Val 2022

SD vill förändra asylsökandes rätt till vård – hur starkt skyddad är den?

SD vill förändra asylsökandes rätt till vård – hur starkt skyddad är den?
Den hälso- och sjukvård och tandvård som regioner är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan uppehållstillstånd (papperslösa) skiljer sig mellan vuxna och barn. Barn har samma rättigheter till vård som de barn som är folkbokförda i landet. Foto: Getty Images.

Sverigedemokraterna har uttryckt en önskan att begränsa asylsökandes rätt till vård som inte kan anstå. Men kan politiker verkligen tumma på rätten till vård? Vårdfokus reder ut frågan med hjälp av Yana Litins'ka, doktor i medicinsk rätt, som konstaterar att vårdpersonal har stor makt att påverka – och att inskränkta rättigheter kan innebära sanktioner för Sverige.

22 september

I höstens val har Sverigedemokraterna plockat mandat både på riksnivå och i samtliga regioner utom Skåne. Något som har väckt farhågor om hur partiets framgång kan komma att påverka en jämlik sjukvård.

I en intervju som Vårdfokus gjorde dagen efter valdagen sade sig Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro exempelvis se vissa risker med partiets frammarsch, och vittnade om att många medlemmar uttryckt oro när det gäller områden där Vårdförbundet har en helt annan värderingsgrund än SD.

Men hur stor makt har egentligen politiska partier att tumma på rätten till en likvärdig sjukvård?

Vill formulera om lagtext

I Region Jönköpings län har SD tidigare i år uttryckt en vilja att inskränka asylsökandes rätt till ”vård som inte kan anstå”. SD i regionen anser att lagtexten i formuleringen är för luddigt formulerad och önskar ersätta den med ”rätten till akut vård”. Partiet vill alltså ta bort en del av den vård som ges till asylsökande idag.

– Det kan handla om alltifrån stora operationer till mindre ingrepp. Det är inte rimligt att ge den vården om man inte vet om personerna får stanna i Sverige eller inte. Däremot ska alla ha rätt till akut vård, sade Samuel Godrén (SD), regionråd, till SVT Nyheter Jönköping tidigare i år.

Vill även på riksnivå inskränka vård

På riksnivå har SD uttryckt liknande resonemang. I partiets sjukvårdspolitiska program 2022 står:

”För asylsökande vuxna och barn gäller att de bör erbjudas akutvård medan övrig vård finansieras på egen hand. Personer som vistas i landet illegalt ska endast få tillgång till akutvård, och dessutom ha betalningsansvar för denna”.

Fakta: Vård som inte kan anstå

I ett EU-direktiv (2003/9/EG artikel 15) fanns miniminormer för mottagning av asylsökande, inklusive hälso- och sjukvård som ska tillhandhållas. Detta är numera ersätt med EU-direktiv  2013/33/EU, som håller fast angående miniminormer för vård för asylsökande (artikel 19), och är en del av EU-rätten.

Enligt direktiv 2013/33/EU, som skyddar rätten till nödvändig sjukvård, ska medlemsstaterna se till att ”sökande får nödvändig hälso- och sjukvård som åtminstone ska innefatta akutsjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar och allvarliga psykiska störningar”. Medlemsstaterna ska också ”sörja för nödvändig läkarhjälp eller annan hjälp för sökande med särskilda mottagandebehov, inklusive lämplig psykisk vård när det behövs”.

Källor: EU-direktivet (2013/33/EU artikel 19) och Sveriges riksdag.

Kan man då lokalt eller på nationell nivå begränsa rätten till akut vård och vård som inte kan anstå?

– Nej. Det skulle strida mot EU-rätten och Sveriges internationella åtagande, blir svaret från Yana Litins’ka, doktor i medicinsk rätt och forskare i offentlig rätt vid Lunds universitet.

Vård för asylsökande har starkt stöd i EU-rätten, enligt Yana Litins’ka, juris doktor i medicinsk rätt, Foto: Lunds universitet.

I relation till asylsökande började begreppet vård som inte kan anstå att användas i Sverige i början av 1990-talet. Det var dock först år 2008 som vi fick vår första lag som innehöll begreppet.

– Orsaken till detta är inte att Sverige försökte vara snällt, utan för att Sverige har överlåtit viss beslutskompetens till EU, och behövde införliva ett EU-direktiv, säger Yana Litins’ka.

Detta innebär att brott mot direktivet kan tas till EU-domstolen, och att EU kan utfärda sanktioner mot det medlemsland som bryter mot det.

Begreppet vård som inte kan anstå, som är inskrivet i den svenska lagen, är enligt Yana Litins’ka likvärdigt med ”akutsjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar och allvarliga psykiska störningar”, som det beskrivs i EU-direktivet (2013/33/EU).

Begreppet är så mycket bredare än akut vård.

Yana Litins’ka, juris doktor i medicinsk rätt , Lunds universitet, om ”vård som inte kan anstå”.

Så vad kan det handla om för vård? Som exempel nämner Yana Litins’ka en patient med typ 2-diabetes.

– I vissa situationer kan den sjukdomen innebära akuta och allvarliga tillstånd. För att förhindra det kan man ha behov av vissa läkemedel. Då ryms den behandlingen inom vård som inte kan anstå, alltså nödvändig vård. Begreppet är så mycket bredare än akut vård, säger hon.

Likaså är smärtproblem vid vissa sjukdomar ibland allvarliga, men inte så allvarliga att de är i behov av akut vård. Även där blir vård som inte kan anstå aktuell.

– Akut vård är ganska snävt, medan vård som inte kan anstå framför allt är vård som är kopplad till människovärdesprincipen, säger Yana Litins’ka, och nämner ett annat exempel med ett par flyktingar från Ukraina, som hade drabbats av bröstcancer.

Eftersom kriget i Ukraina började ett par dagar innan de skulle opereras fick de inte möjlighet till operation i sitt hemland. I Sverige ingick sådana operationer däremot i vård som inte kan anstå.

Regioner har möjlighet att tolka direktivet bredare, men får inte tolka det snävare.

Yana Litins’ka, juris doktor i medicinsk rätt , Lunds universitet.

I verkligheten tolkas begreppet ändå ofta alldeles för snävt, enligt Yana Litins’ka.

– Regioner har möjlighet att tolka direktivet bredare, men får inte tolka det snävare. Det innehåller bestämmelser om en minimistandard som inbegriper människovärdesprincipen, positiva förpliktelser som rätten till liv, förbud mot tortyr och förnedrande behandling, framhåller hon.

Så i praktiken skulle en region – eller Sverige som land – kunna dras inför rätta i EU-domstolen för att ha brutit mot direktivet?

– Om en region eller vårdgivare väljer att inte följa den lagen kan det få konsekvenser. Och om Sverige väljer att avskaffa lagen om asylsökandes rätt till vård som inte kan anstå, bryter man mot EU-direktivet, vilket i sin tur i förlängningen kan leda till olika sanktioner, säger Yana Litins’ka.

Fakta: Barn har alltid rätt till vård

Följande vård räknas som vård som inte kan anstå: akut vård och behandling (omedelbar vård) vård och behandling som är mer än omedelbar vård, vård och behandling av sjukdomar och skador där även måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten.

Den hälso- och sjukvård och tandvård som regioner är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan uppehållstillstånd (papperslösa) skiljer sig mellan vuxna och barn. Barn har samma rättigheter till vård som de barn som är folkbokförda i landet.

Asylsökande ska betala vårdavgift med 50 kronor för besök hos läkare inom offentlig primärvård och för läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare. För annan sjukvårdande behandling, som ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården, ska de betala 25 kronor.

För att som vuxen få tillgång till fullständig subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård krävs att personen är bosatt (folkbokförd) inom en region eller är EU/EES-medborgare.

Källor: EU-direktivet (2013/33/EU artikel 19), Socialstyrelsen och Sveriges riksdag.

Fall som Ivo-anmälts

Några fall där vårdgivaren gått emot rätten till vård som inte kan anstå har anmälts till Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) de senaste åren.

Ett av dem, ett fall från 2015, handlar just om en patient med diabetes, där Ivo ansåg att begreppet vård som inte kan anstå tolkades för snävt och att patienten ifråga inte behandlades på ett sätt som var förenligt med nationella riktlinjer för diabetesbehandling. Ivo kritiserade Region Skåne för detta och för att vårdcentralens ledning blandade ihop begreppen akutvård och vård som inte kan anstå.

Ett annat ärende som Ivo-anmäldes 2016 handlar om en patient med hypertrofisk kardiomyopati (en sjukdom som gör hjärtmuskeln tjockare). Vårdpersonal ansåg att patienten behövde ICD, en pacemaker, inopererad. Chefläkaren tyckte dock att ICD inte skulle ingå i behandlingen. Patienten dog till följd av hjärtstopp. Enligt Ivo, som även i detta beslut riktade kritik mot vårdgivaren, borde pacemaker däremot ha omfattats i begreppet vård som inte kan anstå.

Ivo behöver i sådana fall inte hänvisa ända upp till EU-rätten, utan till lag om vård av asylsökande, men dessa lagar är i sin tur förankrade i EU-direktivet.

Yana Litins’ka är själv författare till en rapport, där hon kom till slutsatsen att vård som inte kan anstå även borde omfatta hjärt- och lungtransplantationer för asylsökande, något som även Statens medicinsk-etiska råd (Smer) kommit fram till.

Många medlemsstater, som Frankrike, Italien, Spanien och Norge, har bestämt att de ska erbjuda asylsökande all hälso- och sjukvård.

Yana Litins’ka, juris doktor i medicinsk rätt , Lunds universitet.

Andra medlemsstater tolkar direktiv mer generöst

EU-direktivet ger ett minimikrav, som alltså är bredare än ren akutvård. Var gränsen sedan går mot vård som inte kan anstå och elektiv vård är upp till varje medlemsland att besluta, enligt Yana Litins’ka. Flera medlemsländer har tolkat direktivet mer generöst än Sverige, berättar hon.

– Många medlemsstater, som Frankrike, Italien, Spanien och Norge, har bestämt att de ska erbjuda asylsökande all hälso- och sjukvård, säger hon.

Sverige är, liksom Danmark, däremot restriktiva på detta område, och uppfyller i sin nationella lagstiftning bara direktivets minimikrav.

Exakt vad som ingår i vård som inte kan anstå har dock inte fastställts. Socialstyrelsen fick för några år sedan uppdraget att reda ut vilka behandlingar som skulle ingå i begreppet, men svarade att en sådan lista inte var möjlig. Att det beror på situation och vilken bedömning vårdgivaren gör.

SD i Region Jönköpings län är dock inte ensamma om att anse begreppet luddigt. Men medan partiet vill inskränka det har andra regioner löst dilemmat med att i stället vidga begreppet, berättar Yana Litins’ka.

Orkar asylsökande i praktiken dra vårdgivare inför rätta? Är risken inte stor att vårdgivares brott mot direktivet aldrig anmäls, eller att det görs först när det är för sent?

– Tyvärr är det en risk med vilken del som helst av juridiken, som ju inte kan lösa allt. Det jag ser inom sjukvården är ändå att många yrkesverksamma försöker stödja asylsökandes möjlighet att få denna vård, säger Yana Litins’ka, och tillägger:

– Vårdpersonal har en väldigt stor makt över detta område, där makt ofta utövas mot en sårbar grupp människor som inte kan språket och inte känner till rättssystemet. Just därför är dessa frågor så viktiga att belysa. Det viktiga är att vårdförbunden och andra organisationer påminner om våra åtaganden enligt EU-rätten, men också enligt Europakonventionen och andra system för mänskliga rättigheter.  

Vårdfokus har sökt Sverigedemokraternas sjukvårdspolitiska talesperson och partiets presstjänst på riksnivå, samt regionråd Samuel Godrén (SD) i Region Jönköpings län, för en kommentar.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida