Forskaren: ”Vårdpersonalen behöver vara beredda på att värmeböljorna kommer oftare”

Sjukvården behöver rustas för att klara det växande hot mot folkhälsan som klimatförändringar utgör. Att utbilda vårdpersonal i klimat och hälsa är en av åtgärderna som behövs för att anpassa sjukvården, visar en färsk rapport.

Extremvärme, översvämningar, luftföroreningar och smittsamma sjukdomar som breder ut sig. Det är några effekter av ett varmare klimat som utmanar sjukvården. Världshälsoorganisationen WHO har slagit fast att klimatförändringarna utgör ett ”aldrig tidigare skådat hot mot den globala folkhälsan”.

I en kunskapssammanställning från i våras har forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet samlat aktuell forskning och officiella dokument för att belysa sjukvårdens utmaningar och vilka anpassningar som krävs.

Behöver veta mer om klimatet

Sjuksköterskan Anna Anåker är en av forskarna som skrivit rapporten, en rapport som visar en komplex helhet. Hon pekar på att det bland annat behövs en kunskapsuppbyggnad om hur ett varmare klimat påverkar hälsan:

– Sjuksköterskor vet redan vad som händer med kroppen när det är varmt. Men utöver detta behöver sjukvårdspersonal också förstå att värmeböljorna kommer att komma oftare och vara längre, och vara beredda på det, säger Anna Anåker.

En sjuksköterska som är chef på ett särskilt boende kan behöva se till att ha SMHI:s larmsystem i telefonen för att vara beredd när ett kraftigt oväder eller en värmebölja väntar, exemplifierar hon.

– Vårdens verksamheter har inte riktigt varit uppbyggda så, men man kan behöva tänka på hur avdelningar är utformade, hur man tänker kring riskläkemedel, att installera fläktar och kunna erbjuda mer dryck till patienterna.

Tusentals har dött av värme

Klimatets negativa påverkan på människors hälsa syns redan i dag. I Sverige ledde värmeböljan 2018 enligt Folkhälsomyndigheten till 700 fler dödsfall än normalt. En stor europeisk studie, presenterad i tidskriften Nature, visar att uppskattningsvis 181 000 personer avled på grund av värme i de 32 undersökta europeiska länderna under somrarna 2022-2024.

– Det är i storleksordning som hela Uppsala stad, konstaterar Anna Anåker.

Värmeböljor kan leda till svårigheter med hygien, brist på läkemedel och inställda operationer. Verksamheter med personalbrist sommartid har svårt att klara ett ökat vårdbehov.

Hälsoproblemen kopplade till ett förändrat klimat är många och riskgrupper såsom hjärtsjuka samt barn och äldre är särskilt utsatta. Hjärt- och kärlsjukdomar, vektorburna sjukdomar som TBE, badsårsfeber, sjukdomar kopplade till luftföroreningar och allergier nämns i rapporten.

Där lyfts också det faktum att katastrofer dessutom ofta medför risker för sexuellt våld och att behovet av traumabehandling och psykiatrisk vård kan öka.

Hälsan om utgångspunkt

För att tackla utmaningarna i en redan pressad vård är forskarnas analys att det behövs helhetsgrepp, tydlig ansvarsfördelning, ökad kunskap och anpassningsåtgärder för att exempelvis översvämningssäkra byggnader.

– Jag tänker att utgångspunkten för mandatet i sjukvårdens omställning är i hälsan. Det som är bra för hälsan är också bra för klimatet, säger Anna Anåker.

För att få den regionstyrda vården i Sverige att agera kraftfullt krävs mer gemensamma tag, menar hon.

– Hälso- och sjukvården behöver komma bort från silos och stuprör, och ta ett grepp för beredskap över hela landet.   

Hon nämner region Skåne som en föregångare i att minska användning av plastmaterial och övergå till mer hållbara material, och tycker att fler borde kunna ta del av den utvecklingen.

Sjukvården måste prioritera

En annan viktig insikt från kunskapssammanställningen är de etiska utmaningarna, säger Anna Anåker.

– Vi får inte vara rädda att ta i de etiska frågorna. När det handlar om ekonomiska prioriteringar kan det bli en målkonflikt så att dagens patienter ställs mot morgondagens. Ska man välja de lite dyrare alternativen som är bättre för morgondagens patienter eller lösa de problem som finns här och nu.

När Anna Anåker möter studenter kan hon konstatera att de etiska diskussionerna är levande på lärosätena. Många universitet och högskolor integrerar också utbildning i klimat och hälsa i utbildningsprogrammen.

Där vill hon särskilt lyfta Marie Cederschiöld Högskola som tagit fram helt nya utbildningsmaterial. Högskolan i Kristianstad är ett annat gott exempel, och Högskolan Dalarna har en hel kurs med klimatfokus.

– Om det i samhällsdebatten känns som att det går åt andra hållet så kan vi ändå se att det rör på sig inom vårdutbildningarna till att lyfta klimataspekterna.

Engagemanget finns också i yrkesföreningar och fackförbund, men bygger ute i verksamheterna allt för mycket på enskilda individer.

Bråttom med omställning

– Huvudfokus är på kris och krig, klimatet är inte i topp på agendan. Jag tycker inte att frågan tas på tillräckligt stort allvar.

Uppmärksamheten kring kunskapsöversikten om klimatförändringarnas påverkan på sjukvården har ändå varit relativt stor sedan den kom i våras, bedömer Anna Anåker. Hon fick exempelvis själv presentera den på en stor beredskapskonferens som Socialstyrelsen stod bakom.

Rättvis omställning en het fråga

Globalt riktas strålkastarljuset mot klimatkrisen när världens länder samlas för klimatkonferens i Brasilien nu i november. Utsläppsminskning, klimatanpassning och hur omställningen kan ske på ett rättvist sätt kommer att vara heta frågor på agendan.

Inför COP30 råder det ingen tvekan från vetenskapen om att omställningen måste ske snabbare. Något som sjuksköterskan och forskaren Anna Anåker skriver under på.

– Det är jättebråttom. Sett till den globala uppvärmningen så kommer det att fortsätta bli varmare i världen även om vi skulle stoppa alla utsläpp här och nu. Klimatförändringarna är här och det är bråttom att göra nödvändiga anpassningar.

Blir du som forskare frustrerad över att det går långsamt?

–Jag är van. Vi forskare kommer att fortsätta forska och utbilda. Det är otvetydigt att människan påverkar klimatet, men hur vi vill agera på det är en politisk fråga.