Här skriver AI-assistenten journalerna: ”Hinner med fler patientsamtal nu”
Verksamhetschefen Jessica Bergerheim (i mitten) ville minska övertiden för bland annat sjuksköterskor på vårdcentralen Högsboläkarna. Med det nya AI-hjälpmedlet som bistår i journalföringen kan distriktssköterskan Sofia Sallander (till höger) går hem i tid även om kalendern är fullbokad. Foto: Nicke Messo.
AI i vården

Här skriver AI-assistenten journalerna: ”Hinner med fler patientsamtal nu”

På hudmottagningen i Skövde och vårdcentralen i Högsbo pratar sjuksköterskorna in sina journalanteckningar i stället för att skriva. Båda är exempel på hur artificiell intelligens, AI, kan användas för att underlätta dokumentation och därmed förbättra arbetsmiljön, spara tid och samtidigt öka patientsäkerheten.

Sjuksköterskan Frida Lamberg sitter i telefonrådgivningen och har precis avslutat ett samtal. Efteråt behåller hon headsetet på och fortsätter prata:

– Patienten ringer och önskar nytt recept på hydrocoll-plattor. Punkt.

Hon dikterar två meningar i taget och korrläser sedan snabbt. Via taligenkänningsprogrammet förvandlas hennes röst till text – som skrivs rakt in i journalsystemet. Den artificiella intelligensen som är inbyggd i appen kan enligt manualen behöva ett par veckor på sig för att lära sig en ny röst, men Frida Lamberg tycker att de förstod varandra direkt.

– När det blir fel kan jag enkelt gå in i en ordlista och förklara att det är det här jag menar när jag säger så här. Medicinska termer och läkemedel är redan inmatade i systemet.

Sjuksköterskan Frida Lamberg på hudmottagningen i Skövde pratar numera in sina journalanteckningar. Foto: Per Bengtsson.

Sedan januari använder alla sjuksköterskor på hudmottagningen vid Skaraborgs sjukhus i Skövde taligenkänningsprogrammet. Under våren kommer arbetssättet att breddinföras i samtliga verksamheter.

– Det är lätt att lära sig och sparar mycket tid, vilket gör att vi hinner med fler samtal. Dessutom glöms inget bort eftersom man påminns om att göra alla moment. Det ökar patientsäkerheten, säger Frida Lamberg.

Ovant med talspråk i skrift

Vid skrivbordet intill sitter kollegan Lisa Lilliedahl. Båda kan prata in sina journalanteckningar samtidigt, utan att deras röster blandas ihop.

– Programmet är väldigt selektivt. Och även om jag har lite mer dialekt än du så förstår den mig också, säger Lisa Lilliedahl.

I början tyckte hon att det var ovant att anpassa talspråket till skriftspråk, och att placera kommatecken på rätt plats.

– Till exempel när man radar upp läkemedel. Men det går snabbt att korrigera, säger Lisa Lilliedahl.

Att det talade språket blir mer informellt än det skrivna är ingen nackdel, tycker sjuksköterskan Cathrine Lång.

Kollegorna Lisa Lilliedahl och Frida Lamberg kan arbeta bredvid varandra utan att taligenkänningsprogrammet blandar ihop deras röster. Foto: Per Bengtsson.

– Många patienter går ju in och läser sina journaler och då är det viktigt att de förstår. Det ska inte vara för avancerat.

Cathrine Lång arbetar halvtid på hudmottagningen och halvtid i det mobila närsjukvårdsteamet. Hon behöver göra journalanteckningarna i bilen på väg hem från uppdragen och numera slipper hon bli åksjuk, vilket kunde hända förut när hon skrev på datorn i passagerarsätet.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

– Vi kör mycket på små slingriga grusvägar på landsbygden. Ofta kommer vi tillbaka till sjukhuset sent på eftermiddagen och då är det skönt att inte ha sparat all dokumentation till dess, säger hon.

Ville minimera övertid

AI – artificiell intelligens – får en allt viktigare roll i vården. Och det är bland annat inom just administration som utvecklingen går snabbt just nu. Flera regioner har meddelat att de kommer att börja med taligenkänning under 2024. Men på marknaden finns redan programvara som kan avlyssna ett helt patientmöte, välja ut relevanta delar och förvandla det till förslag på journalanteckningar. Ett sådant system infördes hos Högsboläkarna i början av året. Sjuksköterskan Jessica Bergerheim, som är verksamhetschef och delägare till vårdcentralen, upptäckte att personalen ofta stannade kvar efter arbetstid för att sköta dokumentationen.

– Det var något jag ville minimera. Så det här är i första hand en satsning på arbetsmiljön, något som underlättar vardagen för våra läkare och sjuksköterskor, säger hon.

Jessica Bergerheim framhåller att det nya systemet även är en trygghet för henne som chef.

– Jag har ju ansvar för att dokumentationen sköts på ett korrekt och patientsäkert sätt. Blir det för administrationstungt kan det leda till såväl medarbetarstress som att patienterna inte får information i tid.

AI-barnmorskan gör undersökningar billiga

Microsoft-grundaren Bill Gates engagerar sig i kampen mot fattigdom. Hans stiftelse har finansierat utvecklingen av en AI-styrd ultraljudsapparat som ska bidra till att minska mödradödligheten. AI:n har tränats på ultraljudsdata från över 10 000 graviditeter.

”Den har blivit övermänskligt bra på att göra bedömningar. I rika länder kostar ultraljudsutrustning tiotusentals dollar och kräver utbildad personal, som fattiga länder inte har råd med. Här har vi utvecklat en mycket billigare teknik som själv kan bedöma fostret, moderkakan, hur navelsträngen ligger och om det behövs ett kejsarsnitt på sjukhus”, säger Bill Gates till Dagens Nyheter om uppfinningen som i media kallats "AI-barnmorska".

Distriktssköterskan Sofia Sallander demonstrerar hur programmet fungerar. På skrivbordet ligger en ”puck” som är kopplad till datorn. Det är den som registrerar ljudet. I datorn väljer hon en lämplig mall, antingen för ett allmänt sjuksköterskebesök eller för en specificerad diagnos, och klickar sedan på knappen märkt ”Nytt patientmöte”. En pulserande ljudvåg dyker upp på skärmen, som illustrerar att samtalet är i gång.

Upprepar sig inte

Under några minuter simulerar hon och Jessica Bergerheim ett möte med en påhittad diabetespatient. Sofia Sallander ställer frågor om bland annat matvanor, sociala kontakter och fysisk aktivitet. Jessica Bergerheim svarar tjänstvilligt i rollen som lydig diabetiker på rutinkontroll.

Den lilla ”pucken” på skrivbordet hör och förstår allt. Foto: Nicke Messo.

Efteråt väljer Sofia Sallander kommandot ”Skapa anteckning”. Några sekunder senare får hon upp hela patientmötet i text, strukturerad i rutor namngivna efter de olika områden som gåtts igenom, till exempel matvanor. Där står vad patienten äter till frukost och att den till lunch och middag unnar sig lagade måltider enligt tallriksmodellen, precis som distriktssköterskan rekommenderat vid tidigare konsultationer. 

– Om jag upprepar mig, och till exempel säger flera gånger under samtalet att jag tränar två dagar i veckan, så kommer det bara med första gången, förklarar Jessica Bergerheim. Och ifall någon knackar på dörren, tittar in och ställer en fråga så att en tredje röst hörs ett kort tag sorteras den bort.

Sofia Sallander kontrollerar att AI:n förstått dem båda rätt, korrigerar vid behov termer som missförståtts och lägger till sådant som inte sagts rakt ut, som när uppföljning av en viss behandling bör ske. Därefter skickar hon anteckningarna till journalsystemet webdoc. Även det tar några sekunder. Ljudfilen, som är helt avidentifierad, sparas i ett visst antal dagar.

– Om jag har två patienter direkt efter varandra, eller om jag behöver dubbelkolla något, så vet jag att det finns möjlighet att återvända till samtalet. Det är en trygghet.

Förstår brytning

Programmet behärskar över 50 språk, som AI:n kan översätta till anteckningar på svenska. Hittills har Högsboläkarna bara testat ett fåtal av dem. En medarbetare med ursprung i ett annat land har genomfört patientmöten på sitt modersmål med lyckat resultat.  

– Vi har också märkt att AI:n är bra på att förstå personer som bryter, vilket ibland kan vara svårt och tidskrävande för en sekreterare som ska transkribera ett patientmöte, säger Jessica Bergerheim.

Sofia Sallander är, precis som sjuksköterskorna i Skövde, nöjd med sitt nya hjälpmedel.

– Det minskar stressen. Häromdagen när jag var helt fullbokad gick jag ändå hem i tid. Det hade jag inte kunnat förut, säger hon.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida