Nya krav på att motverka undernäring: ”Hullet gör att man klarar den första smällen”

En inplastad matlåda som lämnas vid dörren och ska intas i ensamhet. Skral ekonomi, aptitlöshet, eller en önskan att hålla sig smal. Skälen till undernäring hos äldre är flera, liksom följderna av den. Nya föreskrifter skärper nu kraven på vårdpersonal att försöka motverka undernäring.

Fallskador, långvariga sjukhusvistelser, svårläkta sår.

Följderna av undernäring hos äldre kan bli många, enligt det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Enligt nya föreskrifter som träder i kraft den 1 november ska alla som bedriver vård och omsorg av äldre i Sverige förebygga undernäring. I praktiken kan det exempelvis innebära att undernäring kan anmälas som vårdskada enligt lex Maria eller lex Sarah. 

Erland Olsson, som arbetar med uppdrag som medicinskt ansvarig sjuksköterska i bland annat Västerås, har i sin yrkesroll ansvar för att just motverka undernäring. 

Att så stor andel som minst 50 procent av de människor som bor på äldreboenden eller har hemtjänst riskerar att bli undernärda har fler orsaker, menar han. 

– Problemen börjar egentligen långt tidigare än när man kommer till äldrevården. Snarare blir undernäringen ett skäl till att man behöver hemtjänst eller äldreboende.

En utlösande faktor till undernäring kan vara att många äldre är ensamma, att det helt enkelt är roligare att äta tillsammans. 

– Flera äldre har också så dålig ekonomi att de inte ens har råd att äta. En del tar också läkemedel som påverkar aptiten, säger Erland Olsson. 

”Hälsosamt med extra hull”

Flera av dagens äldre hör dessutom till den generation kvinnor som har vuxit upp med smalhetsidealet Twiggy och försöker hålla sig slanka, resonerar han. Men avråder bestämt från det idealet.

– Du har så små marginaler om du inte har något hull. Det räcker med att du blir sjuk några dagar så tappar du några kilo till. Det är hälsosamt att som äldre ha lite extra hull, som gör att du klarar den första smällen, säger Erland Olsson, som också ser vårdens organisation som en bidragande faktor till undernäringen. 

– Fler sjuksköterskor har en konsultroll i dag jämfört med för 10-15 år sedan, och jobbar inom bemanning, vilket gör att de inte jobbar långsiktigt med detta.  På många sätt har sjuksköterskorna abdikerat från nutritionsfrågorna.

Även om det är undersköterskan som oftast gör i ordning maten till de äldre ska legitimerad vårdpersonal som sjuksköterskor göra riskbedömningar, och kan ge undersköterskan råd och stöd när det gäller maten, framhåller han.

Kommer nya föreskrifter att göra skillnad, tror du? 

– Ärligt talat tror jag inte det. Såvida man inte följer upp den med andra åtgärder, som att primärvård och akutmottagningar kan samarbeta och skicka orosanmälningar när de ser att någon har ramlat. Då kan de på ett tidigt stadium gå in och meddela att där är en person som de tror behöver mer stöd när det gäller maten. 

Vad är ditt tips för att få äldre att äta? 

– Förstå orsaken till att de inte får i sig mat. Äldre kan också behöva en klocka som påminner dem om att de kanske ska äta flera gånger om dagen, inte bara en eller två. 

Är det viktigt att äldre faktiskt får riktigt god mat? 

– Det är klart att det påverkar aptiten. Men mat och måltider handlar också så mycket om sammanhanget: att det ser trevligt ut, hur det är upplagt, att de är i en miljö där man sitter och pratar och umgås. Skräckexemplet är om de bara har någon som knackar på dörren och lämnar en tråkig matlåda. Då kan man förstå att de inte får mycket aptit.