Tunga lyft bland vårdpersonal granskas: ”Hoppas på ögonöppnare”

En trubbnoshörning på över två ton. Det motsvarar vikten av den arbetsbelastning vid förflyttningar av människor som en medarbetare i vården kan utföra under en arbetsdag. Tunga lyft som orsakar belastningsskador är särskilt vanliga bland kvinnor i vård och omsorg, enligt Arbetsmiljöverket, som nu inleder en inspektion i syfte att minska riskerna.

En sjuksköterska ska förflytta en patient från sängen till rullstolen. Där finns kanske lyft monterad vid sängen, men av tidsbrist väljer sjuksköterskan att hoppa över det momentet och lyfter patienten utan hjälpmedel.

Detta kan vara ett exempel på en situation då vårdpersonal på sikt råkar ut för belastningsskador, enligt Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör vid Arbetsmiljöverket.

Medan betongelement och gipsskivor går att forma till lyft, är lyft av människor mer komplexa.

Varje år anmäls omkring 2 600 belastningsolyckor och sjukdomar inom vård och omsorg till Arbetsmiljöverket. Nio av tio av dem som drabbas är kvinnor.

– Vi har problem inom byggsektorn också, där män tidigt blir utslitna. Men medan betongelement och gipsskivor går att forma till lyft, är lyft av människor mer komplexa än i industri och matvarubutik, säger Håkan Olsson till Vårdfokus.

Denna vecka påbörjar Arbetsmiljöverket därför inspektioner vid omkring 1 600 arbetsplatser runtom i landet. Inspektionerna är en del av en större EU-insats, där motsvarande myndigheter i samtliga medlemsländer deltar. Just denna gång synar man tunga lyft inom privat verksamhet, vid exempelvis vårdcentraler, äldreboenden, hemtjänst och specialistverksamhet.

– Men vi utesluter inte att även titta mer på sjukhusvård och vårdarbete inom offentlig sektor framöver. Vi har tidigare undersökt detta, inte minst för att få politiker som kanske är ordförande i nämnd och sjukhus att förstå sitt ansvar, säger Håkan Olsson.

Könsskillnad inom belastningsskador

Vård och omsorg är en kvinnodominerad bransch, där tunga lyft och personförflyttningar utförs dagligen. Men även inom ett och samma yrke finns, enligt Arbetsmiljöverket, en könsskillnad inom belastningsskador. Något som Håkan Olsson tror dels kan bero på olika förutsättningar hos kvinnor och män, dels på att kvinnor hugger i och lätt tar på sig för tunga lyft.

Sjuksköterskor och undersköterskor hör till dem som är mest drabbade av belastningsskador. Den vanligaste orsaken är enligt Arbetsmiljöverket lyft eller förflyttning, exempelvis när man hjälper en patient.

– För att personal ska hålla ett helt arbetsliv behöver arbetsgivare såväl som medarbetare och skyddsombud mer kunskap i hur de ska förebygga belastningsskador, säger Håkan Olsson.

Många av dem som drabbas av belastningsskador blir långtidssjukskrivna.

Vad kan man kräva av arbetsgivaren för att förhindra risk för belastningsskador?

– Ganska mycket. Enligt lagstiftningen är man som arbetsgivare skyldig att vidta alla åtgärder man kan för att anställda ska kunna jobba sunt och säkert. Att bara ha checklistor för riskbedömning utan att använda dem i vardagen räcker inte, man måste gå från ord till handling. Många av dem som drabbas av belastningsskador blir långtidssjukskrivna.

Behövs mer teknik inom vården för att minska risken för dessa skador?

– Det finns säkert behov av att utveckla arbetsutrustning. Men det är också viktigt att medarbetarna använder de hjälpmedel som finns, säger Håkan Olsson, och betonar att det inte bara är medarbetarens ansvar att tänka på detta.

– Som arbetsgivare ska du också vara tydlig med att signalera att den anställda ska ta sig tid att använda hjälpmedlet, även om det är stressigt.

Vad hoppas du att er inspektion resulterar i?

– Jag hoppas på en ögonöppnare för arbetsgivare, medarbetare och skyddsombud, och på ett ökat fokus på detta problem. Att man diskuterar det i lunchrum och på arbetsplatser, aktualiserar arbetsmiljöarbetet. Där vi upptäcker brister, kommer vi också att ställa krav.

Är sanktioner från er till följd av belastningsskador vanliga?

– De är inte vanliga, men de finns.