Forskning

Psykologiskt stöd hjälp för personer med diabetes

Psykologiskt stöd hjälp för personer med diabetes
Ingrid Wijks forskning är inriktad på ACT-stöd vid diabetes typ 1. Bild: David Bico och Jens Magnusson

Lättare att släppa stressande tankar och känslor. Det var en vinst personer med diabetes typ 1 fick efter några månader med gruppträffar. Hos dem märktes också en större psykologisk flexibilitet. Däremot påverkades inte de långsiktiga blodglukosvärdena, visar en ny doktorsavhandling.

Diabetessjuksköterskan Ingrid Wijks kliniska arbete på vårdcentral ledde till att hon hoppade på ett forskningsprojekt om psykologiskt stöd till personer med typ 1-diabetes. I höstas disputerade hon, som första sjuksköterskan vid Sophiahemmet högskola.

– Tidigare forskning visar att den gruppen har ökad risk för psykisk ohälsa, jämfört med resten av befolkningen. Det kan gälla depression, ångest och ätstörningar, liksom stress över sjukdomen och att hantera den komplexa egenvården, säger Ingrid Wijk.

Känna stress över sjukdomen

Unga vuxna är en sårbar grupp. För dem som levt med diabetes typ 1 länge och fått komplikationer tyder forskning på att det är vanligare om de känt stress över sin sjukdom. Hennes fokus har gällt personer som har svårt att få god kontroll på sjukdomen vilket innebär att långtidsblodglukoset ligger högt, det så kallade HbA1c-värdet.

– Hos dem finns samband mellan glukosnivå och psykologiska hälsoproblem och stress kring att leva med diabetes. De har också högre risk för diabeteskomplikationer. Det är viktigt att vi i vården tänker på de psykologiska aspekterna också, parallellt med den nya tekniken som utvecklas.

Hon undersökte i avhandlingsstudierna både hur måendet påverkades om patienten fick psykologiskt stöd och om blodsockervärdena blev bättre.

– Jag ville ta reda på mer om hur förhållningssätt till känslor kan påverka egenvård och glukosnivåer. Ett exempel på det är ett undvikande beteende, då man minskar sina insulindoser, som egentligen bottnar i rädslan att få för lågt blodglukosvärde.

Inte gå in i stressande tankar och känslor

I den randomiserade, kontrollerade studien, med sammanlagt 81 patienter med högt långtidsblodsockervärde, fick hälften psykologiskt stöd och hälften sedvanlig vård. Det psykologiska stödet gavs genom en kurs baserad på terapiformen ACT, acceptance and commitment therapy.

– Acceptans är en stor del av ACT, parallellt med att fråga sig vad man faktiskt kan förändra i livet. Det handlar också om att vara medvetet närvarande och inte gå in i stressande tankar och känslor, säger Ingrid Wijk.

Inom ACT formulerar man också vilka värden som är viktiga i livet och hur man kan försöka förhålla sig till dessa, även med sjukdom.

– Man tränar på att låta stressande tankar få finnas, observera dem, men trots tankarna leva utifrån sina värderingar. Dessa kan gälla att prioritera sin hälsa och sina relationer. För en del kan det finnas ett stort värde i att försöka bära ångesten för lågt blodsocker och ändå göra de aktiviteter man planerat.

Upplevde psykologisk flexibilitet

Efter ACT-terapin märktes en skillnad i den gruppen jämfört med kontrollgruppen gällande ökad psykologisk flexibilitet.

– Det kan tyda på att de var mer benägna att acceptera de svåra tankarna och handla utifrån sina värderingar. Psykologisk flexibilitet, har man sett i många studier, är en viktig del i en god psykisk hälsa. Däremot gick det inte att se att depression, ångest, diabetesrelaterad stress och livskvalitet förbättrades. Inte heller att HbA1c-värdet sjönk.

I intervjustudien beskrev personerna med högt långtidsblodglukos ett återkommande tema om sjukdomen, som var upplevelsen av att leva med en livslång följeslagare. Sjukdomen var begränsande, med en känsla av att aldrig känna sig fri, märka bristande bemötande från vården och att vara otrygg. Men också att den gick att hantera, att stöd fanns från familj och diabetesteam och att sjukdomen också blir en del av vardagen.

Ingrid Wijk vill se att vården pratar mer om den psykiska hälsan med personer med diabetes typ 1. Det ingår i internationella riktlinjer men ännu inte i svenska.

– Det skulle förbättra för patienterna om exempelvis diabetessjuksköterskor utbildades för att kunna ge ACT-kurser. Eller att det multidisciplinära samarbetet utökas med psykologer intresserade av diabetes. Som patient är det viktigt att känna sig sedd som en person med unika behov.

Avhandling om diabetesvård med ACT-träffar

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida