Sticket som sparar tid och vårdplatser
Snabbare diagnos och kortare vårdtid på akuten. Det är vinsten när ambulanspersonalen i Kungsbacka tar blodprov för att mäta troponin hos patienter med bröstsmärta. Ambulanssjuksköterskan Kristoffer Wibrings forskning har lett fram till det världsunika arbetssättet.
Varje år åker ambulansen i Region Halland på 3 000 larm där patienter drabbats av bröstsmärta.
– Bara här i Kungsbacka är det i genomsnitt två per dygn och därmed en av våra vanligaste kontaktorsaker. När jag började här kallade en äldre kollega det för vår motsvarighet till räddningstjänstens automatlarm. De leder sällan till en slutdiagnos om allvarlig sjukdom men vi kör nästan alltid patienterna till en akutmottagning, säger Kristoffer Wibring, ambulanssjuksköterska och verksamhetsutvecklare i Region Halland.
Femton procent av patienterna har ett livshotande tillstånd som hjärtinfarkt, propp i lungan eller aortaneurysm.
– Man brukar säga att ”tid är muskel”. Ju tidigare patienten får vård vid hjärtinfarkt desto mer hjärtmuskel kan vi spara. Det finns såklart en skala i hur bråttom det är, men grundprincipen är att ju fortare desto bättre.
Bättre riskbedömning
Efter ett par år som ambulanssjuksköterska började han fundera på om det gick att skruva på rutinerna så att dessa patienter identifierades tidigare i vårdkedjan, och direkt kunde köras till ett sjukhus med resurser att genomföra PCI (percutan coronar intervention), så kallad ballongvidgning.
Kristoffer Wibring sökte forskarutbildningen vid Göteborgs universitet med inriktning mot diagnostik och vård vid akuta och kritiska tillstånd.
Problem-lösning-resultat
Problemet
Bröstsmärta är ett av de vanligaste symptomen vid ambulansutryckningar, men få larm leder till en allvarlig medicinsk diagnos.
Endast tre procent av kan identifieras som hjärtinfarkt redan i ambulansen. Majoriteten av patienterna har ingen allvarlig sjukdom – ändå hanteras alla efter samma rutin och körs till akutmottagningar, där provtagning och bedömning kan dra ut på tiden, samtidigt som det är lång kö och ont om platser.
Lösning
Ett prov som mäter mängden Troponin i blodet tidigareläggs i vårdkedjan, och tas nu i ambulansen i stället för på akuten.
Labbresultatet blir klart snabbare. Uppföljande prov tas tidigare och beslut om fortsatt behandling påskyndas.
Resultat
Patienter som tagit Troponinprov i ambulansen har i snitt 20 minuter kortare vistelsetid på akuten.
De med hög sannolikhet för hjärtinfarkt tjänar mest tid – och lämnar akuten cirka en timma tidigare än förut och får avancerad vård snabbare.
Totalt frigörs 25 dygnsplatser per år på akutmottagningarna.
Arbetssättet kräver inga utbildningsinsatser och både kostnaden och tidsåtgången är minimal.
– Min forskning handlar om hur ambulansen kan bli bättre på att riskbedöma patienter med bröstsmärta. Problembilden var att patienter med väldigt skilda behov behandlades så lika. Tesen var att det borde gå att individanpassa vården bättre.
Fokus hamnade på troponin, det hjärtspecifika protein som ”läcker” ut i blodet hos personer med hjärtinfarkt. När patienten kommer till akutmottagningen tas ett blodprov för att mäta mängden troponin vid ankomsten och sedan ett till för jämförelse.
Kristoffer Wibring såg en effektiviseringspotential om det första blodprovet togs redan i ambulansen.
– Om det tas prehospitalt kan det gå direkt till labbet när vi kommer till akuten. Eftersom vi har i snitt 30–45 minuters resväg minskar tidsintervallet till nästa prov och därmed också till beslut om vidare behandling. Tidigare forskning visar att man kan göra bra bedömningar utifrån just troponin.
Kul att sticka
Arbetssättet har nu införts i Region Halland.
– Det är en minimal intervention som inte kräver några utbildningsinsatser och väldigt lite merjobb eftersom vi normalt ändå sätter en infart så att patienten är förberedd när den kommer till akutmottagningen. Mätningar visar att vårdtiden i ambulansen förlängs med två och en halv minut.
Kostnaden är också försumbar: ett par kronor för provrören. Dessutom upplever han att många kollegor tycker att det är kul.
– De praktiska momenten – att sticka och ta prover – är en rolig del av yrkesutövandet, som man kanske inte gör så ofta som ambulanssjuksköterska.
Effekten för både patienterna och verksamheterna är betydande enligt hans uppföljande beräkningar. I snitt tillbringar patienter som tagit troponinprovet i ambulansen 20 minuter kortare tid på akuten. För de med allvarligast tillstånd minskar vårdtiden på akuten med en timma. Totalt frigörs 25 dygnsplatser per år.
– Alla vinner på det. Akutmottagningen slipper ha patienterna liggande där i onödan och patienter som inte är allvarligt sjuka slipper lång väntan på provsvar och får en kortare vistelsetid på sjukhus, något som tar kraft och energi.
Ny teknik vässar metoden
Nästa steg blir att analysera proverna redan i ambulansen. Kristoffer Wibring har fått forskningsmedel som finansierat utrustning för prehospital analys av troponin. Just nu testas tekniken på fyra platser i landet: Kungsbacka, NU-sjukvården, Sahlgrenska och Skaraborg. I kombination med AI tror han att det kan leda till ännu snabbare riskbedömning, när datorn lägger samman symtom, vitalparametrar, ekg, troponin, ålder och sjukdomshistorik.
Varför har inte fler infört det här arbetssättet?
– Dels handlar det om att se problembilden, dels om att ambulansen initierar något som inte är till direkt nytta för dem. Man behöver tänka utanför sina egna verksamhetsgränser. De som har störst nytta av detta är ju akuten. På en del sjukhus finns en gammaldags syn på ambulansen som enbart en transportverksamhet. Och ingen skulle ju be taxichaufförer att ta blodprov!