Nobelpriset i kemi går till svensk
Den förre professorn Tomas Lindahl delar priset med två amerikanska forskare för ha kartlagt hur celler lagar skadat DNA.
Dagligen uppstår tusentals spontana förändringar i cellernas arsmassa, DNA. Dessutom uppstår felaktigheter varje gång DNA kopieras i samband med att cellerna delar sig, vilket sker miljontals gånger per dygn i människokroppen. Att inte arvsmassan förfaller i ett kemiskt kaos beror på att en rad molekylära system kontinuerligt övervakar och reparerar DNA.
I början av 1970-talet trodde forskarna att arvsmassans DNA var en extremt stabil molekyl. Thomas Lindahl, som fram till 1982 var professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs universitet, var den första som visade att DNA sönderfaller i en takt som borde ha omöjliggjort livets utveckling på jorden.
Insikten ledde honom till upptäckten av ett molekylärt maskineri som kontinuerligt motverkar att arvsmassan kollapsar.
Thomas Lindahl är numera verksam vid Francis Crick-institutet och Clare Hall-laboratoriet i Storbritannien. Han delar 2015 års Nobelpris i kemi med de båda amerikanska forskarna Paul Modrich och Aziz Sancar (som även har turkiskt medborgarskap).
Kungliga Vetenskapsakademins motivering är att de tre forskarna på molekylär nivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utvecklingen av nya cancerbehandlingar.
Prissumman på åtta miljoner kronor delas lika mellan pristagarna.