Nya examensmål föreslås – men inte fler år i skolbänken
De svenska utbildningarna till sjuksköterska och barnmorska behöver inte förlängas för att leva upp till EU:s krav. Däremot föreslås flera nya eller förtydligade examensmål. Det framgår av den statliga utredning som kartlagt och analyserat behoven av en modernisering av de båda utbildningarna.
På fredagen presenterade regeringens särskilda utredare Agneta Karlsson sitt betänkande och överlämnade det till utbildningsminister Anna Ekström.
Utredningens uppdrag har bland annat varit att se över huruvida sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna, som idag är tre respektive ett och ett halvt år, behöver förändras för att leva upp till det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet, som finns till för att underlätta att legitimerade professioner kan verka inom hela EU. Detta ställer krav på likvärdighet och samordning. Det svenska systemet med högskolepoäng skiljer sig från andra länder, som i stället räknar antal timmar. EU-kommissionen kräver därför att Sverige reglerar de aktuella utbildningarna i antal timmar för att tydliggöra att unionens minimikrav uppfylls.
– Det finns ingen kritik mot kvaliteten utan om det formella, att timkraven framgår, sade Agneta Karlsson vid fredagens pressträff i regeringskansliet.
Utredningen föreslår att en konvertering mellan högskolepoäng och timmar görs i en bilaga till högskoleförordningen. Efter att ha studerat upplägget och omfattningen av utbildningarna konstaterar utredningen att de är tillräckligt långa.
– En stor diskussion har handlat om att utbildningarna i Sverige skulle behöva förlängas, och det har funnits en oro kring de krav som handlar om en viss fördelning mellan teori och praktik inom sjuksköterskeutbildningen. Vår bedömning är att de inte behöver förlängas, däremot finns det en del universitet och högskolor som behöver utveckla de praktiska delarna, men det är lärosäten som redan innan utredningen hade ögonen på sig i det avseendet, sade Agneta Karlsson.
Avgörande för studenternas kliniska kompetens och praktiska erfarenhet är verksamhetsförlagd utbildning, vfu. Vårdfokus har tidigare rapporterat om bristen på bland annat platser och handledare. Den nya utredningen har undersökt förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens huvudmän att medverka i vfu och granskat ett hundratal avtal mellan lärosäten och regioner, kommuner och privata aktörer.
– Det är stort fokus på slutenvården. Fler vårdgivare och fler verksamheter borde kunna involveras, sade Agneta Karlsson.
Utredningen efterfrågar bland annat större flexibilitet kring handledningen.
– Det är en av de stora flaskhalsarna vi ser när det gäller vfu. Man har svårt att hitta erfarna handledare inom vården, men här tror vi att man till exempel inte får ställa allt för höga krav på handledarens utbildningsnivå i avtalen, sade Agneta Karlsson.
Krav på kliniskt slutprov
En ökad medverkan i vfu kräver bättre samordning. Därför föreslås att Nationella vårdkompetensrådet får resurser att stötta en sådan utveckling på regionnivå. En annan slutsats är att vårduppdraget i hälso- och sjukvårdslagen bör kompletteras med ett utbildningsuppdrag, vilket en tidigare utredning föreslog redan 2020.
De moderniseringar som anses nödvändiga inom sjuksköterskeutbildningen är ett antal nya examensmål samt ett nationellt kliniskt slutprov.
– Det finns en hel del utbildningar som har det redan idag och vi menar att det behövs för att visa att den kliniska kunskapen och kompetensen är väldigt viktig när man kommer ut i arbetslivet, sade Agneta Karlsson.
Så motiveras de nya examensmålen
Utredningen föreslår flera nya/förtydligade examensmål för sjuksköterskeutbildningen. Så här motiveras fem av dem.
Omvårdnad
”Utredningen anser att förankringen i yrket bör förtydligas för utbildningen till sjuksköterska. Omvårdnaden är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens. Utredningen föreslår därför att ett eget inledande kunskapsmål införs i examensbeskrivningen för sjuksköterskor enligt följande: ’visa kunskap inom området omvårdnad’. På så sätt synliggörs utbildningens koppling till yrkesverksamheten."
Patientsäkerhet
”Av Socialstyrelsens samlade webbaserade stöd för patientsäkerhet framgår att 1 200 dödsfall varje år kan bero på vårdskador och att 100 000 patienter varje år drabbas av vårdskador. Kostnaderna för vårdskador beräknas uppgå till 8 miljarder kronor varje år. […] I nuvarande examensbeskrivning för sjuksköterskor finns inget specifikt uttryckt om patientsäkerhet eller säker vård. Däremot ställs t ex krav på att studenter ’ska visa kunskap om relevanta författningar’. En relevant författning som bör beaktas i utbildningen är exempelvis bestämmelserna i patientsäkerhetslagen."
Personcentrerat förhållningssätt
”I hälso- och sjukvården pågår en förändring i riktning mot ökad personcentrerad vård. Begreppet används relativt utbrett inom hälso- och sjukvården och är också i linje med pågående reformarbete inom vården. Det är också en förmåga som är en självklar del av dagens utbildningar och därmed något som omfattas av examinationen.”
Digitala verktyg och arbetssätt
”Digitalisering är en viktig förutsättning för att nå mer effektiv hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om att utveckla nya kontaktvägar via videosamtal, chattar, appar och distanskonsultationer mellan professioner samt hemmonitorering där patienter själva kan rapportera information till vården. […] Den tekniska utrustningen spelar en central roll i dagens vård- och hälsoarbete. Utvecklingen av tekniskt kvalificerad utrustning går snabbt. Det är därför angeläget att utrustningen hanteras med hög förmåga och säkerhet i omvårdnadsarbetet.”
Interprofessionellt teamarbete
”Det är viktigt att kunna jobba i team för att klara komplexa vårduppdrag inom hälso- och sjukvården. Teamarbete kräver dock träning och erfarenhet för att fungera väl. Medicinska misstag i vården beror i stor utsträckning på fel i kommunikationen inom och mellan team. […] De interprofessionella arbetssätten grundläggs redan under utbildningstiden. Systematiserad samverkan mellan utbildningar till olika vårdyrken bör därför eftersträvas redan tidigt under studierna, framförallt i den verksamhetsförlagda utbildningen.”
Fem nya, eller förtydligade, examensmål som lyfts fram rör ökade kunskaper inom omvårdnad, patientsäkerhet, personcentrerat förhållningssätt, digitala verktyg och arbetssätt samt interprofessionellt teamarbete (se faktaruta).
– Det har varit väldigt spännande att titta på vad som händer i hälso- och sjukvården och vad det innebär i krav på framtidens sjuksköterskor och barnmorskor, sade Agneta Karlsson.
Lovar fler platser
Utbildningsminister Anna Ekström underströk vikten av att bygga ut utbildningarna för att säkra försörjningen av nya sjuksköterskor och barnmorskor inom svensk hälso- och sjukvård.
– Bristen på vfu-platser begränsar samhällets möjligheter att svara mot behovet av kompetens. Regeringen arbetar hårt med frågan om fler vfu-platser och därmed fler utbildningsplatser, men till syvende och sidst är det bara vårdgivarna – de offentliga och privata – som har ansvar för verksamheterna som kan erbjuda vfu-platserna. Genomgången av förutsättningarna har gett oss bra, nya underlag – och inte minst har vårdgivarna fått underlag – för att ta ansvar för fler vfu-platser. Jag kommer att noga gå igenom utredningens förslag men också se till att regeringen inom kort kan fatta beslut om fler vfu-platser så att fler utbildningsplatser kan finnas tillgängliga inom sjuksköterskeutbildningen, sade hon.
Någon direktutbildning till barnmorska, som tidigare diskuterats, föreslås inte i utredningen, däremot uttrycks ett behov av ytterligare utredning kring barnmorskeyrket av Socialstyrelsen.
Fotnot. Läs utredningen Tryggare i vårdyrket – en översyn av vissa frågor inom utbildning till sjuksköterska och barnmorska (SOU 2022:35) här.