Turbulens på jobbet går att undvika – 8 faktorer som påverkar
Åtta faktorer kopplade till sjuksköterskors arbetssituation är särskilt viktiga för att de ska kunna ge god omvårdnad. En ny studie från Lunds universitet beskriver dessa ”turbulensfaktorer” och föreslår en checklista som chefer kan använda som grund för förbättringar.
Sjuksköterskerollen på en somatisk avdelning är bred och komplex.
– Vi är spindeln i nätet. Men vi ska samtidigt ta hand om patientens fysiska, psykiska och existentiella behov. Det blir svårt om vi inte får tid till det utan ska serva andra medarbetare och blir avbrutna, säger Karin Samuelson.

Hon är specialistsjuksköterska i intensiv- och anestesisjukvård samt docent i omvårdnad vid Lunds universitet och aktuell med den nya studien.
Vårdtyngd har fått avgöra personaltäthet
I många år har vårdtyngd – patientens vårdbehov – använts som mått på hur stor personal man behöver ha på en avdelning.
– Men det spelar ingen roll om sjuksköterskorna inte har förutsättningar att utföra sitt arbete.
Begreppet turbulence in nursing myntades 2008 av den amerikanska sjuksköterskan Bonnie Mowinski Jennings. Karin Samuelson med kollegor har utforskat och analyserat begreppet turbulens inom omvårdnad i en svensk kontext.
Åtta turbulensrelaterade faktorer
Forskarna identifierade åtta olika turbulensrelaterade faktorer, som enskilt eller i samverkan, påverkar sjuksköterskornas arbetsmiljö. När det uppkommer störningar eller brister i dessa faktorer, uppkommer instabilitet och risk för turbulens.
Vårdtyngd handlar om arbetsbelastning vad gäller patientens medicinska och omvårdnadsbehov, men också till exempel överbeläggning, akuta situationer eller mängden anhöriga som behöver stöd och information.
Resurser handlar om antalet vårdplatser, personal, utrustning, läkemedel, lokaler, administration, och till exempel tillgång till röntgen.
Kompetens är en tredje viktig faktor.
– Det kan tyckas självklart, men det handlar om hela teamets kompetens. Om vi inte har bra utbildade läkare eller sekreterare blir det inte bra.
På de flesta avdelningar finns nerskrivna eller oskrivna rutiner för hur man brukar göra, till exempel ge smärtstillande vid behov, men vi har också styrdokument, lagar och författningar på nationell och regional nivå.
– Ofta är rutinerna otydliga eller inte uppdaterade och för omvårdnad är det ett problem att det inte alltid finns evidens för omvårdnadsåtgärder.
Ledarskap är en självklar turbulensfaktor. Enhetschefen ansvarar för mål, styrning, ekonomi, kommunikation till medarbetarna och schemaläggning.
– Framför allt de skulle ha nytta av att ha koll på de åtta turbulensfaktorerna.
Teknologi genomsyrar vården idag, med bland annat digitala lösningar, datorer, mjukvara, larm, telefoner, journalsystem.
– Tänk Millennium… Det är inte lätt att skapa bra system.
På avdelningar är samverkan med kollegor, andra professioner och andra instanser viktigt.
– Tillsammans kan vi flytta berg, som vid covid, men då måste vi fokusera på samarbete och mål.
Slutligen är bristen på kontinuitet ett stort problem i vården idag, som drabbar patienten.
– Det kan handla om schemaläggning enligt önskeschema, hög personalomsättning, sjukskrivningar, men även till exempel kontinuitet i patientkategori: att vi på sommaren på iva ska ta emot även exempelvis barn eller neuropatienter.
Mer om studien om turbulensfaktorer
Turbulensfaktorerna: vårdtyngd, resurser, kompetens, rutiner, ledarskap, teknologi, samverkan och kontinuitet.
Studien genomfördes vid Lunds universitet och har publicerats i Nursing Reports. En konsensusgrupp med tre forskare valde efter flera diskussionsomgångar ut åtta faktorer som är generellt giltiga i vården.
Kompass för att identifiera problem
Utifrån de åtta turbulensfaktorerna har forskarna tagit fram en checklista som en slags kompass för att kunna identifiera problem på arbetsplatsen. De tänker sig en digital checklista där man får skatta de åtta faktorerna. Om störningar funnits i hög grad inom ett område ska man få specificera hur och vad.
– Enhetschefen har ansvar för personalen och har därmed mest nytta av att göra mätningar till exempel en gång i månaden, som hjälp för att se vad som inte fungerar.
Då kan hen inleda ett förbättringsarbete i samråd med personalen som förebygger turbulens, säger Karin Samuelson.
– Lite turbulens kan vara bra, till exempel att vi har fler patienter än vanligt. Om organisationen är robust klarar vi det och det kan kännas positivt. Men om det blir för mycket och för länge fungerar det inte.