Tufft för den som får en andra hjärtinfarkt
För den som för andra gången drabbas av en hjärtinfarkt skiljer sig ibland symtomen från första gången de insjuknade. Gemensamt för de flesta är dock att de känner sig mer påverkade efter den andra infarkten.
Det visar en avhandling av intensivvårdssjuksköterskan och universitetsadjunkten Ulrica Strömbäck vid institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.
När Vårdfokus skrev om hennes forskning för två år sedan hade hon just visat att när kvinnor drabbas av en andra infarkt så kommer den i regel tätare inpå den första jämfört med männen.
Symtomen annorlunda
Sedan dess har hon hunnit med ytterligare ett par studier och dessutom disputerat. I avhandlingen visar hon bland annat att symtomen ibland skiljer sig åt mellan första och andra infarkten.
En analys av data från 820 personer som drabbats en andra gång visar att det vanligaste vid båda infarkterna är smärtor i bröstet som sitter i minst 20 minuter. Men vid den andra infarkten får 16 procent av kvinnorna och 10 procent av männen andra symtom. De är inte lika tydliga som första gången utan kan yttra sig som magont, illamående, kräkningar eller smärtor som strålar ut i ryggen. Ibland uteblir symtomen helt.
Ulrica Strömbäck har också intervjuat sex män och två kvinnor som drabbats av en andra hjärtinfarkt. Resultaten visar att infarkten upplevdes som en annorlunda och allvarligare händelse. De beskrev att de nu på allvar förstod vikten av att göra de livsstilsförändringar som de redan efter den första infarkten blivit uppmanade att göra.
Rädda för en tredje infarkt
– En del av dem hade aldrig tänkt tanken att de skulle kunna få en till hjärtinfarkt. Men när de nu hade fått en andra trodde de att de också skulle få en tredje. Det blev mer påtagligt för dem att de kan återinsjukna, säger Ulrica Strömbäck till Vårdfokus.
Efter den andra infarkten kände sig de som intervjuades också mer fysiskt och psykiskt påverkade. Flera berättade att de kände sig oroliga, var nedstämda eller till och med deprimerade.
– De orkade inte lika mycket helt enkelt. Och de kände sig mer begränsade. Även om de höll på med någon aktivitet och inte blev trötta slutade de ändå med den för att vila. De var räddare för att trötta ut sig, jämfört med första gången, säger Ulrica Strömbäck.
Gemensamt för patienterna var att de i eftervården och det rehabiliteringsprogram som erbjuds vill bli sedda som unika personer – de ville veta vad som var viktigt för just dem, inte bara för hjärtinfarktpatienter i allmänhet.
Personcentrerad information
Tre sjuksköterskor, fyra fysioterapeuter och tre kardiologer intervjuades också av Ulrica Strömbäck. Även de beskrev vikten av att se varje person som en unik individ.
Som det är i dag får de som insjuknar en andra gång samma typ av information som efter första infarkten.
– Men frågorna patienterna har efter andra gången är delvis annorlunda än för dem som drabbas första gången. Kanske behöver informationen bli mer personcentrerad och anpassad till varje enskild persons livssituation, säger Ulrica Strömbäck.