Sjuksköterskor beredda att vårda flyktingar i hamnen

På plats i ankomsthallen står sjuksköterskorna Jenny Wistrand och Thomas Bergström och håller ögonen på de som ser extra bleka ut. Många flyktingar från Ukraina anländer med färjan varje dag. En är höggravida Mariia Lysenko, som kom för två veckor sedan. Ombord idag är resten av kvinnorna i hennes familj.
I ankomsthallen är det ett myller av människor. De flesta är kvinnor och barn i alla åldrar. De väntar på att komma förbi passkontrollen och registrera sig hos Migrationsverket. Vissa blir sedan hämtade av släktingar, vänner eller bekanta. Andra åker vidare med Migrationsverkets bussar till tillfälliga boenden.
Den ideella organisationen Refugee Stockholm kommer med mellanmål och leksaker till de minsta som tappar tålamodet. Resan har varit 18 timmar lång från Gdansk i Polen, hit till Nynäshamn utanför Stockholm. För flyktingarna är det bara sluttampen på resan, som tagit sig ut från Ukraina och norrut genom Polen.
Mitt i hallen står två grönklädda sjuksköterskor med neonvästar. Det är Jenny Wistrand och Thomas Bergström, från Aisab ambulans i Region Stockholm.
– Vi tittar speciellt efter de som ser bleka och medtagna ut. Det kan gälla både barn och vuxna, säger Thomas Bergström, ambulanssjuksköterska.

Sjuksköterskor från ambulansen
Både han och kollegan arbetar halva sin tid som sjuksköterskor i ambulansen och halva tid i den prehospitala sjukvårdsledningen. Det är den gruppen sjuksköterskor som bemannar passen i Nynäshamnsterminalen när färjorna från Polen kommer in, och även färjorna från Rostock i Tyskland, som är en annan rutt flyktingar anländer via, om än färre.
– Än så länge mår de flesta rätt bra fysiskt, sett ur vårt akutperspektiv. Min personliga reflektion är att de svårt sjuka haft svårt att komma i väg. Men det är klart att de är medtagna efter flykten, säger han.
Vårsolen skiner över hamnområdet och vattnet glittrar. Bredvid färjan till Polen ligger Gotlandsterminalen, som för många svenskar är förknippade med glada sommarminnen. Det vet inte de ukrainska flyktingarna som just kommer ut på parkeringsområdet, vissa för att åka med Migrationsverkets bussar, vissa för att bli hämtade av släkt eller vänner, några för att med stora väskor och barnvagn gå vidare mot pendeltåget.

Flydde – väntar tvillingar
Mariia Lysenko kom till Sverige för två veckor sedan med sina två barn. I dag är hon tillbaka i hamnen för att hämta sin mamma och syster, som just anlänt i terminalen.
Mariia Lysenko är gravid i åttonde månaden med tvillingar. När kriget startade i februari ville hon först inte lämna Ukraina. Men hennes man, som är kvar, övertalade henne att fly med de två barnen och kunna föda deras småsyskon i ett säkert land.
Hon kom hit med hjälp av Facebookvännen Iryna, som bor i Sverige med sin familj sedan flera år. För femton år sedan studerade de tillsammans i Kiev, men sedan dess har de aldrig talats vid, utan bara gillat varandras inlägg då och då. När kriget utbröt tog de kontakt. Iryna har hjälpt Maria Lysenkos familj att hitta ett tillfälligt rum att bo i, och med kontakter hos mödravården och Migrationsverket.
Marias mamma Olena Chukhareva ser utmattad ut efter båtresan. Tills nyligen bodde hon i staden Irpin två mil utanför Kiev.
Bilder på sitt attackerade höghus
Hon ser förtvivlad ut när hon visar bilder i telefonen på höghuset där hennes lägenhet ligger i Irpin. Fasaden har flera svarta kratrarna där lägenheter träffats. Fönstren har splittrats och betongen rasat ner.
Hon pratar länge och intensivt på ukrainska och Iryna översätter till svenska.
Irpin har varit hårt attackerad, om och om igen, av ryska trupper. Invånarna har evakuerats till Kiev, vilket var krävande och riskfyllt, för broar och vägar var till delar söndersprängda.
– Men sedan kom attackerna när oss i Kiev också. Vi fick lov att ta oss till tåget och fly. Det hörs hela tiden skott och attacker. Det hördes hela tiden skott och attacker. Det gick inte att promenera på gatorna längre, utan risk för livet. Vi var väldigt rädda, säger mamman.
Hon flydde tillsammans med sin andra dotter, Mariias syster, som också är gravid och står bredvid henne i hamnen.
Ska nu få träffa en barnmorska
Mariia Lysenko håller sig om sin stora mage, med händerna som skydd mot de två liven där inne. Snart ska hon träffa en barnmorska i Sverige, men förlossningen har hon knappt hunnit tänka på de senaste skräckfyllda veckorna.
– Det är så skönt att mamma och min syster också kommit hit. Jag har varit så rädd. Men min man, som nu är militär, oroar jag mig för hela tiden. Han säger när vi pratar att allt är lugnt där han är. Men sedan ser jag på nyheterna hur hårda striderna är.
Ut på parkeringsplatser kommer också de svenska sjuksköterskorna. Nu har alla flyktingar passerat och ingen behövde deras hjälp idag. De delade ut ett papper med information på engelska och ukrainska om hur de kan få vård i Stockholm. De kan ringa 1177 eller ta kontakt med närmaste vårdcentral.
– Andra dagar har vi hjälpt personer med till exempel högt blodtryck. Vi har träffat personer med diabetes som åkt ifrån sin blodsockermätaren eller inte fått med sig tillräckligt med insulin, säger Thomas Bergström.
Barn med feber
Flera barn med feber har de behandlat med Alvedon. Ambulanssjuksköterskorna har beredskap även för mer allvarliga tillstånd som hjärtinfarkt.
På plats utanför finns även en jourläkarbil. Vid ett tillfälle hittills har de behövt köra en flykting med ambulansen till sjukhus.
De är hela tiden medvetna om att de flestas största problem är trauman från attackerna och flykten, och oro för anhöriga.
– En viktig del av vår roll här är att verka trygghetsskapande. Bara att finnas här visar att det går att få hjälp, även medicinsk i Sverige. Sedan är det en trygghet även för polisen och Migrationsverket, att veta att vi kan ta hand om akuta behov och de kan fokusera på sina uppgifter, säger Jenny Wistrand.
För krisstöd tar de stöd av Posom, gruppen för psykiskt och socialt omhändertagande, som finns i många kommuner. I allvarliga, akuta tillstånd kan de även ringa dit psykiatriambulansen, PAM.
”Känns bra att finnas till hands”
Även om de båda är erfarna ambulanssjuksköterskor och har sett många livsöden, är de nu berörda av krigsutbrottet och att se flyktingarna komma gående med barn och stora väskor i ankomsthallen.
– Man är ju till stora delar hjälplös inför vad som sker i kriget. Men just här känns det bra att kunna finnas till hands. Om vi bär med oss något så har vi möjlighet till krisstöd och också kamratstöd bland kollegor på ambulansen. Vi ska också kunna uppmärksamma om en kollega verkar ha behov av stöd, säger Jenny Wistrand.
Flyktingar från Ukraina
- Efter krigets utbrott har 21 262 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige.
- De som kan visa upp ett giltigt biometriskt pass vid gränsen till Sverige får stanna här utan visum i upp till 90 dagar.
- Enligt massflyktsdirektivet kan ukrainska medborgare som lämnat landet efter den ryska invasionen få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, och få hjälp med kost och logi, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.
- När många människor är på flykt ökar risken att utsättas för våld, förtryck och utnyttjande. Människor som flyr kriget i Ukraina är nu extra utsatta. Det gäller särskilt kvinnor och barn. (Migrationsverket, 24 mars 2022).