Så får du bättre samtal om säkert sex

PrEP, smeksex och slicklappar — säkert sex är mer än bara kondom. Per Andreas Persson har gjort en handbok som guidar dig i samtalen med patienterna.

Det har hänt en hel del inom området sexuell hälsa de senaste åren. Välbehandlad hivinfektion har minskat risken för smitta vid sexuella kontakter till noll och möjligheten till förebyggande behandling, så kallad PrEP (pre-expositionsprofylax) leder till att fler väljer att ha sex utan kondom. Många använder också långtidsverkande preventivmedel, larc, som spiral eller p-stav, som gör att de skippar kondom.

Samtidigt ökar spridningen av gonorré och syfilis. Det innebär att samtal kring vad som är säkert sex behöver uppdateras och nyanseras. Det menar Per Andreas Persson som är sjuksköterska med specialistkompetens inom sexuell hälsa.

Nu har han skrivit en handbok om hur personalen kan få till själva samtalet om säkert sex på bästa sätt. En bok han själv saknat under alla kurser i sexologi och omvårdnad som han läst under åren.

— Det finns ingen samlad kunskap om detta och då blir det viktigt vilka förkunskaper personalen har. I dag är det väldigt mycket upp till den enskilda individen hur bra samtalen blir och hur arbetsmängden ser ut just den dagen. Finns det tid? säger Per Andreas Persson.

Räcker inte att dela ut kondomer

I handboken används begreppet ”säkrare sex” som är ett bredare sätt att prata om temat jämfört med att tala om säkert sex. Här ingår riskreducerande handlingar vilket betyder att individen själv kan vara med och påverka vilka risker hen är beredd att utsätta sig för. Det kan till exempel handla om att använda slicklapp vid oralsex, PrEP inför oskyddat sex när det finns risk för hivsmitta, eller att ha smeksex i stället för omslutande sex.

Kondomsnacket

• Med måttband och följdfrågor kommer du långt, menar Per Andreas Persson.
• Kondommåttbandet delas ut vid kondomsamtalet och hjälper patienten att hitta rätt kondom. Personen tar hem måttbandet och mäter. Vid nästa besök blir det lättare att hitta mer exakt vilken kondom som passar.
• Tips på frågor: Använder du kondom? Vid vilken typ av sex? Hela tiden? Hur fungerar det? Har du svårt med kondom? Varför? Vilken sorts kondom har använts? Finns det kanske andra modeller som kan passa bättre? Glidmedel?
• En bra hjälp är om mottagningen har en kondomeria och att gärna ha kondommåttband som hjälp att hitta rätt kondom.

Per Andreas Persson tror att många i vården är duktiga på att lyfta frågan om kondom, men att det sker ganska oreflekterat. Det räcker inte med att bara dela ut några kondomer. Ett bra samtal är avgörande för om patienten tar till sig informationen, vilket i sin tur påverkar vilka risker som hen utsätter sig själv och andra för, menar Per Andreas Persson.

Behöver träna på kommunikationen

Men att bara fråga om personen använder kondom är sällan tillräckligt. Man måste fråga vidare om man verkligen vill förstå hur just den här personen resonerar och anpassa samtalet därefter.

— Det gäller också att personen får träna på viktiga moment — som att kunna kommunicera att hen vill använda kondom. Det är en fråga som kan vara svår att ta upp i ett ”hett läge” med en partner, säger han.

Per Andreas Persson avråder också från att ha skålar fyllda med kondomer i väntrummet. Risken är stor att besökare bara plockar på sig några stycken utan att veta om det är just den som passar bäst för dem.

Handboken Säker, säkrare, säkrast. Samtal om säkrare sex och riskreducerande handlingar vänder sig till personal på ungdomsmottagning, STI-mottagning, gynekologisk mottagning eller vårdcentral. Den kan även användas i utbildningar på högskolor och universitet och innehåller också reflektionsfrågor och fallbeskrivningar som kan användas för att diskutera innehållet på arbetsplatser eller utbildningar.

Boken är gratis och kan laddas ner här.