Så vill de förändra vården
Utbyggd primärvård, nationell förlossningsplan – och språktest för personal i äldreomsorgen. Det är några av satsningarna som en ny regering ledd av Ulf Kristersson vill göra inom hälso- och sjukvården de kommande fyra åren.
Hälso- och sjukvården är ett av sju områden där Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har enats om en gemensam politik. På fredagen presenterade ledarna för de fyra partierna samarbetsformerna på en presskonferens.
– Förhandlingarna har skett med ömsesidig respekt, sade Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson, vars parti är det enda som inte kommer att representeras i en eventuell regering.
Däremot har de fått stort genomslag i flertalet sakfrågor, poängterade han. I ett 63 sidor långt dokument, det så kallade Tidöavtalet, beskrivs vilka politiska reformer för hälso- och sjukvården som planeras om Ulf Kristersson på måndag får riksdagens förtroende att bilda regering. Att ”kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården” samt ”förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjningen för anställda” beskrivs som målsättningen.
Den största förändringen som de fyra partierna vill genomföra är ”helt eller delvis” statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. En utredning föreslås, som ska ske i nära samarbete med företrädare för professioner, patienter, vårdgivare med flera, om hur en sådan långsiktig förändring skulle kunna genomföras. Som ett steg på vägen vill man införa en enhetlig ”digital infrastruktur” där ”hälsodata blir tillgänglig i hela vårdkedjan oavsett huvudman”. I denna infrastruktur ingår även tandvård.
Satsningar på kvinnohälsa
Totalt listas 23 reformer om hälso- och sjukvården i Tidöavtalet. Utbyggd primärvård och ökad tillgänglighet i glesbygd, fokus på psykisk hälsa och suicidprevention samt mer likvärdig förlossningsvård är några av dessa. Bland annat ska ”så många födande kvinnor som möjligt ha tillgång till ett barnmorsketeam före, under och efter förlossningen” enligt en ny nationell plan.
Partierna vill också göra särskilda satsningar på forskning om kvinnors hälsa, erbjuda stärkt och bättre vård för sexuellt våldsutsatta samt för patienter med ”endometrios, migrän och klimakteriebesvär”. Möjlighet till hemabort och utredning av stärkt aborträtt nämns också.
Vidare föreslås att en myndighet ska granska regioners och kommuners ”verksamhet avseende medicinska resultat”. Dessa ska publiceras på en hemsida för att ge bättre vägledning när patienter söker vård eller väljer vårdgivare.
När det gäller kompetensförsörjningen vill M, KD, SD och L göra en nationell kartläggning kring behovsläget av medicinskt utbildad vårdpersonal. I en sådan kartläggning ska framgå vilka ”insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen för att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet”.
Språktest i äldreomsorgen
I syfte att korta vårdköerna vill den nya regeringen införa en nationell vårdförmedling, där den som väntar på behandling eller operation kan söka vård i en annan del av landet än där patienten bor, något som ska finansieras med statliga medel och det ska ske en tydlig styrning och uppföljning, så att ”de ekonomiska incitamenten för kortare köer stärks”.
Partierna vill också utreda och ta fram en nationell plan för att möta vårdplatsbristen och stärka all sjukhusvård.
”Regionerna ska få en prestationsbaserad ersättning när de klarar målet om att ta bort överbeläggningar och minska antalet undvikbara vårdskador. Åtgärden kommer leda till att fler vårdplatser uppstår där de gör som störst nytta”, står det i Tidöavtalet.
Även språktest för personal inom äldreomsorgen nämns, samt en analys av vad det skulle innebära för bemanningen.