Sanna Björkman: Seriemördande sjuksköterska sätter ljuset på ett otryggt sjukvårdssystem
Sjuksköterskan Charlie Cullen misstänks för att ha tagit livet av över 400 patienter i USA innan han till slut kunde dömas för 29 av fallen. I den nya filmen The Good Nurse riktas skarp kritik mot den amerikanska sjukvården där risken för stämningar väger tyngre än människoliv, skriver Vårdfokus reporter Sanna Björkman.
När den ensamstående sjuksköterskan Amy, spelad av Jessica Chastain, får en ny kollega på natten underlättas hennes liv också privat. Den sympatiska Charlie (Eddie Redmayne) blir snabbt en nära vän som ställer upp både med att svara på ringningar och finnas där för Amy och hennes två döttrar i vardagen.
Men ganska snart börjar Amy ana att något inte står rätt till. Efter att en äldre patient avlider under oklara omständigheter på avdelningen startar sjukhuset en internutredning. Polisen kopplas motvilligt in av ledningen som gör allt för att hindra utredningen av rädsla för att bli stämda av anhöriga. Samtidigt fortsätter mystiska dödsfall att ske på intensivvårdsavdelningen där Charlie och Amy arbetar.
Amy dras i polisernas arbete och innan hon vet ordet av blir hennes fackkunskaper om läkemedel och avdelningsrutiner viktiga pusselbitar i jakten på mördaren. Med stort mod deltar hon i arbetet, trots att det väcker motstridiga känslor att vittna mot en kär kollega.
Filmen, som hade premiär på Netflix i veckan, bygger på en sann historia och en bok med samma namn av Charles Graebers. Verklighetens Charlie Cullen hann arbeta på ett tiotal olika sjukhus över hela USA innan han till slut avslöjades i New Jersey. Mordvapnet var ofta en cocktail av insulin och hjärtmedicinen digoxin som han injicerat i oanvända dropppåsar på läkemedelsrummet innan de gavs till patienterna. En bugg i programmet som loggade medicinuttag gjorde att han kunde dölja sina stölder.
The good nurse är ingen traditionell skräckfilm om seriemördare. I stället för att gräva i Charlie Cullens psyke väljer den danska regissören Tobias Lindholm att rikta skarp kritik mot det amerikanska sjukvårdssystemet. Hur kunde en sjuksköterska få anställning efter anställning trots att kollegor och anhöriga redan tidigt i hans karriär uppmärksammade arbetsgivaren på att något var fel? Vid samtliga sjukhus valde ledningen att lägga locket i rädsla för att bli stämda och sade bara upp honom. På grund av skriande sjuksköterskebrist fick han snabbt nytt jobb på ett annat sjukhus utan att några referenser togs.
Även sjuksköterskan Amy är ett offer för det amerikanska sjukvårdssystemet. Hon är svårt hjärtsjuk, men kan inte sättas upp på transplantationslistan utan den sjukvårdsförsäkring hon kan få först efter ett års anställning. I stället kämpar hon sig igenom nattpassen med andningssvårigheter och bröstsmärtor och klarar det mycket tack vare stöd från kollegan Charlie.
Filmteamet har gjort sin research väl – här behöver kåren sällan förfäras över felaktiga skildringar av yrket även om personalens långärmade undertröjor inte lever upp till svenska hygienkrav. Textningen lämnar dock mer att önska för att slippa översättningar av engelskans nurse till ”syster”.
Charles Cullen dömdes 2006 till elva livstidsstraff och får söka nåd först år 2388 när han är 428 år gammal.
Sanna Björkman är reporter på Vårdfokus.