Ambulanspersonal ska ta rast istället för måltidsuppehåll – ”funkar inte”
I en vecka har ambulanspersonalen i region Jämtland-Härjedalen förväntats ta schemalagda raster i stället för måltidsuppehåll. Men hittills har bara en enda rast tagits ut. I stället beordras övertid, enligt ambulanssjuksköterskan Torbjörn Lennartsson som är förtroendevald för Vårdförbundet och arbetar på stationen i Funäsdalen.
De berörda arbetsplatserna ligger i bland annat i Funäsdalen, Krokom, Hede, Sveg och Östersund. Arbetsgivaren har konstruerat en modell där stationerna ska ta planerad rast enligt ett rullande schema.
– Det är 30 minuter var med början i Sveg, sedan kommer Hede, därefter vi i Funäsdalen och så vidare, säger Torbjörn Lennartsson som är förtroendevald för Vårdförbundet.
Men enligt vad han erfar har bara en rast tagits ut hittills, i Krokom. De långa avstånden gör att det ur patientsäkerhetssynpunkt inte går ihop.
– Om jag tar rast och vi får ett larm i närheten av Funäsdalen så är tanken att kollegorna i Hede ska åka på det. Men de har 35-40 minuters resa och då är ju min rast över när de kommer fram. Så vi kan inte byta av varandra på det sättet, det funkar inte, säger Torbjörn Lennartsson.
Hans närmaste chef, som har patientansvar, tillåter inte heller att den enda ambulansen i Funäsdalen står stilla en hel timma per dag.
– I stället har vi beordrats övertid, säger Torbjörn Lennartsson.
Vill ha arbetstidsförkortning
Bakgrunden är en strandad omförhandling av avtalet som reglerar måltidsuppehåll, som förut togs när det fanns möjlighet under arbetspasset.
– Det avtalet är jättegammalt. När det tecknades gav måltidsuppehållet en veckoarbetstidsförkortning för Vårdförbundets medlemmar och extra pengar för Kommunals, men sedan dess har det kommit både lokala och centrala avtal som är bättre än det. När vi nu skulle förhandla igen ville vi ha någonting tillbaka för att vi skippar rast och har måltidsuppehåll i stället.
Rast – så säger lagen
Enligt arbetstidslagen ska ingen arbeta längre än fem timmar i följd utan rast.
Rasten är ett uppehåll i arbetet som man inte får betalt för. Under rasten är det tillåtet att lämna arbetsplatsen.
En rast bör enligt Arbetsmiljöverket vara minst 30 minuter.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden och man måste då vara kvar på arbetsplatsen.
Paus är ett kortare avbrott i arbetet, för att exempelvis dricka vatten eller gå på toaletten, som räknas in i arbetstiden. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att man kan ta de pauser som behövs under en arbetsdag men det finns inga exakta regler i arbetstidslagen om hur ofta eller hur långa pauserna ska vara. Enligt Arbetsmiljöverket bör arbetstagaren har möjlighet att ta paus efter cirka två timmars arbete.
Kollektivavtal gäller före arbetstidslagen. Fackförbund och arbetsgivare kan därmed komma överens om andra regler än de i arbetstidslagen.
Källa: Arbetsmiljöverket
När lokala överenskommelser som gäller anställda på sjukhuset har träffats med regionen har inte ambulansen ingått.
– Det har sagts att vi ska titta på det senare, men så har inte skett, säger Torbjörn Lennartsson.
Därför har han och kollegorna haft kvar de föråldrade skrivelserna. Avtalet för måltidsuppehåll inom ambulansen sades upp i januari och på grund av vårens konflikt och semestrar sköts förhandlingarna om ett nytt fram. Först i juli träffades parterna för överläggningar.
– Då hade vi räknat med att arbetsgivaren skulle komma med ett bud som vi kunde ta ställning till, vilket de inte gjorde.
Ett nytt möte bokades där facket lade fram sina krav, som bland annat innebar förkortad veckoarbetstid med två timmar.
– Men vid nästa förhandlingstillfälle ansåg arbetsgivaren att vi skulle fortsätta med måltidsuppehåll utan ersättning, med hänvisning till att vi redan fått så mycket bättre arbetstider efter de skärpta reglerna om dygnsvila, då jouren försvann, och att man inrättat en ny tjänst med inre befäl som sorterat bort en del transporter. Vi är väldigt nöjda med dessa förändringar, men tycker att vi ska ha något för att arbetsgivaren bryter mot arbetstidslagen när vi har måltidsuppehåll i stället för rast, säger Torbjörn Lennartsson.
Valde mellan pengar och tid
Facket undersökte hur närliggande regioner löst frågan. I en region fick Vårdförbundets medlemmar 1 800 kronor extra i månaden, i en annan komptimmar.
– Vi insåg att det skulle bli svårt att få ut komp. Därför föreslog vi en arbetstidsförkortning, som ju står högt på agendan för Vårdförbundet just nu – vilket vi fick blankt nej till. Visst, vi tog i lite, men trodde att vi skulle gå in i en förhandling där givande och tagande hör till, säger Torbjörn Lennartsson.
Det senaste mötet hölls 30 september, samma dag som avtalet slutade gälla. Eftersom parterna inte kom överens kring måltidsuppehåll blev resultatet att Vårdförbundets medlemmar ska ha rast och följa modellen med rullande schema, där stationerna turas om att ta ledigt en halvtimma i taget. En lösning som båda parter var överens om inte skulle fungera.
– Vi har för stora avstånd och inte resurser att ha en ”rastbil” som täcker upp. Och i grund och botten är det ju inte rasten vi är ute efter utan en överenskommelse om skälig ersättning för måltidsuppehåll, säger Torbjörn Lennartsson.
Måste jobba ett extra pass
Britt-Marie Stolth är verksamhetschef för ambulansen i Jämtland-Härjedalen och bekräftar att få av medarbetarna har fått ut sin rast.
– De flesta är enbils-stationer och då blir det svårt, även nu när vi är i en lite lugnare period med färre turister än övriga året. Det är bara i Östersund som det finns flera bilar som kan täcka upp för varandra.
Ökade kostnader för övertid går inte att undvika i det här läget, anser hon. Men eftersom rasten är obetald behöver alla medarbetare jobba ett extra pass varje schemaperiod för att komma upp i rätt antal timmar för en heltid, vilket på sikt kan spara pengar.
– Det finns alltid vakanser så det är inget problem. Problemet är att planera in rasterna i schemat på ett fungerande sätt, säger Britt-Marie Stolth.
Hon vill inte spekulera i någon lösning innan nästa förhandling, som är planerad till 4:e november.