Könsidentitet

Ny rapport: Så kan du hjälpa unga transpersoner att må bra

Ny rapport: Så kan du hjälpa unga transpersoner att må bra
Edward Summanen är socionom och sakkunnig på föreningen Transammans. Foto: Anna Drvnik.

Vad är hälsofrämjande för unga personer som har funderingar på sin könsidentitet? Det har föreningen Transammans undersökt i en enkät om närståendes stöd. Svaren kan vara vägledande även för dig som arbetar i vården.

Lyssna, läs på och använd rätt pronomen. Det är några exempel på hur unga transpersoner vill bli bemötta av sina närstående för att må bra, visar en rapport som nyligen publicerats av föreningen Transammans.

Närstående viktigt stöd

Rapporten bygger på en enkät som Transammans genomförde 2022 och som besvarades av 279 transpersoner mellan 12-25 år. Syftet var att undersöka närståendes betydelse för unga transpersoner eftersom tidigare forskning visat att de kan ha en skyddande effekt när det kommer till psykisk hälsa för transpersoner.

– Vi ville veta mer om vad som skyddet består av och vilken betydelse förebilder har för att kunna erbjuda rätt stöd på gruppnivå, säger Edward Summanen som arbetar på Transammans.

Sedan drygt två år leder han ett projekt som handlar om att främja psykisk hälsa och förebygga självmord hos unga transpersoner. Det är en utsatt grupp som löper högre risk än genomsnittet att uppleva depression, ångest och tankar på att inte vilja leva längre. 36 procent har haft allvarliga tankar om suicid och sex procent har genomfört allvarliga försök, visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten.

Enkäten var egentligen tänkt som ett arbetsverktyg som skulle användas för att utveckla olika former av stöd till gruppen.

– Det var så mycket värdefullt som kom fram att vi valde att göra en rapport om det. Vi tror att fler hade nytta av den här kunskapen, säger Edward Summanen.

Använd rätt pronomen

Även om rapportförfattarna understryker att transpersoner inte är en enhetlig grupp så framkommer en tydlig bild av på vilket sätt närstående kan vara ett bra stöd. Högst upp på listan hamnar betydelsen av att använda rätt namn och rätt pronomen. Om det blir fel behöver man inte göra en stor sak av det utan be om ursäkt, rätta sig själv och gå vidare med samtalet.

Lyssna och läs på

Det är också viktigt att lyssna. Berättelser och erfarenheter varierar och det bästa är att lyssna in hur det är för den enskilda individen.

Många unga beskriver att man känner sig som levande uppslagsverk som förväntas kunna svara på alla möjliga frågor eller bemöta felaktig information. Här är rådet att läsa på och att använda betrodda källor.

Vidare är det bra att använda ett språk som bekräftar personens könsidentitet och att rätta andra som säger fel namn eller fel pronomen.

Fler transtips till vården

  • Lägg band på din nyfikenhet. Många transpersoner vittnar om att de fått olämpliga frågor om saker som inte är relevanta för vårdbesöket.
  • Var tydlig med varför du ställer en fråga. Det kan till exempel i vissa fall vara bra att känna till om personen har hormonbehandling.
  • Bjud in personen att berätta själv. Fråga gärna ” Är det något mer jag bör veta om dig”?
  • Ha kunskap om relevanta vidare hänvisningar, exempelvis samtalsmottagningar med särskild transkompetens eller gynekologiska mottagningar specifikt för transpersoner.

Källa: Edward Summanen, sakkunnig på Transammans – förbundet för transpersoner och närstående.

Vården saknar kunskap om könsidentitet

Edward Summanen tror att resultatet kan hjälpa fler som möter unga transpersoner, som vården och skolan till exempel. På Transammans får man många frågor från vårdpersonal.

– De är lite handfallna, det beror inte på illvilja, men man har inte kunskapen. Många vill lära sig mer eftersom de ser att det finns mycket psykisk ohälsa, säger Edward Summanen.

Kunskap om könsidentitet och könsuttryck bör inkluderas på alla relevanta universitets- och högskoleutbildningar, enligt föreningen Transammans. Det är fundamentalt för att främja ungas hälsa, menar de.

– Det är svårt att säga hur mycket som behövs, men det bästa vore om det fanns med i all undervisning om bemötande. Transpersoner är en minoritetsgrupp som inte ska behandlas sämre än andra. Risken finns annars att man drar sig för att söka vård och det kan bli farligt för individen, säger Edward Summanen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida