Nya riktlinjer för graviditetsdiabetes – här jobbar de över klinikgränserna

I dag kan en kvinna ha diagnosen graviditetsdiabetes i en region, men inte i en annan. Det vill Socialstyrelsen ändra på med sina nya rekommendationer. Det välkomnas av barnmorskor och diabetessjuksköterskor på specialistmödravården i Örebro.

Vägg i vägg med förlossningsavdelningen på Örebro universitetssjukhus ligger specialistmödravården. Hit kommer kvinnor med olika graviditetskomplikationer och bakomliggande sjukdomar under pågående graviditet. Barnmorskorna utför ultraljud, provtagningar och uppföljningar och tar emot både planerade och akuta besök.

Ökad risk för komplikationer

På torsdagsförmiddagar har majoriteten av de som sitter i väntrummet med putande magar diagnosen graviditetsdiabetes. Högt blodsocker under graviditeten ökar risken för att barnet får en hög födelsevikt vilket kan leda till komplikationer hos både mamman och barnet och är viktigt att behandla.

Men själva namnet graviditetsdiabetes kan vara missvisande.

– De här kvinnorna har inte diabetes, utan en tillfällig höjning av sitt blodsocker. Det skulle vara bättre att kalla det graviditetshyperglykemi. Diabetes kan verka skrämmande och det finns en del stigma kring det, säger barnmorskan Anna Hultmark.

Fler får diagnosen

Diagnosen har blivit allt vanligare de senaste åren, vilket framför allt beror på att fler gravida har högt BMI, fler kommer från regioner i världen där diabetes är vanligt och att gränsvärdena för diagnos ändrades 2015.

För att möta upp den växande patientgruppen bestämde sig kvinnokliniken och endokrinmottagningen för några år sedan att starta en gemensam mottagning.

– Tidigare fick kvinnorna gå bort till endokrinmottagningen för att träffa diabetessjuksköterskorna efter besöket här. Det ligger i en annan byggnad och det hände att de inte gick direkt dit eller hade svårt att hitta, säger Frida Södergren som är barnmorska och enhetschef på specialistmödravården och gynmottagningen på universitetssjukhuset i Örebro.

Gemensam mottagning ger bättre föde

Eftersom endokrinmottagningen inte hade bokade tider kunde kvinnorna bli sittande länge i väntan på sin tur och besöken på sjukhuset kunde ta upp till en halv dag.

–  Det blev korta möten på varje ställe och kvinnorna upplevde nog oss som stressade.

I dag arbetar barnmorska, förlossningsläkare, diabetessjuksköterska och en undersköterska i team på specialistvården i stället. Först träffar den gravida barnmorskan för tillväxtultraljud och provtagning, sedan är det läkarsamtal och avslutningsvis besök hos diabetessjuksköterskan. Att det sker på samma plats har flera fördelar.

– Nu har vi ett mycket bättre flöde med mer kvalitet. Det känns mer professionellt när de gravida får träffa alla med rätt kompetens. Det är också mycket roligare för oss i personalen att arbeta nära varandra, säger Anna Hultmark.

Fyra diabetessjuksköterskor delar på en halvtidstjänst på kvinnokliniken och turas om att bemanna på specialistmödravården. De följer upp patienternas blodsockerkurvor via appen Glooko som är kopplad till kvinnornas egna blodsockermätare i hemmet och kallar in patienter som behöver börja med insulin.

– Det känns som vi kan se hela förloppet bättre nu och vården blir mer personcentrerad när vi har mer kunskap om patienten, säger diabetessjuksköterskan Hanna Forsberg.

Rätt kompetens på samma plats

Tidigare var det barnmorskor som gick igenom blodsockerkurvorna, något som Anna Hultmark visserligen tyckte var givande och kul.

– Det blir så mycket bättre om alla gör det som man har kompetens för, säger hon.

De gravida fortsätter att följa basprogrammet hos sin barnmorska i mödrahälsovården. När de fått veta att deras blodsocker är förhöjt skrivs först en remiss till primärvården där de får träffa en dietist för kostråd och lär sig mäta blodsocker själva och en diabetessjuksköterska för uppföljning. Om det är aktuellt med insulinbehandling sker det hos diabetessjuksköterskan på sjukhuset.

Nya gränsvärden för diagnos

I vintras kom nya rekommendationer från Socialstyrelsen för graviditetsdiabetes. De innehåller bland annat uppdaterade rekommendationer för testning och ett höjt gränsvärden för att ställa diagnosen – från blodsockervärdet HbA1c på 5,1 mmol/mol till 5,4 mmol/mol.

I dag har landets 21 regioner olika gränsvärden för att ställa diagnos vilket leder till att en kvinna som flyttar under graviditeten kan få olika besked om hon har graviditetsdiabetes eller inte. I Örebro har man gränsen 5,1 mmol/mol sedan flera år.

– De som har kännedom att gränsvärden skiljer sig åt i landet kan ställa sig frågande till det, säger Hanna Forsberg.

Socialstyrelsen hoppas att de nya riktlinjerna ska göra vården mer jämlik över hela landet. Det välkomnas av både barnmorskorna och diabetessjuksköterskorna på specialistmödravården i Örebro.

Diabetessjuksköterskan Rebecca Odhagen tycker det är en spännande patientgrupp att arbeta med.

– De gravida är ofta är väldigt motiverade till sin behandling och det blir många härliga patientmöten, säger Rebecca Odhagen.

Kräver mer tid

Att arbeta över klinikgränser ser hon som utvecklande och roligt.

– Visst kan det ta längre tid med förändringsarbete när man är två kliniker som ska se över sina rutiner, men man får ha tålamod. När det blir bra, så blir det bra för patienten. Det är det viktigaste och mest tillfredställande med det här jobbet, säger Rebecca Odhagen.

Kvinnorna nöjda

Diabetessjuksköterskorna har också börjat erbjuda gravida som önskar det att självtitrera sitt insulin efter sitt blodsocker. Målet är att få en så jämn blodsockerkurva som möjligt för att skapa de bästa förutsättningarna för mamman och barnet.

I en enkätundersökning som diabetessjuksköterskorna genomfört visar det sig att självtitrering är uppskattat av kvinnorna.

– Majoriteten av kvinnorna kände sig trygga med att själva öka insulindosen och att de fått tillräckligt med information för att kunna göra det. Sedan finns vi alltid här om de behöver extra stöd, så klart, säger Rebecca Odhagen.