Radiograf eller röntgensjuksköterska? Strid om yrkestiteln väntar på kongressen
I motioner till Vårdförbundets kongress och i en röststark Facebookgrupp drivs en kampanj för att byta yrkestitel från röntgensjuksköterska till radiograf. Frågan skär rakt genom kåren.
Alvaro Fraygola och Ida Larsson är två av grundarna till Facebookgruppen ”Jag vill vara radiograf!” som på kort tid samlat 650 medlemmar. Genom att driva opinion vill de få till ett titelbyte för yrkeskåren. De har uppvaktat Svensk förening för röntgensjuksköterskor och sett till att det skrivits motioner om saken till Vårdförbundets kongress i maj.
— Ända sedan min första praktik har jag fått förklara att jag inte är sjuksköterska, för att sedan förklara vad mitt yrke går ut på. Det gäller både patienter, annan vårdpersonal och arbetsgivarna som ständigt klumpar ihop oss med sjuksköterskor. Vi är mer än osynliggjorda, vi är felsynliggjorda, säger Ida Larsson.
Alvaro Fraygola fyller i:
— Vi är en unik yrkesgrupp med många kompetenser. Det har blivit allt mer tekniskt avancerat och specialiserat. Omvårdnaden finns absolut där, men den är inte huvudfokus, och det tycker jag inte heller att den ska vara inom radiografin. Det är dags att helt gå vår egen väg, i stället för att hålla fast vid en titel som inte längre ger en rättvis bild.
Utbildningen bytte skepnad
Titeldiskussionen har pågått länge men har intensifierats de senaste åren. Det finns en historisk förklaring till det. Under 1900-talet skiftade utbildningen form flera gånger. Huvudsakligen var det sjuksköterskor som vidareutbildats för arbete på röntgenavdelningar, förutom en period på 60- och 70-talen då det fanns en direktutbildning till röntgenassistent — utan legitimation.
När sjuksköterskeutbildningen 1993 anpassades till EU:s krav och blev treårig föll röntgensjuksköterskorna utanför ramen. Socialstyrelsen ville då att yrket skulle heta radiograf och vara utan legitimation. Vårdförbundet och yrkesföreningen argumenterade för att yrket var självständigt med stort tekniskt kunnande, men med starka kopplingar till sjuksköterskeyrket och omvårdnaden. Att hålla fast vid titeln röntgensjuksköterska blev ett sätt att rädda legitimationen.
De fick sin vilja igenom. 2001 infördes den treåriga utbildning som till stora delar består ännu i dag. Huvudämnet ändrades successivt till radiografi , som är tvärvetenskapligt och innehåller bildvetenskap, fysik, teknik, medicin och omvårdnad.
Tror på ökad patientsäkerhet
Sedan dess har en generationsklyfta vuxit fram. Många av dem som utbildades före 2001 tycker att röntgensjuksköterska är en titel som stämmer väl in på deras kunskap, med större tonvikt på omvårdnad. Det är vanligare bland yngre att vilja byta titel.
Alvaro Fraygola och Ida Larsson lägger fram flera argument för sin sak: Radiograf betyder strålbildtagare och stämmer bättre överens med uppgifterna — det är en titel som kan framhäva yrkeskåren och dess unika kompetens, menar de. Det är också en internationellt vedertagen titel och heter så i flera länder, bland annat i Danmark och i Norge där arbetsuppgifterna är desamma som för svenska röntgensjuksköterskor.
— Ett titelbyte skulle öka patientsäkerheten, fler skulle förstå vad vi får göra och inte får göra. Dessutom skulle det tydliggöra att det är en egen treårig grundutbildning som inte kräver sjuksköterskeexamen. Det tror jag skulle leda till fler studenter på grundutbildningen och att vi på sikt kan få en specialistutbildning, säger Ida Larsson.
Vill väga för- och nackdelar med byte
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tycker att det helt är en professionsfråga som måste drivas av de yrkesaktiva. I dagsläget kan hon inte säga vad förbundsstyrelsen kommer att lägga fram för förslag till kongressen i maj angående de aktuella motionerna. Men hon menar att de knappast kan betraktas som besvarade utan en debatt.
— De flesta som är på kongressen jobbar inte som röntgensjuksköterskor. Vi har ett stort ansvar att lyssna in professionen innan ett be slut fattas. Vi behöver undersöka och diskutera vilka för- och nackdelar som finns med ett namnbyte, säger Sineva Ribeiro.
Vilka för- och nackdelar ser du själv?
— Att det skulle kunna tydliggöra och synliggöra yrket. En oro är legitimationen. Den är i dag starkt kopplad till att du har ett samhällsansvar för patienten. Frågan är vad som händer med den om man hamnar för mycket på det tekniska spåret. Hur kommer arbetsgivarna, Socialstyrelsen och Ivo reagera på det? Det är en viktig sak att ta reda på.
Oroar sig inte för legitimationen
Alvaro Fraygola och Ida Larsson är inte oroliga. De hänvisar till fysioterapeuterna, de bytte bort titeln sjukgymnast som ansågs föråldrad och missvisande. Allt annat har fortsatt som förut. Med tanke på den egna delade kåren tycker de att fysioterapeuternas modell är bra, där nyutbildade fick titeln automatiskt medan yrkesaktiva fick betala cirka 800 kronor om de ville byta.
— Vår utbildning förändras inte för att vi heter något annat. Vi kommer fortsätta göra samma arbetsuppgifter som tidigare. Omvårdnaden finns där, vi ger kontrastmedel, läkemedel och vi har ett stort ansvar för patienternas säkerhet. Det kommer vara lika berättigat med en legitimation även i framtiden och med en annan yrkestitel, säger Alvaro Fraygola.