Uppsats

Studenter: Vi behöver öva akuta situationer

Studenter: Vi behöver öva akuta situationer
Sofia Johansson och Sandra Andersson vill att sjuksköterskestudenter blir bättre förberedda på verkligheten. Foto: Privat

Nyutexaminerade sjuksköterskor tvivlar på sin förmåga och känner sig misslyckade när de ber om hjälp. Det konstaterar Sandra Andersson och Sofia Johansson, som skrivit en kandidatuppsats om hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten.

Sjätte terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Halmstad är praktikintensiv. Sandra Andersson är just nu på vårdcentralen i Oskarström och Sofia Johansson på en psykiatrimottagning i Falkenberg.

Båda har arbetslivserfarenhet från vården sedan tidigare. Sandra Andersson var undersköterska i sex år innan hon började utbilda sig till sjuksköterska. Sofia Johansson har jobbat som vårdbiträde ungefär lika länge.

— Som undersköterska har jag nog inte förstått vilket stort ansvar sjuksköterskorna har. Det är enormt! säger Sandra Andersson.

I våras blev deras gemensamma kandidatuppsats klar. Det är en litteraturstudie där de analyserar elva vetenskapliga artiklar som handlar om situationer där sjuksköterskans kompetens varit avgörande för patientsäkerheten i samband med att tillståndet plötsligt försämrats.

Resultatet visar att bemanning och arbetsmiljö är viktiga faktorer som påverkar möjligheten att upptäcka försämring i ett tidigt skede.

— Sjuksköterskan jobbar närmast patienten. Underbemanning eller för många administrativa uppgifter gör att man inte hinner vara ”bedside” tillräckligt mycket, säger Sofia Johansson.

Dåliga relationer

Kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska är en annan aspekt i de studerade artiklarna. I ett fall blev sjuksköterskan utkörd ur rummet när läkaren pratade med patienten, i ett annat informerade inte läkaren om att en viss medicinering satts in.

— Den typen av dåliga relationer reagerade vi starkt på. När läkarens medicinska bedömning stod över sjuksköterskans omvårdande bedömning. Om det sedan uppstod komplikationer tvingades sjuksköterskan ibland att skydda läkaren, säger Sofia Johansson.

Då är det viktigt att stå på sig, konstaterar de. Men det är svårt när man saknar rutin. Enligt de vetenskapliga artiklarna tvivlar nyutexaminerade sjuksköterskor ofta på sin förmåga och känner sig misslyckade när de ber om hjälp.

Tips från Sandra och Sofia:

  • På praktiken: Prata med din vfu-handledare om hur ni ska agera om det uppstår en akut situation, till exempel att en patients tillstånd plötsligt försämras. Kan du få kliva in och hjälpa till om det finns möjlighet? Eller ska du backa och se på?
  • Ny på jobbet: Våga visa dig svag. Om du är osäker på ett moment — be att en kollega står bredvid och stöttar.
  • Upptäcka försämring: Titta, prata, lyssna — se helheten bortom kliniska parametrar som andningsfrekvens och blodtryck. Var trygg med att det tar tid att få erfarenhet.

— Det gäller att lära sig att se bortom vitala parametrar — att lyssna, titta och prata med patienten. Då kan man upptäcka avvikelser på ett tidigt stadium. Det handlar till viss del om intuition, man känner att något inte stämmer, säger Sofia Johansson.

Men den kliniska blicken kan ta lång tid att utveckla.

— Man behöver ha sett och upplevt samma situation förut för att veta hur man ska hantera den, säger Sandra Andersson.

Öva mer på akuta situationer

Arbetet med uppsatsen har fått dem att reflektera över yrkesrollen, sjuksköterskans ansvar och hur vården är uppbyggd. Vetskapen om att erfarenhet kan vara så avgörande för patientsäkerheten är stressande. Därför efterlyser de fler praktiska moment på utbildningen.

— Glappet mellan teori och praktik blir ju ofta en chock. Man förväntar sig att det ska vara på ett visst sätt och så är verkligheten helt annorlunda. Då kan man känna sig nollställd: ”Har jag någonsin lärt mig det här?”, säger Sofia Johansson.

Ett problem som både hon och Sandra Andersson har upplevt, och som har stöd i den litteratur de läst, är att studenter sällan får möta de allra sjukaste patienterna.

— Det är just de akuta situationerna vi behöver öva mer på. När vi får våra legg innebär det att vi har lika stort ansvar som de med många år i yrket. Det skapar en rädsla. Det hade varit bra med någon typ av AT-tjänstgöring innan man får sin legitimation, säger Sandra Andersson.

Handledaren viktig

Båda poängterar vikten av att handledaren är engagerad. Samtidigt behöver noviser i yrket aktivt söka stöd hos handledare och kollegor.

— Det är lätt att man automatiskt tar ett steg tillbaka för att inte störa i en akut situation. Många handledare kan nog bli bättre på att låta studenterna utföra praktiska moment. Till exempel kan handledaren stå bakom axeln och ledsaga muntligt, säger Sofia Johansson.

Både hon och Sandra Andersson tycker att de har blivit bättre på att ställa frågor, be om att få vara med i ovana situationer och våga ”störa” de mer erfarna kollegorna på praktikplatser och extrajobb.

— Men visst tar det emot ibland, man vill ju inte vara den där extra bördan, säger Sofia Johansson.

Hon är själv inställd på en tuff start i yrket: 

– Jag är beredd på att vara mentalt trött i ett år: överarbetad, slutkörd och sönderstressad. Men jag ser det som en del i min utbildning. 

Läs mer: Uppsatsen heter ”Sjuksköterskans kompetens och dess påverkan på patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. En litteraturstudie”.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida