Studieteknik

Så kan du trimma minnet inför tentan

Så kan du trimma minnet inför tentan
Martin Nilsson är gymnasielärare på Katedralskolan i Lund och regerande svensk mästare i minne. "Det är häpnadsväckande hur länge vi går skolan men hur lite vi lär oss om hur vi lär oss saker", säger han.

Har du svårt att skilja på osteoblaster, osteoklaster och osteocyter? Lägg dem på köksbordet, i vitrinskåpet och hushållsassistenten så glömmer du aldrig skillnaden. Tipset kommer från minnesmästaren och gymnasieläraren Martin Nilsson.

Terminen står för dörren och tentaperioderna förmörkar kalendern. Kliniska begrepp, vetenskapliga termer och namn på omvårdnadsauktoriteter måste fastna i hjärnan. Stressen ökar för varje dag.

Läraren Martin Nilsson är välbekant med fenomenet, både som gymnasielärare i psykologi på Katedralskolan i Lund och som före detta student.

– Det är häpnadsväckande hur länge vi går skolan men hur lite vi lär oss om hur vi lär oss saker, säger han.

I tio år har Martin Nilsson fördjupat sig i vetenskapen om hur minnet fungerar – och lärt sig att bemästra uråldriga tekniker. Han är idag dubbelfaldig regerande svensk mästare i minne, och har bland annat deltagit i tv-programmet Talang. I våras publicerade han boken Det andra minnet, där han förklarar hur han gått till väga för att nå framgång på området.

– Jag har föreläst för mängder av yrkeskategorier och åldersgrupper och ännu inte träffat någon som inte har nytta av teknikerna, säger han.

Alla lyckas med uppgifterna

Hans undervisning består numera endast av kurser i minnesträning. Till de första uppgifterna hör att memorera alla amerikanska presidenter, den svenska kungalängden och samtliga Oscarsnominerade filmer. Samtliga elever brukar lyckas.

– Minnesteknikerna är överlägsna om man till exempel ska lära sig en kronologisk lista utantill, säger Martin Nilsson.

Tre nybörjartips

1. Välj den första association du får – det är stor chans att samma association återkommer när du ska återskapa situationen (som rabarber, cider och klister).

2. För att minnas bilderna måste de repeteras. Helst samma kväll, efter ett dygn, en vecka och en månad.

3. Börja plugga i god tid och fundera direkt på hur du ska strukturera innehållet i minnespalats i stället för att försöka memorera det.

Andra terminen ska eleverna använda sina övriga skoluppgifter som studiematerial. Som avslutning får de genomföra ett eget projekt där de ska förverkliga något de inte trodde var möjligt i början av kursen. Under vårterminen lärde sig en av gymnasieeleverna alla kroppens ben utantill – på latin. En annan satte nytt svenskt damrekord i pi-decimaler (över 1 140 stycken).

Kortfattat går teknikerna ut på att skapa så kallade ”minnespalats”, en uppfinning som härstammar från antiken. Det är en fysisk plats som man är väl bekant med och som man alltid beträder i samma ordning, till exempel det egna hemmet (först kommer hallen, sen köket, badrummet, sovrummet och så vidare). I varje rum väljs fem platser ut där olika fakta (begrepp, föremål, namn) placeras. Slutligen fantiserar man ihop en historia kopplad till den specifika faktauppgiften. Ofta används formeln PAO (person, action, object) som man själv fyller i enligt personliga associationer.

Cellerna växer i köksskåpet

Martin Nilsson ger ett exempel från anatomin. Han väljer de likartade termerna osteoblaster, osteoklaster och osteocyter, som benämner tre typer av benceller med olika funktion.

Martin Nilsson har bland annat deltagit i tv-programmet ”Talang”.

Minnespalatset är hans eget hem. Rummet är köket. Platserna köksbordet, vitrinskåpet och hushållsassistenten. Eftersom första delen av orden är samma – osteo – föreställer han sig att hela köket fylls av en enorm ost som han måste klättra över och krypa igenom hålen på för att ta sig fram. Därefter låser han in ordet ”blaster” i vitrinskåpet.

– Jag kommer direkt att tänka på blast, som finns på rabarber. Osteoblasters uppgift är att bygga upp benvävnaden. Jag tänker mig hur rabarberblasten växer och trycker mot glaset på skåpet.

Termen osteocyter lägger han på köksbordet. Andra delen i ordet – ”cyter” – förknippar han direkt med ”cider”.

– Jag ser framför mig hur det står ett glas på bordet och bubblar och tänker på en full engelsman som sluddrar och säger ”cyter” i stället för ”cider”. Osteocyter stimulerar och underhåller bentillväxt. En full engelsman kanske kan vara underhållande i någon mening. Själv gillar jag öl bättre än cider, så det väcker en negativ känsla inom mig som är bra för minnet.

”Klaster” blir ”klister”

Osteoklaster placerar han i hushållsassistenten på köksbänken. Celltypens uppgift är att bryta ned benvävnad.

– Det blir lite av en fullträff, för det första ordet som kommer till mig som påminner om ”klaster” är ”klister”. Nu rörs klistret ner i hushållsassistenten och förstör, bryter ner, maskinen.

På detta sätt skapar Martin Nilsson, med hjälp av tekniken, historier som aktualiseras när minnet ska aktiveras. På den tänkta anatomitentan träder han in i det imaginära köket för att minnas bencellernas namn och funktioner. De drastiska bilderna är svåra att glömma.

– När hjärnan översatt ”blaster” till snabbväxande rabarber och ”klaster” till ”klister” är de plötsligt lätta att hålla isär, konstaterar han.

Bra att börja i små steg

Historierna och bilderna ska gärna vara drastiska eller absurda och koppla ihop motsägelsefulla eller aparta företeelser.

Krävs det mycket fantasi för det här?

– Många säger direkt att de inte är kreativa nog. Men det gäller att börja i små steg. Ett tips är också att välja den första association som kommer – för när du ska återskapa situationen är det stor chans att samma association återkommer, som med rabarber, cider och klister.

I sin bok ”Det andra minnet” redogör Martin Nilsson för minnesteknikernas ursprung och modern hjärnforskning.

Men det räcker inte att skapa minnesbilderna. De måste också repeteras, helst samma kväll, efter ett dygn, en vecka och en månad. Martin Nilsson har själv 10 000 olika minnespalats som han besöker med jämna mellanrum för att hålla dem aktuella.

Det största felet han upptäckt när det gäller studieteknik, både hos sig själv och sina elever, är att man börjar plugga för sent.

– Det finns en föreställning om att studier ska bestå av långa, utmattande arbetspass och att man lär sig bäst tätt inpå provet. I stället bör man börja i god tid och fundera på hur man ska strukturera innehållet och skapa minnespalats – på så vis processas informationen utan någon större ansträngning.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida