Så fick de ny glöd för munvård

På Vistegården angår de äldres munhälsa alla i personalen. Alla vågar hjälpa till med tandborstningen. Det kan kräva allt från lirkande till en bestämd ton när den äldre inte alls vill öppna gapet.

Munvård hamnar lätt på listan över omvårdnadsuppgifter som prioriteras bort. Det har tidigare forskning visat. Sjuksköterskan Pia Malmqvist har extrautbildning inom palliativ vård och har därför med sig en medvetenhet om munvårdens betydelse.

– Munhälsan betyder mycket för livskvaliteten. Är den nedsatt blir det ömt, svårt att äta och går ut över nutritionen. Dessutom kan det bli svårare att prata och le. Infektioner i munnen kan leda till hjärtpåverkan och lunginflammation, säger hon.

Forskning visar också att tandlossning, parodontit, är en riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar, som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Pia Malmqvist är sjuksköterska på det särskilda boendet Vistegården i Grästorps kommun, i Västra Götaland. Här på de fyra avdelningarna bor 48 äldre, varav de flesta har demenssjukdom.

– De förstår inte alltid att det är för deras skull vi behöver hjälpa till med tandborstningen. De kan ha otäcka minnen från tandläkaren från förr, och vägra öppna munnen. Då får man lirka, eller ibland vara lite bestämd. För andra äldre är det helt enkelt viktigt att själv kunna sköta munnen själv, det är en fråga om autonomi. Då kan det vara svårt för personalen att ändå be att få stötta, säger hon.

Saknar omvårdnadsperspektiv i forskningen

En tandhygienist kommer till de äldre två gånger varje år och följer upp hur de mår i munnen, och ger både dem och personalen råd om munvård, och de träffar tandläkaren vid behov. Men det dagliga ansvaret vilar på omsorgspersonalen.

I våras gick hela personalgruppen en digital utbildning i munhälsa som skapats av forskaren Maria Snögren tillsammans med tandläkare och ett utbildningsföretag. Pia Malmqvist tycker att de nu fått samma kunskapsgrund, och att området fått en nystart.

– Många behöver hjälp mot muntorrhet, som är en vanlig biverkan av många läkemedel, och att upptäcka till exempel svamp i munnen. Under livets sista tid kan mat vara en av få saker man njuter av, då är det viktigt med god munhygien.

Hon berättar att de också använder munsvabbar med solrosolja inom den palliativa vården, för att smörja munnens torra slemhinnor.

Alla som själv hoppat över tandborstningen vet hur snabbt munnen känns mossig. Det tycker forskaren Maria Snögren är en tanke som är bra att ha som ledstjärna i omvårdnaden. Hon är själv specialistsjuksköterska i äldrevård och doktorerar inom området oral hälsa och omvårdnad.

– Mycket tidigare forskning är gjord av tandläkare. Det jag saknar är en syn på munvård som en omvårdnadshandling. För sjuksköterskor och undersköterskor är det en komplex uppgift. Man kan inte bara rusa in på rummet och trycka in en tandborste i munnen på en äldre människa, det handlar om bemötande minst lika mycket som att förebygga plack, säger hon.

När hon intervjuade vårdpersonal i hemsjukvården och på äldreboenden om munvård i fokusgrupper kom berättelserna fram om vad som ibland hindrade dem: låg bemanning, brist på tid, att bli avbruten och äldre som biter ihop. Dessutom kände en del i personalen att munvård är en intim uppgift, att det till och med kunde vara känsligare att hjälpa någon med tandborsten än på toaletten.

Anpassas efter den äldres behov

Maria Snögren vill se att munvård anpassas mer efter den äldres ork och behov.

– Personalen berättade ”om jag visste att han ville borsta tänderna före frukosten hade jag gjort det, men jag visste inte, och när jag kom så ville han inte”. Det kan också gälla enkla saker som att veta att någon inte gillar eltandborste. Det räcker inte att det står i en pärm.

Pia Malmqvist fortsätter hålla i gång samtalet om munvård i arbetsgruppen.

– Jag kan säga att vi är noga nu med munvård morgon och kväll hos våra boende, vare sig det gäller deras tänder i munnen, eller bryggor och lösproteser, som vi tar ut och gör rent, säger hon.

Forskaren Maria Snögren lyfter också fram att man ibland får tänka utanför boxen, som när den äldre med demens låser sig på morgonen.

– Gå in efter lunch och borsta tänderna i stället. En stor engelsk studie visar att det är bättre att det blir gjort på ”fel” tid än inte alls.