Starkt forskningsstöd för 11 timmars dygnsvila
Den stärkta rätten till 11 timmars dygnsvila för sjuksköterskor är central för att minska stressrelaterad ohälsa. Flera nya forskningsrön stödjer just behovet av den sammanhängande dygnsvilan, enligt Göran Kecklund, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
När forskaren Göran Kecklund får välja en enda enskild arbetstidsåtgärd som gör mest för att minska ohälsan i arbetslivet, väljer han just dygnsvilan. Nya studier visar att hjärt- och kärlsjukdomar ökar hos personer som inte får en sammanlagd dygnsvila på minst 11 timmar.
– Inom vårdsektorn finns en tradition av kort dygnsvila, som kanske kan vara svår att släppa. Men den strider så uppenbart mot det vi numera vet om återhämtning. Fler och fler studier visar att ständiga nattpass och kort dygnsvila medför de största hälsoriskerna.
Många tror fortfarande att skiftarbetet är roten till det onda, men forskningen pekar åt ett annat håll, enligt Göran Kecklund. Dubbelpass och regelbundet övertidsarbete med veckoarbetstid som överskrider 50 timmar, utan tillräcklig dygnsvila är farligast på sikt, särskilt när arbetsbelastningen är hög. Samtidigt är det viktigt att personalen får vara delaktiga i att utforma sina scheman och arbetstider, framhåller Göran Kecklund.
– Om det inte finns en ”självvalskomponent” tycker personalen att det är ännu mer belastande. Min bild är att man ska vara rätt tillåtande vad gäller scheman, men det måste finnas gränser. 11 timmars dygnsvila är en sådan gräns som behöver hållas. Att någon enstaka gång per månad ha dygnsvila som är kortare än 11 timmar innebär inga hälsorisker, men förekommer kort dygnsvila varje vecka ökar risken för stress och otillräcklig återhämtning.
Göran Kecklund har arbetat med schemamodeller och frågan om återhämtning i vitt skilda branscher. Från vårdsektorn får han många frågor om arbetstidsmodeller och också larmrapporter om extrema sätt att förlägga arbetstider. I forskningen finns fortfarande kunskapsluckor kring specifika arbetstidsmodeller som förekommer idag.
– Vissa väljer kanske att arbeta enligt extrema varianter och klarar av det. Samtidigt finns det personer som är mer sårbara och inte orkar med avvikelser från rekommendationerna, säger Göran Kecklund.
Tips från forskningen:
Nedan följer forskningsbaserade råd från Region Skåne – från en webbutbildning om hälsosam schemaläggning för skiftarbete inom vården, framtagen i samarbete med Göran Kecklund. Utbildningen är gratis och tillgänglig för alla.
- Tänk på att en spridning av arbetsdagar och lediga dagar i stället för komprimerad arbetstid och långledighet ger bäst hälsoeffekter.
- Tänk på att rotera ditt schema enligt principen förmiddag-eftermiddag-natt-ledigt. Då störs din dygnsrytm så lite som möjligt.
- Tänk på att kvällspass helst inte ska följas av morgonpass. Det är svårt att hinna med återhämtningen då.
- Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör inte följas av morgonpass.
- Tänk på att 11 timmars ej schemalagd tid (dygnsvila) under varje period om 24 timmar ger bäst möjlighet till återhämtning. Med återhämtning menas t ex nedvarvning, vila, avkoppling, umgänge, fysisk aktivitet, sömn och andra återhämtande aktiviteter.
Rekommendationerna från forskningen vad gäller scheman och arbetstider är ofta generella. Eftersom vårdsektorn har en hög arbetsbelastning, anser Göran Kecklund att det krävs ytterligare åtgärder och nytänk från arbetsgivarhåll för att locka och behålla personal som ska orka jobba ett helt yrkesliv.
– Det största problemet för skiftarbetande personal är inte arbetstiderna utan arbetsbelastningen. Den måste ner, personalen måste få ta pauser och raster och man måste hitta rätt bemanningsnivå.