Stine Christophersen: ”Det behövs fler visselblåsare i vården”
När vårdbiträdet Stine Christophersen gick ut i media och larmade om brister i vården under pandemin fick hon en skriftlig erinran av sin arbetsgivare. Två av hennes chefer fälldes för brott mot meddelarskyddet. Snart kommer Högsta domstolens besked i fallet.
Det har gått över fyra år sedan Stine Christophersen blev en visselblåsare. I en artikel i Expressen vittnade hon och flera av hennes kollegor om hur coronasmittan spred sig som en löpeld bland de äldre och sköra på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm. Det saknades skyddsutrustning och eftersom det var brist på personal gick det inte att bedriva den kohortvård som Attendo informerade närstående om att de bedrev.
Visselblåsning ledde till en varning
Stine Christophersen var den enda som ställde upp med namn och bild i tidningen. Några dagar efter att artikeln publicerats kallades hon upp till Attendos huvudkontor. Under mötet med hr-chefen och två andra chefer, som Stine Christophersen spelade in med sin mobil, fick hon en skriftlig erinran då de ansåg att hon brutit mot lojalitetsplikten.
– Det var så hemskt. Jag var skiträdd under hela mötet och trodde att de hade hittat ett kryphål i lagen som gjorde att jag låg väldigt risigt till. Tänk om de skulle stämma mig för att de förlorat miljoner? Nu i efterhand önskar jag att jag stått på mig mer, säger Stine Christophersen.
Det här gäller om du vill prata med media
Meddelarfrihet
Alla som bor i Sverige har rätt att prata med journalister, så kallad meddelandefrihet.
Källskydd
Du har rätt att vara anonym och journalisten får inte röja en anonym källa.
Meddelarskydd
Är du anställd i stat, region, kommun eller kommunalt bolag har du extra skydd genom meddelarskydd. Det består av två delar — efterforskningsförbud och repressalieförbud. Det innebär att arbetsgivaren inte får efterforska vem som lämnat ut informationen. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa den som varit i kontakt med medier. Om arbetsgivare bryter mot detta kan den dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Meddelarskyddet gäller även i privat vård som är offentligt finansierad.
Sekretess
Meddelarskyddet gäller inte sekretessbelagda uppgifter som till exempel rör rikets säkerhet och brottsförebyggande arbete. Det gäller inte heller sekretessbelagda uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, till exempel inom vård och omsorg.
Privat vård
Arbetar du i privat vård har du meddelarfrihet, men inte meddelarskydd. Som anställd måste du i första hand vara lojal med arbetsgivaren och inte lämna ut uppgifter som kan skada företaget, till exempel affärshemligheter. Vad som är affärshemlighet avgör oftast arbetsgivaren.
Privata arbetsgivare kan inte hindras att forska efter vem som har talat med media och den som läcker uppgifter kan i värsta fall bli av med jobbet.
Kravet om lojalitet med arbetsgivaren gäller inte om det rör uppgifter om brottslig verksamhet som kan ge fängelse, eller om det anses motiverat att allmänheten av andra skäl behöver känna till uppgifterna som lämnas ut.
Vem får visselblåsa?
I december 2021 kom visselblåsarlagen som ger alla anställda i offentlig och privat verksamhet rätt att slå larm om missförhållanden internt eller i verksamheten.
Alla arbetsgivare med fler än 50 anställda måste ha en visselblåsarfunktion. De anställda ska anonymt kunna kontakta någon visselblåsaransvarig för att slå larm. Arbetsgivaren får inte efterforska, straffa eller diskriminera den som har slagit larm.
Visselblåsarlagen omfattar även arbetssökande, volontärer, egenföretagare, praktikanter, personer i företagsledning, verksamma aktieägare, underleverantörer, entreprenörer och de som har slutat i någon av dessa funktioner.
Meddelarskydd gäller i vården
Vårdpersonal har rätt att berätta i media om missförhållanden på sin arbetsplats. Det är en viktig del av patientsäkerheten och det skyddas av den så kallade meddelarfriheten. Arbetsgivaren får inte heller efterforska vem som har uttalat sig eller utdela repressalier till den som pratat med journalister.
Trots att Stine Christophersen arbetat över tio år i vården var hon osäker på vilka rättigheter hon hade som anställd. Innan hon pratade med Expressen försökte hon läsa på i olika lagtexter, men det blev inte så mycket klokare av det. En sak visste hon dock.
– Om jag inte säger något nu måste jag leva med det resten av mitt liv. Då blir jag en person som inte säger ifrån, säger Stine Christophersen.
Fick hjälp att tolka lagen
Till slut fick hon hjälp av en bekant med fem bröder som alla hade olika höga positioner, bland annat i vården.
– I en messengergrupp pratade vi om hur jag skulle göra och fick besked att meddelarfrihet trumfar lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Då bestämde jag mig för att ställa upp i artikeln, säger Stine Christophersen.
Det som hände Stine Christophersen skildras i radiodokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” som kom ut 2022. Dokumentären ligger också till grund för den bioaktuella filmen Så länge hjärtat slår där Bianca Kronlöf spelar rollen som vårdbiträdet Hanne.
Cheferna fälldes för brott mot meddelarskyddet
Stine Christophersen skrev aldrig under den erinran hon hade fick på mötet. Tillsammans med representanter från fackförbundet Kommunal försökte hon få den ogiltigförklarad, men det var först efter uppmärksamheten från radiodokumentären som arbetsgivaren gick med på det. Stine Christophersen har fått en offentlig ursäkt av företaget som också meddelat att de utbildat alla chefer om lagen om meddelarskydd.
Efter att dokumentären publicerats gjordes en anmälan mot tre chefer på Attendo för brott mot meddelarskyddet. Två av dem dömdes till böter både i tingsrätten och hovrätten. Domen har överklagats till Högsta domstolen som väntas lämna besked om under oktober månad.
Stine Christophersen var målsägande i tingsrätten, men har sedan dess inte varit involverad i rättsprocessen.
– Jag orkade inte mer. Det jag kunde göra var att vara med i dokumentären och berätta min historia.
Vill se fler visselblåsare
Hon stannade kvar på Sabbatsbergsbyn i tio månader efter att den värsta turbulensen lagt sig.
– Jag gillade mitt jobb. Det hade varit ett väldigt välfungerande äldreboende innan Attendo tog över. Det är klart att det är jobbigt att ha en konflikt på jobbet, men jag träffade inte mina chefer så mycket eftersom jag arbetade natt. Jag fick mycket stöd av mina kollegor.
I dag har Stine Christophersen lämnat vården och skolat om sig till journalist.
– För mig känns det som det sätt man kan göra skillnad.
Blev det någon förändring på arbetsplatsen?
– Jag tror inte det ändrade så mycket för patienterna, men kanske har jag sått ett frö till förändring. Det behövs fler visselblåsare i vården.
Stine Christophersen hoppas att fler ska våga göra sin röst hörd.
– Det är viktigt för patienterna, alla har rätt att få den vård och omsorg de behöver. De äldres talan måste föras av personalen om de inte kan göra det själva. Och som skattebetalare har man rätt att få insyn i vad som händer i vården. Vi ska ju alla bli gamla någon gång.