiga att gå ut med det.

Maria Ekestubbe

Maria Ekestubbe barnmorska, mvc, Frövi:
— Jag tycker att det är viktigt att få bra och tillförlitlig information. Är man inte uppdaterad och säger fel blir man inte trovärdig som barnmorska. Jag blir lugn när jag vet vad jag pratar om och då blir även de gravida lugna.

Taina Engberg

Taina Engberg, barnsjuksköterska, Adolfsbergs bvc, Örebro:
— Det är ju när man får ett litet barn som man börjar tänka på det här. Ingen vill ge sitt barn något som kan vara farligt. Det finns så mycket i vår miljö som vi inte känner till och det är bra att fakta kommer fram. Det är inte alltid man får reda på saker och jag tror att det kan ligga pengar bakom. Företagen kanske tillsätter något ämne för att göra produkten bättre och så tycker de att det är så lite att det inte gör något.

Elisabeth Einestam

Elisabeth Einestam, barnsjuksköterska, Tybble bvc, Örebro:
— Jag tycket att det är intressant, även för egen del. Vi omges av så mycket som vi inte tänker på. Kanske finns det en risk att man skrämmer upp föräldrar men det är viktigt att väcka tanken. Jag tror att många föräldrar i dag ändå är väldigt medvetna.

Elisabeth Helin Sääf

Elisabeth Helin Sääf, distriktssköterska, Brickebacken bvc, Örebro:
— Jag känner att jag behöver mer kunskap om kemikalier. Jag vet att det finns mycket i plast men jag behöver mer kött på benen för att kunna bemöta föräldrarna och deras frågor. Jag har jobbat i 34 år och vi har inte pratat om det här tidigare, det har kommit på senare år. Jag har tagit reda på lite själv genom att läsa i tidningar.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida