Sommarbonus sänks i fyra regioner – Vårdförbundet kritiskt
Det ser ut som att de allra flesta kan få fyra veckors sammanhållen semester om så önskas, men det finns schemaluckor att fylla. En lösning är sommarbonusar, som sänkts i fyra regioner.
Sommarplaneringen är i full gång i vården. Samtliga 21 regioner har svarat på Vårdfokus enkät, av dessa uppger 12 att de som önskar kommer få fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Även i de övriga regionerna ser det ljust ut men det går ännu inte att ge definitiva besked.
Samtidigt finns det schemaluckor i alla regioner. En vanlig lösning är att erbjuda personalen en bonus för att flytta sin semester, vanligtvis till maj-juni eller augusti-september. Dessa finns i alla regioner förutom i Skåne, Jönköping och Sörmland.
Oförändrat på de flesta håll
Bonusarna är utformade på olika sätt. En del ger ett procentpåslag på grundlönen, andra har fasta ersättningar per flyttad dag eller vecka, där summan i vissa fall kan stiga ju mer av ens semester som säljs. Västernorrland och Norrbotten har bland de högsta ersättningarna, 25 000 kronor per flyttad vecka.
De flesta regioner har samma ersättning som förra året. Men den blir lägre i Uppsala, Örebro, Gävleborg och Dalarna. I Örebro sänks den från 18 000 till 15 000 kronor per vecka för att ligga i nivå med omkringliggande regioner.
Tillbaka till rimlig nivå
I Dalarna sänks bonusen på ett liknande sätt, från 3 000 till 2 500 kronor per flyttad semesterdag. Per Segerros, HR-chef i Region Dalarna, förklarar att det delvis hänger samman med den ansträngda ekonomin, men det finns även kopplingar till covid.
– Under pandemin ökade behovet av att få in personal under sommaren, då ökade även sommarersättningen rejält. Nu vill vi återgå till en nivå som vi tycker är rimlig, det gäller att balansera verksamhetens behov mot personalens behov av ledighet. Vi har blivit bättre på att planera och samarbeta under somrarna, förhoppningsvis behövs det ingen bonus längre fram, säger Per Segerros.
Fel att sänka tycker facket
Marion Vaeggemose, ordförande för Vårdförbundet Dalarna, ser helst att medlemmarna är lediga i sommar.
– Vi är för få i förhållande till uppdraget, vi jobbar övertid och får förskjuten arbetstid. Det är nu man behöver vara ledig, säljer man bort semestern är risken stor att man inte kan vara ledig i höst när verksamheten snurrar för fullt. Om det är så att arbetsgivaren måste få in personal under sommaren ska bonusen vara rejält tilltagen som kompensation för det man förlorar. Att sänka är fel väg att gå, säger hon.
Kritiserar omflyttning av personal
Det är inte bara bonusar som används för att få ihop sommarsemestrarna i Dalarna. Det sker en viss neddragning av vårdplatser, en del avdelningar stängs eller slås samman och personal inom exempelvis mottagningsverksamhet kan behöva hoppa in i slutenvården. Personal kan även fortsättningsvis komma att åka från Falun för att täcka upp på iva i Mora åtta mil bort, en lösning där personalen oftast bor på plats i Mora en vecka i taget.
– Det är inte ett rimligt avstånd eller sätt att bli förflyttad, vi är kritiska till det. Det påverkar ens familje- och privatliv. Man uppmanar till flexibilitet, men jag tycker att man utnyttjar personalens vilja att hjälpa till. Blir det långvarigt påverkas arbetsmiljön negativt, säger Marion Vaeggemose och fortsätter:
– En del kan känna sig obekväma med att jobba på en annan arbetsplats, särskilt om de inte ges ordentliga introduktioner. Vårdförbundet tycker att arbetsgivaren missbrukar sin arbetsledningsrätt på grundval av personal- och kompetensbristen.
Alla ska få bra inskolning
Per Segerros bekräftar att parterna diskuterat förflyttningar av personalen. Han säger att det ska ske på ett så ordnat sätt som möjligt, att personalen får besked långt i förväg och att tillräcklig inskolning genomförs för att den enskilde ska känna sig trygg.
– Vi strävar efter tidiga besked om omflyttningar och att inskolningen individanpassas. En del har färska erfarenheter av att jobba på en annan avdelning och kan snabbt komma in i det, andra har varit borta från slutenvården längre tid och behöver då få möjlighet till en mer omfattande inskolning, säger Per Segerros.